Lördagspyssel
2009-01-31
22:15:00
Lite arbete med ledarprojektet. Slappande i myskläder. Besvarandet av ett antal mail. En maskin tvätt. Lyckoamulett från Barbro. Lite cykelträning i garaget. Funderingar kring boendeyta och livslängd på en Kejsarskorpion. Nya vänner på Facebook. Mailande om Södergården. Fika med ungarna. Samtal med Acko. Mamma Mia på DVD och chips. Strumpkrig med ungarna i hallen. Lägga in steg på hemsidan. Läggdags.
Sömn
2009-01-30
20:55:00
En oerhörd trötthet kommer över mig och jag somnar till framför datorn. Det har varit två extremt intensiva veckor sedan jag hade semester. På söndag ska jag arbeta pga jour så då har jag bara lördagen på mig för återhämtning. Planen är att sova - lägga mig tidigt och sova länge. Det ska bli underbart! Det sägs att dålig sömn är ett allvarligt tecken. Då kan jag känna mig lugn. Jag hinner oftast inte ligga ner många minuter innan jag somnar och sover sedan som en stock hela natten. Mitt problem är att nätterna är alltför korta pga att jag kommer i säng för sent. Måste bättra mig i det avseendet. Jag börjar ikväll :)
Ett glädjelöst fullmäktige
2009-01-29
23:55:00
Idag var jag sen till kommunfullmäktige pga förhandling i tingsrätten. Trött efter en hel dags förhör ankom jag först kl 18.20 och avlöste Johnny Lilja. Det tog inte särskilt lång tid innan jag ångrade att jag kom överhuvudtaget. Det pågående mediadrevet mot Peter Persson påverkade stämningen i hela fullmäktige. Det var förstås extra irriterad stämning mellan honom och Mats Green men alla ledamöter verkade nedstämda. Borta var de emellanåt roliga kommentarerna. Ska bli intressant att se om Jp överhuvudtaget hittar något humoristiskt att citera i morgondagens tidning. Flera ledamöter uttryckte att de t o m övervägde att lämna sammanträdet. Själv tycker jag nog inte att debatten var på lägre nivå än tidigare. Presidiet hade en viss förståelse för irritationen mellan Persson och Green och personligen tycker jag det är bättre att de under en kort stund får slänga käft i fullmäktige än att de talar illa om varandra via media. Men jag tror att ledamöterna i kommunfullmäktige har fått nog. Gränsen är uppenbarligen nådd. På nästa gruppledarmöte får debattklimatet bli huvudfrågan. Jag hoppas alla partier är redo för konkreta förslag på hur vi kan få tillbaka glädjen och värdigheten. En olycklig politiker är en dålig politiker och en dålig politiker vill ingen vara.
Nej tack till Rydbergssalen
2009-01-28
22:05:00
Det blir inte heller Rydbergssalen framöver för kommunfullmäktiges möten. Vid möte i november mellan kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsens presidium och gruppledarna uppkom flera frågor. Framförallt gällde frågorna hur säker tillgången till lokalen var, läget, kostnaden och handikappanpassningen. Det bestämdes då att vi skulle ha ett nytt möte den 27:e januari till vilket en representant från Elmia skulle bjudas in för att förtydliga förutsättningarna.
Vid mötet i tisdags framkom att Elmia inte skulle kunna garantera kommunfullmäktige tillgång till Rydbergssalen förrän tidigast tre månader före varje enskilt möte. Om lokalen inte var tillgänglig för oss skulle man däremot försöka ordna en annan lokal på Elmia. Orsaken till detta är Elmias behov av att konkurrera med andra konferensanläggningar för att säkerställa ett gott verksamhetsresultat, särskilt i ekonomiskt kärva tider. Ingen av de närvarande på mötet ansåg att en sådan osäkerhet angående lokalen var acceptabel för kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsens ordförande fick därför i uppdrag att kontakta tekniska nämnden för uppfräschning av tidigare planer på ombyggnad av Brahesalen och kostnadsberäkning. Imorgon hoppas jag få besked om hur lång tid det kan ta innan detta är klart. Med andra ord - fortsättning följer!
Förintelsen, Annikas farmor och jag
2009-01-27
20:30:00
Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz, ett av nazisternas största koncentrations- och förintelseläger. FN har deklarerat denna dag som den internationella minnesdagen för Förintelsens offer.
Aldrig mer, sa världen då. Aldrig mer sa världen efter folkmordet i Kambodja på 1970-talet. Aldrig mer, sa världen efter folkmordet i Rwanda 1994. Aldrig mer, sa världen efter Srbrenica-massakern i Bosnien 1995. Vad är det i vår tid som världen ska säga aldrig mer om? Kommer vi låta fler folkmord inträffa?
