Nyamko Sabuni: Flickorna vi sviker

Bokframsida Flickorna vi sviker

 

Tio frihetsförslag för flickor från hederskulturer


Vill du beställa hela skriften, betala in 55 kronor på pgnr 19 84 37 - 6 och ange ditt namn och adress, så skickar jag boken.


Mycket måste göras för att komma tillrätta med hederskulturen. Kanske har tiden och integrationsprocessen en stor betydelse. Men först måste de fundament som denna tradition vilar på bort. Det betyder att vi måste vara vaksamma mot religiösa skolor, fortsätta vara uppmärksamma på frågan om könsstympning, kriminalisera barn- och tvångsäktenskap samt skärpa reglerna för arrangerade äktenskap. Mänskliga rättigheter är universella och tar inte hänsyn till kultur, religion eller tradition. 

1. INFÖR BEGREPPET HEDERSVÅLD I BROTTSBALKEN

När heder är motivet i ett våldsdåd bör det anses som försvårande omständighet för förövaren. Därför bör hedersvåld få egen brottsrubricering.

2. STOPP FÖR OFFENTLIG FINANSIERING AV DE RELIGIÖSA SKOLORNA

Religiöst fundamentalistiska skolor hotar läroplanens krav på att skolan ska fungera som en mötesplats för olika värderingar och ursprung. Skolan riskerar att bli ett familjebaserat och individuellt projekt med patriarkala drag som står i konflikt med en kritisk undervisningssyn. Religiösa skolor garanterar inte könens lika rättigheter eller alla människors lika värde. Dessa skolor är ett hot mot demokratin.

3. INFÖR 15-ÅRSGRÄNS FÖR SLÖJA

Genom slöjan berövar man flickor deras möjligheter att utvecklas på lika villkor som sina jämnåriga. Det finns många orsaker och förklaringar varför vissa muslimska kvinnor bär huvudduk. Men det finns inget som förklarar eller legitimerar att barn, det vill säga flickor, bär huvudduk? Är det ens etiskt att barn gör det? Huvudduk används som en regleringsanordning i relationen mellan man och kvinna. Den ska dölja kvinnans behag för män, utom för hennes make samt de män hon inte kan gifta sig med, dvs far, bröder, svärfar, söner, styvsöner, bror- och systersöner. Profeten själv ska ha sagt att det är först när flickan  kommer i puberteten som hon ska dölja sig. Idag beslöjas barn redan i förskolan. För att tydliggöra en skiljelinje mellan barn och ung vuxen är det önskvärt att Sverige som land bestämmer vid vilken ålder det kan motiveras att barn bär huvudduk. Det naturliga är i den ålder man anses ”byxmyndig”, dvs 15 år.

4. INFÖR OBLIGATORISKA GYNEKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR PÅ FLICKOR

Ingen har ännu ställts inför rätta och fälts för könsstympning i Sverige och vi vet att  könsstympning förekommer också i vårt land. Om lagens efterlevnad ska bli en realitet är det viktigt att det införs någon form av kontrollfunktion. Samhället måste hitta former för att hindra, avslöja och bevisa dessa brottsliga handlingar. När ett flickebarn lämnar spädbarnsålder är det ingen inom sjukvården som har ansvaret att undersöka barnet. Det bör inom skolans ram införas obligatoriska gynekologiska kontroller, liknande de som genomförs på pojkar vid sex års ålder. Detta bör för flickor ske någon gång på högstadiet. En sådan undersökning fyller inte bara en kontrollfunktion utan ger möjligheten att diskutera om sexualitet, kvinnans underliv samt typiska kvinnosjukdomar.

5. INFÖR 18-ÅRSGRÄNS I LAGEN MED FÖRBUD MOT KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

Bestående förändringar av kvinnans könsorgan får inte utföras oavsett om hon samtycker eller inte. Inget ingrepp som saknar medicinska skäl får göras i kvinnors könsorgan. Ändå ökar antalet operationer. Men det är inte afrikanska kvinnor som står för ökningen av omskärelser utan svenska som gör allt för att bli vackra. I flera år har olika afrikanska befolkningsgrupper utpekats som bärare av denna tradition och lagen är tolkad på det sättet att den hittills enbart kunnat användas mot just dessa minoriteter. Lagar ska inte utpeka eller diskriminera. Lagen med förbud mot kvinnlig könsstympning måste kompletteras med en åldersgräns för att gälla alla.

