Om man betalar för glädjebetyg kommer man att få glädjebetyg. Extra lönebonusar till rektorer eller lärare som sätts i förhållande till elevernas betygssnitt innebär stora risker för att kraven sänks och att det blir betygsinflation.
Norrköpings kommun utreder nu ett förslag att rektorernas löner ska sättas i förhållande till betygen. Kommunen tänker sig att gå efter resultaten i SALSA-systemet, vilket är helt baserat på elevernas betyg. Det förekommer även uppgifter om att andra kommuner diskuterar samma sak, och att friskolor har använt sig av betygsbaserade bonusar.
Duktiga chefer ska ha bra betalt. Duktiga medarbetare ska ha bra betalt. Individuell lönesättning är viktigt och differentieringen borde öka. Men vad som premieras i lönesättningen är av central betydelse. Individuell lönesättning måste alltid vara en sammanvägning av en rad olika faktorer, inte en enkel måttstock.
Bonus, eller så kallad resultatlön, är i regel konstruerade efter mätbara resultat. I skolan blir det enklast betyg eller nationella prov. Problemet är bara att det är lärare och rektorer själva som sätter betyg och rättar prov. Om högre resultat leder till högre lön, måste man förstå att detta leder till risker för felaktiga incitament.
Vem vill ta emot studiesvaga elever i framtiden i sin skola, om dessa drar ner betygssnittet och sänker chefens lön?
Jag har i dag i en intervju i Svenska Dagbladet sagt att dessa typer av bonusar, som sätts utifrån betyg eller provresultat, inte bör tillåtas i skolan. Men självfallet ska individuell lönesättning, där många faktorer vägs samman, uppmuntras och användas än mer än i dag.
Liberala hälsningar
Jan Björklund
100907