Europeiska unionen skapades som en direkt följd av andra världskriget. Människorna i Europa ville se till att det aldrig någonsin skulle kunna ske något så ohyggligt igen. Och EU har varit helt avgörande för Europas fredliga och demokratiska utveckling. Det finns fortfarande några överlevande kvar från Koncentrationslägren som kan berätta om folkmorden och förintelsen påverkar människor än idag.
Jag vill berätta för er om Annika Beijbom från Göteborg. En ung, ambitiös kvinna och en aktiv folkpartist. Hon kandiderar till EU-parlamentet i år. Vad har det med Förintelsen att göra tänker ni? Jo, hennes farmor studerade juridik i Polen. Hon var 21 år och engagerade sig i motståndsrörelsen under andra världskriget. Hennes storasyster, som också var med i motståndsrörelsen, arkebuserades. Själv fördes hon till koncentrationsläger, där hon och andra bland annat tvingades stå tills några föll ihop. Hon lyckades överleva 8 månader i dessa läger och kom sedan till Sverige med de vita bussarna. Annika fick under hela sin barndom höra talas om sin farmors upplevelser och kopplade redan som 3-åring det tyska språket till Hitler.
Jag har alltid tyckt att det tyska språket är vackert. Jag har aldrig drabbats av krig. För många unga människor är det säkert lika overkligt med krig i Europa som det var overkligt för deras far- och morföräldrar med ett fredligt och demokratiskt Europa.
Annika är en god vän till mig och hon har fått mig att inse att Förintelsen fortfarande är närvarande och att fred inte är något självklart men framförallt att vi ständigt måste arbeta för att säkra freden i Europa och för att få fred i övriga världen. Vi får aldrig mer säga aldrig mer!
Unga brottsoffer
2009-01-26
22:55:00
Det anmäls allt fler brott mot barn i vårt län och i vår kommun. 2007 anmäldes enl Brottsförebyggande rådet 786 brott mot barn och ungdomar under 18 år i vårt län – misshandel, olaga hot, ofredande, sexualbrott, olaga hot, rån mm. 2008 ökade brotten mot barn med 18 % till 924 brott. I Jönköpings kommun skedde en ökning från 253 brott till 349, dvs med 38 %. De brottsanmälningar som ökade mest avsåg sexualbrott (framförallt sexuellt ofredande resp sexuellt tvång, utnyttjande mm) och våldsbrott (framförallt mot barn äldre än 14 år och yngre än 7 år.
Barnahus är en fråga som jag driver både politiskt och yrkesmässigt. Läns-LAKO beslutade 2008-12-11 att rekommendera Landstinget och kommunerna i länet att fatta beslut om att tillskapa ett Barnahus i samverkan med Polismyndigheten och Åklagarkammaren under 2010.
I höstas beslutade socialnämnden, efter förslag från mig och min partikollega Dag Jonasson, att Jönköpings kommun ska ha ett stödcentrum för unga brottsoffer. Till att börja med blir det ett ettårigt försöksprojekt under 2009. Därefter ska verksamheten utvärderas innan beslut fattas om den ska bli permanent.
För ett par år sedan föreslog jag Brottsofferjouren att de skulle kompetensutveckla några av sina stödpersoner för att förbättra stödet för unga brottsoffer. Nu är förslaget snart verklighet. BOJ har fått pengar från Brottsoffermyndigheten till en sådan utbildning som påbörjats i år. Imorgon ska jag vara med och berätta om det stora behovet.
Det känns verkligen som om vi är på god väg att förbättra stödet för det ökade antalet barn och ungdomar som utsätts för brott i vår kommun!
Liberalt nätverk
2009-01-25
22:05:00
Efter att ha kommit hem från helgens ledarutbildning, trött och full av intryck, känner jag mig oerhört tacksam för att ha fått en sådan förmån. Att få höra så många bra föredrag, diskutera värderingar och politik i praktiken, mediaträna mm är oerhört värdefullt. Men det kanske viktigaste av allt är det nätverk som bildats mellan oss deltagare och som stärks för varje möte. Efter bara tre möten har jag redan kommit nära och lärt mig mycket av flera av de andra folkpartisterna. Isabel hjälpte mig att hitta en mentor, Per bidrog med idéer till nyårstalet, Mae Liz väckte mitt engagemang inför besöket av Kubas ambassadör och Annika inspirerade mig inför mitt tal på Förintelsens minnesdag. Det känns som om riksmötet i Linköping kommer att bli extra roligt och jag är övertygad om att vi kommer att ha mycket nytta och glädje av varandra i framtiden. Kanske kommer vi till och med arbeta tillsammans politiskt!