6. SENARELÄGG OCH FÖRLÄNG PRESKRIPTIONSTIDEN

Flickorna könsstympas vanligtvis när de fortfarande är barn som befinner sig i beroendeställning till sina föräldrar och inser inte alltid konsekvenserna av det de utsatts för förrän långt senare. När flickan uppnår myndig ålder, och får den distans till familjen som gör att de skulle kunna agera, är brottet preskriberat. Preskriptionstiden för detta grova brott är idag 5 år från det att brottet begåtts. Det är oacceptabelt. Preskriptionstiden bör därför förlängas till 10 år och börja löpa först vid tiden då flickan fyller 18 år.

7. MÖDOMSKONTROLLER SKA ALDRIG TILLÅTAS

Mödomskontroll är en företeelse som sker i det fördolda. Socialstyrelsen uppskattar dock att det är ett ”samhällsproblem som drabbar ett okänt, men inte försumbart, antal flickor”. Det förekommer, enligt socialstyrelsens etikråd, att socialsekreterare hjälper flickor att få intyg på att de är oskulder. Ibland också när flickorna inte är det. Dessa oskuldsintyg, sanna eller inte, innebär att vi bevarar ett oacceptabelt kulturellt fenomen. Inga intyg ska utfärdas för att tillförsäkra föräldrarna flickans oskuld.

8. KRIMINALISERA BARN- OCH TVÅNGSÄKTENSKAP

Idag är barn- och tvångsäktenskap förbjudet men inte kriminaliserat. Att veta att man kan ställas inför rätta för nåt olagligt har en preventiv verkan. Trots att det är olagligt med barnäktenskap så är det inte ovanligt att barn blir bortgifta vid resor till hemlandet. Barn- och tvångsäktenskap borde kriminaliseras på samma sätt som vid könsstympning, det vill säga att också när äktenskapet ingås i ett annat land ska det vara kriminellt. Den dispensmöjlighet till äktenskap före 18 års ålder som finns i lagen måste täppas till. Det bästa skyddet för ett barn, oavsett vilken situation hon befinner sig i, finns i Föräldrabalken. En man har inte de skyldigheter till sin hustru som föräldrar har gentemot sina barn. Äktenskapsbalkens regler värnar till exempel inte om den unga flickans rätt till utbildning.

9. INFÖR EN SNÄVARE DEFINITION PÅ ARRANGERADE ÄKTENSKAP I UTLÄNNINGSLAGEN

Skiljelinjen mellan ett arrangerat äktenskap och ett tvångsäktenskap är hårfin. Lagen ska vara tydlig med vad som krävs för att samhället ska acceptera ett arrangerat äktenskap och inte fokusera på vad som krävs för att äktenskapet inte kan accepteras.

10. INFÖR ETT GRÄNSBELOPP FÖR HEMGIFTE/BRUDGÅVA

Idag kan en flicka som blir bortgift inbringa i genomsnitt en årslön i hemgifte. Traditionen med hemgifte gör det än mer angeläget att hålla en hård kontroll över flickor i släkten. Gör en flicka bort sig, genom till exempel att vägra giftemål eller genom att förlora sin oskuld, så drabbar det inte bara henne och hennes närmaste familj utan hela släkten och alla ogifta kvinnor inom den. Det är mycket pengar som står på spel och det är endast genom mödomskontroll man kan tillförsäkra sig dessa pengar. Ett basbelopp borde införas som det belopp man maximalt behöver betala. För den som tvingas betala mer ska det finnas lagliga möjligheter att återkräva sina pengar. 


Vill du beställa hela skriften, betala in 55 kronor på pgnr 19 84 37 - 6 och ange ditt namn och adress, så skickar jag boken.

Nyamko Sabuni

är integrations- & jämställdhetsminister
 
 
Kontakt:
Yoav Bartal är Nyamko Sabunis pressekreterare
Mobil: 070-357 51 94
 
 
Engagera dig