Åsa Bäckström, specialpedagog på Torpaskolan i Jönköping, skriver i sin debattartikel att det är önskvärt helt nödvändigt att göra en övergripande analys innan man går vidare med uppdraget att inga barn/elever ska känna sig otrygga med någon vuxen på skolan.
Hon ställer frågan om elever bara har rättigheter och inga skyldigheter och hur man upprätthåller ordning och arbetsro i skolan. Vad hon inte tar upp är frågan om det är okej att ett antal elever varje dag har ont i magen och är oroliga när de ska gå till skolan. Åsa tar heller inte upp frågan hur de vuxnas beteende mot barnen får konsekvenser när eleverna ska lösa sina egna konflikter. Det är de vuxna i skolan som har ansvaret för att alla elever känner trygghet och det är de vuxna som sätter normen för vad som är ett bra beteende.
Så länge barn ser vuxna kränka andra barn, kommer barn fortsätta kränka barn säger BEO Lars Arrhenius, barn och elevombudet vid Skolinspektionen.
Han kräver allt högre skadestånd av kommuner där barn blivit kränkta. Enligt lagen som kom 2006 så är det absolut förbjudet för vuxna att kränka ett barn eller elev genom att till exempel ge nedsättande kommentarer, hota eller använda fysiskt våld. Trots det handlar ca 40 procent av anmälningarna som kommer in till BEO om elever som känner sig kränkta av en lärare eller annan vuxen i skolan.
Personalen på Torpaskolan har föredömligt följt upp varför eleverna svarat att de känner sig otrygga bland vuxna i skolan. Åsa skriver att en del elever uppgett att de känner otrygghet för en pedagog som är arg och bestämd. Pedagoger visar ilska och bestämdhet när en elev uppträtt olämpligt mot andra elever eller vuxna på skolan.
Åsa ställer sig frågan, hur ska vi annars kunna upprätthålla ordning och arbetsro om personalen inte får visa ilska och tillrättavisa de elever som beter sig illa.
Självklart behöver barn/elever klara gränssättningar och tillrättavisningar om de beter sig illa mot kamrater eller vuxna i skolan. Här har vår regering varit tydlig och stärkt lärarens roll.
Det är vår fasta övertygelse att det absolut går att markera gränser och vara tydlig och bestämd som lärare utan att för den skull göra elever rädda eller kränkta. Att ha respekt för en lärare är inte det samma som att vara rädd och vi är säkra på att elever förstår skillnaden. Är man otydlig och osäker som pedagog, och därför agerar på ett kränkande sätt skapar det otrygghet också bland eleverna.
För att eleverna ska kunnas utvecklas positivt och nå ökad måluppfyllelse måste de ha en trygg arbetsmiljö och bli respekterade för den person de är. Känner de inte respekt och trygghet bland de vuxna i skolan så påverkas deras förhållningssätt negativt till andra elever och vuxna i skolan.
För oss är det inte okej att veta att det finns elever som mår dåligt på grund av att de inte känner trygghet med de vuxna i skolan. Vi vet att det många gånger kan vara tufft, elever beter sig olämpligt och sätter pedagogers tålamod på prov.
Därför är det så viktigt att alla vuxna har en gemensam syn på värdegrundarbetet och agerar på likartat sätt när problem uppstår. Eleverna måste vara delaktiga i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Från nämnden erbjuder vi utbildning i Olweusprogrammet, som är ett forskningsbaserat handlingsprogram mot kränkande behandling. Vi har även anställt ett elevombud och en skoljurist som ska vara skolenheterna behjälpliga i detta viktiga arbete.
Vi kommer fortlöpande att följa upp hur eleverna upplever sin arbetsmiljö i skolan och målsättningen att alla elever ska känna trygghet bland de vuxna i skolan står fast.
AnnMarie Grennhag (M)
Simon Rundqvist (KD)
Magnus Sandberg (C)
Bertil Rylner (FP)