Under ett täcke i Gamla Stan
2009-01-24
21:20:00
Halvsitter i en säng på ett hotell i Gamla Stan, delvis nedkrupen under täcket, och känner tröttheten komma över mig. Det har varit politiska möten fyra kvällar i rad, Rotaryföredrag, ambassadörsbesök, en försenad tågresa och så nu två dagars ledarutbildning i Stockholm. Vi har haft mediaövningar hela dagen - mycket givande men under anspänning. Under kvällen förberedde vi sedan morgondagens integrationsdebatt. Har sedan ägnat en bra stund åt att promenera i Gamla Stan för att få ihop ordentligt med steg, man vill ju inte svika laget på åklagarkammaren. Gamla Stan är förresten otroligt vackert - som ett levande vykort! Promenerade förbi riksdagshuset och passade då på att ringa till pappa som var riksdagsledamot under 13 år. Tror inte att jag riktigt förstått betydelsen av detta förrän nu när jag själv börjat arbeta politiskt. Ringde hem och fick höra att ökenråttan Pål hade dött i morse. Så sitter jag då här i sängen på mitt hotellrum och surfar på internet. Tröttheten kommer över mig och jag inser att jag är riktigt, riktigt trött och behöver många timmars sömn i natt. Tur att man är återuppladdningsbar!
Kubas ambassadör
2009-01-23
23:35:00
Först igår kväll vid 21-tiden blev det klart att det var jag som skulle ta emot Kubas ambassadör Ernesto Meléndez Bachs och hans fru på Rådhuset, tillsammans med 2:e vice ordföranden Lars-Evert Sahlin och näringslivschefen Sten Norinder. Ambassadören var inbjuden av svensk-kubanska föreningen till Jönköping och ville då passa på, eftersom han tillträdde för bara drygt två år sedan, att presentera sig för den politiska ledningen.
Hela kvällen ägnade jag därför åt att förbereda mötet och att läsa in mig på det senaste om Kuba. Det blev en sen natt...Under dagen hade jag sedan mycket givande kontakter med UD och folkpartisten Mae Liz Orrego Rodriguez.
Mottagningen genomfördes på ett bra sätt enligt min uppfattning och fick i efterhand även godkänt av kristdemokraten Simon Rundqvist (www.worldofsimon.blogspot.com). Vi inledde med information om den politiska organisationen i Jönköping. I samband med det passade jag på att framföra att vi känner oro för de mänskliga rättigheterna på Kuba och för de politiska fångarna. Ambassadören ansåg däremot att Kuba arbetar med de mänskliga rättigheterna, att de inte har några politiska fångar och att vi inte behöver vara bekymrade. I samband med att vi sedan gick igenom näringslivet i Jönköping påtalade vi genomgående betydelsen av medborgardialog och medborgarinflytande, varvid både ambassadören och hans fru ställde flera intresserade frågor. När mottagningen avslutades passade jag på att ännu en gång påtala vår oro för situationen på Kuba och vår förhoppning att få höra en positiv demokratisk nyhet från Kuba framöver. Ambassadören tackade avslutningsvis för min uppriktighet!
Våldet mot Jönköpings kvinnor
2009-01-22
23:10:00
Till Jönköpings åklagarkammare inkom förra året 576 polisanmälda fall av våld mot kvinnor och 162 fall av sexualbrott mot vuxna. Fler sådana brott än vad som inkom både till Norrköpings och Linköpings åklagarkammare! I snitt anmäls 49 fall av våld mot kvinnor och 13 fall av sexualbrott mot vuxna varje månad i Jönköpings län.
41 % av våldsbrotten leder till åtal och 31 % av sexualbrotten. Riksgenomsnittet i Sverige är 36 % för båda brottskategorierna. Jönköpings åklagarkammare är således bättre än den genomsnittliga åklagarkammaren i Sverige på att väcka åtal för våldsbrotten men sämre på att väcka åtal för sexualbrotten.
Vad beror det relativt låga antalet åtal på? Enligt min uppfattning klarar rättsväsendet idag inte riktigt av den stora mängden anmälningar. Många kvinnor vågar fortfarande inte stå fast vid sin anmälan. Släktingar är inte skyldiga att vittna och vägrar ofta. Det är inte heller ovanligt att andra vittnen inte vågar/vill medverka för att de inte vill lägga sig i eller välja sida. Vi kan tvinga dem till polisen och till domstolen men vi kan inte tvinga dem att berätta. Psykisk misshandel (oftast olaga hot eller ofredande) ger inga synliga ”skador” så i de fallen blir man ännu mer beroende av vittnen eller teknisk bevisning (t ex inspelning av telefonsamtal, sparade SMS).
Vad kan vi göra? Se, lyssna, fråga, dokumentera (anteckna, fotografera) eller ring polisen. Bidra till att ändra attityder i de sammanhang där man finns genom utbildning av olika slag, t ex interaktiv teater. Ingen kan göra allt men alla kan göra något!
Jämställdhetsrådet
2009-01-21
23:20:00
Vid en sammankomst på Länsstyrelsen den 20 februari 2008 träffades företrädare för näringslivet, fackföreningsrörelsen, idrotten, föreningslivet, kyrkan, kulturlivet, kommunerna, landstinget och statliga myndigheter för att diskutera hur vi kan utforma en regional strategi för att förverkliga de jämställdhetspolitiska målen i Jönköpings län.
Mötet utmynnade i ett förslag om att lägga upp det fortsatta arbetet utifrån de fyra delmålen, nämligen: Jämn fördelning av makt och inflytande, Ekonomisk jämställdhet, Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Olika regionala och lokala aktörer har vid fyra olika tillfällen bjudits in att delta i arbetet med en regional strategi för hur vi ska realisera varje delmål i vårt län. Delmålet "Mäns våld mot kvinnor skall upphöra" tas upp imorgon kl 16.00 på Länsstyrelsen.
Mailiac
2009-01-20
23:15:00
Just nu har jag lite lätt panik när det gäller mina mail. Jag hinner helt enkelt inte med. Vill jag komma till Frälsningsarméns fika som tack för insamlingen i julas, vad tycker jag om filmmanuset till Glädjetjuven, hur ska vi lägga upp integrationsdebatten på söndag, vad tycker jag om den värderingsbaserade coachingen, hur går det med ministrarnas lunch i Dag Hammarskjöldshuset, vill jag köpa en kommunal handbok, hinner jag med att dansa salsa??? Jag får väl sitta kvar här framför datorn en stund till, sova kan man ju göra en annan dag, så får jag väl lite bättre koll på läget!
Rådhusets finrum
2009-01-19
21:50:00
I årets budget har 7 miljoner kronor anslagits för ombyggnad av Rådhusets entré, cafeteria och sammanträdeslokaler på andra våningen - inklusive Galleriet. Projektledare är Christine Herz. För kommunfullmäktiges presidium är Galleriet ett mycket viktigt rum - "Rådhusets finrum" som Lena Lagerqvist så fyndigt formulerade det vid dagens presidiemöte. Det är där vi har våra mottagningar, t ex för utländska ambassadörer, vänortsrepresentanter och internationella studenter. Det är därför viktigt att Galleriet även efter en ombyggnad behåller eller allra helst förfinas i sin representationsfunktion. Galleriet måste utstråla en värme så att besökarna känner sig riktigt välkomna men det är också av stor betydelse att det framgår att de här möter kommunens högsta politiska företrädare. I Sverige är vi inte så prestigefyllda men vid utländska besök kan det få en helt avgörande betydelse om borgmästaren tar emot på ett värdigt sätt. Ombyggnaden ska så småningom godkännas av kommunfullmäktige och jag hoppas därför att både Stadskontoret och fullmäktiges ledamöter delar presidiets syn på lokalens värde för kommunen.
Full
2009-01-18
23:10:00
Sedan vi kom hem från Norge har söndagskvällen varit full av arbete inför morgondagens presidiemöte.
Soffbordet blev fullt av veckans Jp, lika bra att snabbskumma alla nummer - man vill ju inte missa något väsentligt. Min debattartikel har ännu inte varit inne, kanske den här veckan?
Min mailbox är nästan full. Visserligen är de flesta mailen genomlästa men tyvärr inte åtgärdade. Roligaste mailet - ett preliminärt filmmanus till den kommande filmen i projektet om Glädjetjuven!
Vätternrundan är tydligen fullbokad - tur jag och min man hann med att anmäla oss i tid!
Förutom måndagen är varenda kväll och hela kommande helg fyllda med politiskt arbete. Dessutom är dagarna fulla med domstolsförhandlingar, möte med Jämställdhetsrådet om kvinnovåld, Rotarybesök mm. Ser ut att bli en stentuff vecka.
Till sist gäller det förstås att fylla veckan med steg, vinnarna på åklagarkammaren blir bjudna på restaurang av de två förlorande lagen!
Sista skiddagen
2009-01-17
20:10:00
Så var skidsemestern över för den här gången. Vi ska njuta lite av den här kvällen också men idag var det sista skidåkningen. Självklart körde vi in i liftarna minuterna innan de skulle stänga bara för att kunna åka hela vägen från toppen och hem. Glädjande nog inga benbrott eller andra skador det här året heller. Själv bröt jag både smalben och nyckelben under vintersemestrarna tillsammans med mina föräldrar och bror. Det är nog först när man själv får familj som man inser hur traumatiskt sådant är för föräldrarna. Visserligen tyckte jag att det var ganska mysigt att åka sjuksläde nerför slalombacken och jag minns det som riktigt härligt att ägna några dagar åt att ligga på hotellrummet under ett tjockt bolster men mina föräldrar var sannolikt mer bekymrade. Sedan följde ju förstås många veckor med kryckor. Jag är tacksam för att vår familj har klarat sig även i år. Ska nu försöka hitta lusten att återvända till vardagen - behovet av semester blir lätt kroniskt!
Tappa på semestern?
2009-01-16
19:35:00
Igår började stegtävligen på www.tappa.se Då kan jag säga att det är alldeles lysande att vara på skidsemester. I en omvandlingstabell förvandlas utförsåkning med pauser till steg. Intressant nog är antalet pauser ospecificerat både till antal och längd. Jag förstår att det är opraktiskt att ta hänsyn till tiden på eventuella köer i lifterna men hur lång får en lunchpaus vara? Och hur många fikapauser får man egentligen ta? Förmodligen är jag yrkesskadad men det känns lite väl lättvindigt för mig :) Nåja, jag anpassar mig till systemet och lägger in ett rejält antal steg på hemsidan. Frågan är däremot om jag tappar någon vikt?(vilket ju är ett av syftena med hemsidan). Knappast. Visserligen rör jag på mig hela dagen men det kompenseras uppenbarligen av all mat, fika och vin/glühwein/irish coffee som jag också njuter av. För min del tappar jag mer vikt i vardagen men vem åker egentligen på skidsemester för att gå ner i vikt?
Internet på semestern
2009-01-15
18:45:00
I år har jag för första gången tillgång till internet på semestern. På gott och ont, måste jag säga. Det goda är förstås att slippa ha alla mail sparade tills man kommer hem. Det är en enorm stressfaktor att inte veta vad som väntar en och att komma hem och hitta mängder med akuta mail som redan borde ha besvarats. Då är det väldigt skönt att ha läst igenom dem under tiden, så att man undviker obehagliga överraskningar vid hemkomsten. Å andra sidan tvingas man ju läsa en del mindre roliga mail som kanske både gör en stressad och på dåligt humör. Det är definitivt "av ondo". Den här veckan har ett flertal mail varit viktiga medan ett fåtal tyvärr varit "sura" - en del människor borde uppenbarligen ta ledigt för att bättra på humöret.
När det gäller bloggen däremot är det faktiskt enbart roligt. Eftersom jag aldrig haft så många läsare som nu ville jag inte göra ett avbrott i bloggandet. Ni läsare är betydelsefulla för mig! Blogg är också en färskvara, finns det inget nytt på några dagar slutar många läsa. Dessutom tycker jag att det är väldigt roligt att blogga. Den där stunden på slutet av dagen, då jag summerar eller funderar, är värdefull för mig. Många gånger är det ju också så att man har mer tid att reflektera under semestern än under den hetsiga vardagen. Att blogga gör mig glad!
Skidåkning är livet
2009-01-14
18:30:00
Förhållandena i livet, liksom för skidåkning, varierar ständigt. Ibland är förhållandena bästa tänkbara men för det mesta är de lite si och så. Förra året snöade det i flera dagar i Norge och vi fick åka skidor i drivor av nysnö. I år är det många veckor sedan det snöade och underlaget är hårt och mot eftermiddagen alltmer isigt. Då kan man, som skidläraren så insiktsfullt sa, välja att lida varenda dag eller lära sig att åka på is. Precis som i verkliga livet. Antingen anpassar man sig efter förhållandena eller så beter man sig som ett ständigt offer. Som jag ser det är det lika bra att gilla läget. Dessutom strålade solen från en nästan klarblå himmel! Idag lyckades jag dessutom faktiskt, vid något tillfälle, åka bättre än någonsin, trots att förhållandena inte var perfekta. Jag tror att jag hittat den rätta balansen i kroppen, tyngden framåt på ett modigt sätt, tillräcklig bredd mellan benen så att man kan manövrera ordentligt, blicken långt fram, ordentligt fäste i snön beroende på hur tufft underlaget är, kontroll över tempot, uppmärksamhet på övriga skidåkare och framförallt - känna efter när det är dags att ta paus. Med andra ord, skidåkning är precis som det övriga livet!
Utveckling
2009-01-13
18:25:00
Idag var det dags för årets skidlektion. Sedan vi i familjen började åka på skidsemester har vi varje gång tagit skidlektioner. Vi anlitar en privatlärare och så fördelar vi tiden mellan barn och vuxna. I år hette skidläraren Erik och han ägnade 45 min åt barnen och sedan 45 min åt oss. Innan vi åkte till Norge hörde jag en kvinna säga att hennes barn utvecklat sin skidåkning de senaste åren men inte hon. Så vill jag inte ha det! Jag tycker att det är viktigt att visa både sig själv och sina barn att även föräldrar vill och kan utvecklas, såväl i skidåkning som i annat. Därmed inte sagt att det är enkelt, nästan all utveckling är mödosam. Jag tror att vi alla, innerst inne, önskar att vi var perfekta och att vi inte behövde förbättra oss - men så är det ju inte. Vi har alla en utvecklingspotential. Efter en skidlektion är jag trött, full av intryck och egentligen ganska obekväm med föreslagna förändringar. Men jag vet att det blir bättre efter träning. När mina gamla kunskaper kombineras med de nya blir resultatet bättre, dessutom bättre och bättre för varje år. Viljan att ständigt förbättra är en av mina allra starkaste drivkrafter!
Första skiddagen
2009-01-12
19:50:00
Första skiddagen i backen! Onekligen är man lite stel, det var ju ett år sedan sist, men efter en stund börjar musklerna minnas hur de ska göra. Jag har under större delen av mitt liv åkt parallellslalom. För några år sedan sadlade jag emellertid om till carving. Det tog lite tid att lära om och emellanåt saknar jag den speciella parallella, stilfulla åkstilen men carving är så mycket säkrare, effektivare och definitivt modernare. När man kommer in i flytet är det en underbar känsla! Idag har vi startat lite försiktigt, man vill ju inte bryta något ben första dagen och helst inte överanstränga musklerna heller, vi har ju fem härliga dagar kvar:) Kvällen avslutades med alfapet och tidigt sänggående för hela familjen!
Ankomst
2009-01-11
22:40:00
Så har vi kommit fram till Norge. För första gången arbetade jag på min dator under resan, oerhört smart faktiskt. Förkortar definitivt den mentala restiden och så hann jag ju med en hel del på mitt projektarbete dessutom. Efter en lång bilresa och lite krånglig urlastning på isig mark kunde vi njuta av lite god mat. Förra året hade vi en väldigt trist lägenhet så i år har vi slagit på stort - superfräsch lägenhet, öppen spis, bastu, diskmaskin och så skidbacken precis utanför. Efter veckans första bastubad känner jag mig definitivt avslappnad!
Semester inom räckhåll
2009-01-10
22:05:00
Nu är nästan allt klart inför morgondagens skidresa. Artikeln skickade jag in igår. Månadens studiecirkelsvar till ledarutbildningen är klara. Dagordningen till styrelsemötet utskickad. Alla akuta mail besvarade. Julpyntet undanstädat. Växterna vattnade och ökenråttan överburen till grannen. Dokument nedsparade på USB så att jag ska kunna jobba lite i bilen, 12 timmars bilresa kan man ju faktiskt inte fylla med så mycket annat.
Imorgon bitti åker vi så äntligen iväg till Norge för en vecka fylld med familj, snö, slalom, hemlagad mat, bastu, brasa, vin, irish coffee, spel och sömn. Vad mer kan man begära? För mig är en skidresa med familjen en perfekt semester och ett effektivt sätt att koppla av!
Rotelskifte
2009-01-09
18:05:00
Idag har jag för första gången lämnat ett nästan helt tomt tjänsterum bakom mig. Efter en hård satsning under mellandagarna har jag lyckats väcka åtal i varenda färdig polisutredning som fanns på mitt rum. Under eftermiddagen bar jag ut alla mina pågående polisutredningar till biblioteket, en ansenlig mängd ärenden. Dessa ska sedan chefen och vice chefen dela ut på de åklagare som framöver ska arbeta med våld mot kvinnor. På mitt rum låg det bara kvar några enstaka barnärenden. När jag kommer tillbaka efter nästa veckas semester räknar jag med att ha fått in en stor del av de övriga åklagarnas barnärenden på mitt rum. Med andra ord - en rokad av kolossalformat. Jag har de senaste veckorna verkligen laddat energi för att arbeta med barnen och det kändes oerhört skönt med en så tydlig övergång. De åtal jag själv väckt avseende kvinnomisshandel kommer jag fortfarande att ha i rätten och det kan också hända att jag får behålla några av de kvinnoärenden som jag är väldigt insatt i. Men fr o m nu är det nystart på min rotel. Nu gäller nya satsningar, nya mål och nya uppföljningar. Det ska bli en spännande utmaning!
Liberala ledare
2009-01-08
22:45:00
Under kvällen hade jag bjudit hem flera liberaler med ledarerfarenhet. Från Jönköpings kommunförening deltog Torgil Danielzon, Inger Gustafsson, Nils-Erik Davelid och Boel Andersson-Gäre. Från Länsförbundet deltog Stefan Björk och Frida Gårdmo. Tillsammans diskuterade vi vad som utmärker en god liberal ledare. Vilka är de viktigaste egenskaperna för en liberal ledare? Bör kvinnliga ledare tänka på något särskilt? Vilken typ av ledare vill vi själva ha?
Jag tyckte att det blev en mycket stimulerande diskussion. Vi pratade om personlig drivkraft men också om betydelsen av att vara tillåtande och lyssnande. Behovet av personliga möten med kommunens invånare diskuterade vi länge. Två timmar försvann snabbt men vi får säkert anledning att fortsätta diskussionen vid andra tillfällen. Politiskt förtroende är ju inte något man föds med utan något man ständigt måste göra sig förtjänt av.
Äktenskap och slalompjäxor
2009-01-07
21:15:00
Idag har jag äntligen köpt nya slalompjäxor! Det blev till sist ett par ursnygga gråmelerade Nordica Olympia Sport X12. Att hitta pjäxor som passar är ett styvt arbete. Redan förra säsongen konstaterade jag att mina gamla började bli för mjuka. Min man har sedan påmint mig flera gånger men jag orkade inte börja leta. En dag i förra veckan gav jag mig i alla fall in och tittade i två affärer, sedan gav jag upp av temporär trötthet. Vad gjorde min fantastiske man då? Jo, han lånade helt sonika hem två par som han tyckte verkade bra så att jag skulle kunna prova i lugn och ro hemma - det är äkta kärlek det!
Pjäxor ska ju vara hårda men samtidigt mjuka. Så sköna att man kan ha dem en hel dag men men samtidigt så hårda att man har full kontroll över skidåkningen. Numera kan man ju dessutom få pjäxorna specialanpassade för de egna fötterna genom formgjutna sulor och innerskor. Lite grand som ett äktenskap faktiskt. Med tiden har man ju definitivt blivit formade efter varandra. Det är också viktigt att man både kan ha skönt tillsammans under en längre tid, trots olika påfrestningar, men också att var och en har en egen stadga så att man styr sitt eget liv samtidigt som man stöttar den andre. Sedan har ju utseendet också betydelse förstås!
Min man är definitivt den bästa tänkbara slalompjäxan för mig :)
London
2009-01-06
22:20:00
Har precis bokat en långhelg till London med familjen. Två nätter på fyrstjärnigt hotell i centrala London, inte illa. Själv har jag inte varit där sedan juni 1979, 30 års jubileum med andra ord. Plockade fram ett gammalt fotoalbum med suddiga bilder från Madame Tussauds - Björn Borg, Elvis Presley m fl. Själv var jag 13 år och på kombinerad konfirmations- och språkresa i Eastbourne. Åkte till London för att träffa min brevvän Erica där jag enligt bildbevis köpte svart nagellack för 7 kr :) Det ska bli spännande att återvända! Hör inte talas om att så många föräldrar skickar sina barn utomlands själva längre i den åldern. Är vi ängsligare som föräldrar måhända? Själv var jag borta i fyra veckor. Visst längtade jag hem och visst råkade jag ut för problem (blev bl a påkörd när jag sprang ut bakom en buss), men jag fixade det och lärde sig mycket. Kanske är det så, som några vänner sa, att vi istället åker tillsammans med våra barn idag. Jag får fundera vidare på detta. Kanske är det dags att låta äldste sonen prova sina vingar nästa år?
Halvdag, Yes Man och livets pussel
2009-01-05
21:40:00
Den här dagen blev bättre än väntat. Jag var tidigt på jobbet och hann med mycket på förmiddagen. Först vid 11.30-tiden fick jag klart för mig att det bara var halvdag idag, det hade jag missat :) Under denna oväntat lediga eftermiddag hann jag med att prova ut nya slalompjäxor och köpa present till min man. Jag hann också njuta av en härligt solig och frostnupen promenad hem. Glögg med hembakt lussebulle och struva fullbordade det hela. En sådan lyx-dag gör mitt livspussel mycket lättare!
På kvällen gick hela familjen på Yes Man, en riktigt sevärd och fantastiskt rolig film. Trots sin ytliga titel fick man sig ett par tankeställare. Även om jag inte precis är någon Yes-women så litar jag alltmer på min intuition och försöker ta tillvara de möjligheter som jag erbjuds i livet. Framförallt visar filmen på hur olika händelser i livet får ett samband om man själv har en röd tråd, en livsövertygelse - precis så känner jag det i mitt liv. Pusselbitar i mitt liv faller på plats i ett högre tempo än tidigare. Vissa bitar kan tyckas små men de är nödvändiga för att få ihop helheten. Vissa bitar är svåra att få på plats men gör att andra plötsligt passar in. Några av de lättlagda bitarna ser meningslösa ut (typ de där blå som är hav eller himmel) men visar sig sedan vara en del av något större. Det här året handlar mina pusselbitar väldigt mycket om barn - på jobbet, i politiken, som ett filmprojekt och hemma. En del bitar är gamla, några rykande färska och några har jag ännu inte lagt ut. 2009 kommer bli ett bra år!
Firande
2009-01-04
18:50:00
Under eftermiddagen uppvaktades Lena Skaring-Thorsén av mig och Bertil Rylner i samband med hennes 60-årsdag. Lena är bland annat ledamot i kommunfullmäktige och ersättare i kulturnämnden. Hon har tidigare också varit med i styrelsen och jag saknar definitivt hennes kloka synpunkter där. Lena är en kvinna som man känner sig trygg med!
Under kvällen tänker jag fira min bloggs framgång. Under den senaste månaden har jag haft cirka hundra fler besökare än både Leijonborg och Malmström. Vid en Google-sökning på "annas blogg" hamnade jag i förmiddags på 4:e plats - på hela webben - och det är bästa placeringen någonsin. I vanliga fall brukar jag ligga på 9-13:e plats. Tack alla ni som läser min blogg - nu känner jag mig ännu mer inspirerad att fortsätta!
Artikelarbete
2009-01-03
17:30:00
Nästa steg i Folkpartiets ledarutbildning är att skriva en debattartikel på ca 3 000 ord med utgångspunkt i boken "Kartor för vilsna älskande" av Nadeem Aslam. Eftersom jag helst vill få ut så mycket som möjligt av allt arbete jag lägger ned här i världen så tänkte jag försöka få ihop en artikel som jag även kan skicka in till Jp. Egentligen kan jag väl inte påstå att jag är så oerhört motiverad just nu, jag hade faktiskt hellre slappat, men deadline är på fredag...Boken tar upp många olika teman men jag har slutligen bestämt mig för att koncentrera mig på språk och barn. Tack och lov läste jag ut boken redan i höstas och började då också strukturera upp mina tankar. Har ägnat den här dagen åt ännu mer research på internet. Jag tycker att jag lyckats få ihop en hyfsad stomme så nu återstår några dagar av finputsning. I slutet av veckan går den iväg både till partikansliet och Jp!
Familjenyårslöften
2009-01-02
22:30:00
Sedan ett par år tillbaka avger hela vår familj nyårslöften både personligen och till övriga familjemedlemmar. Var och en får alltså lova sig själv något som man ska försöka bli bättre på, precis som vanliga nyårslöften. Men man får sedan också önska ett nyårslöfte av var och en av de andra familjemedlemmar. På det sättet avger vi i vår familj fyra olika löften var. För 2009 har jag lovat mig själv att försöka berömma andra mer. Därutöver har jag lovat min man att slappna av lite oftare, min äldste son att inte göra så många saker samtidigt och min yngste son att tillbringa mer tid med honom. Kommande nyår har vi avstämning av hur det gått. Det viktiga är att man försökt bli bättre och att familjen märkt en skillnad. För att ingen ska glömma bort sina löften sitter de uppe på kylen hela året. Eftersom alla godkänt sina löften är det väldigt enkelt att påminna om dem vid lämpligt tillfälle, utan att någon tar illa upp. Varje gång blir jag lika imponerad över hur klarsynta barnen är och hur viktigt det är för dem att vi vuxna lyssnar på dem och försöker bättra oss. Direkt efteråt rusade äldste sonen ner för att plocka i ordning lite på sitt rum, ett av hans nyårslöften. Den yngste passade senare på att berömma mig för att jag faktiskt slappnat av en stund redan samma kväll :)
Europa
2009-01-01
18:00:00
”Jag har försökt förändra Europa men Europa har också förändrat mig", konstaterade den franske presidenten Nicolas Sarkozy när han sammanfattade det franska ordförandeskapet i Europeiska Unionen. Då tänkte jag att om Europa kan förändra en president borde väl även en Jönköpingsbo kunna förändras. Och om fransmännen försöker förändra Europa så borde väl även vi?
Så inledde jag mitt nyårstal i Rådhusparken idag (läs hela talet på Folkpartiets hemsida). Det är verkligen roligt att hålla nyårstal, särskilt som jag i år inte alls var så nervös som de första två gångerna. Det mest intressanta med just det här talet är faktiskt att jag själv lärde mig så oerhört mycket om EU under tiden jag skrev talet att jag nu känner ett mycket större engagemang inför Europaparlamentsvalet. Mitt nyårslöfte i år blir att försöka påverka något i Europa och att låta Europa påverka mig!
Dessutom var det väldigt trevligt att träffa Amy Diamond och jag blev rörd av hennes sätt att sjunga Happy New Year a capella. Hon har definitivt både framtiden och Europa för sig!
Anna och Amy - foto Johnny Lilja