IPRED-hearing

Här hittar du snabbrefereratet från folkpartiets hearing om upphovsrätt och Ipred-lagen, som hölls den 4 december 2008 i riksdagens andrakammarsal.


1. Program

2008-12-05 09:45:00

Rätt att dela - rätt till ersättning?

Går den illegala fildelningen att stoppa med ny lagstiftning? Är det en rättighet att dela digitalt material med andra utan att behöva betala ersättning till upphovsmannen? Vilken betydelse har äganderätten, och möjligheterna att hävda denna, för skapande och dynamik, för kulturell och ekonomisk utveckling?

Folkpartiet inbjuder till en hearing med anledning av riksdagsbehandlingen av EU:s så kallade civilrättsliga sanktionsdirektiv mot intrång i upphovsrätten.

Tid: Torsdagen 4 december kl 13.30-16.00
Plats: Andrakammarsalen, Riksdagen

Program:
13:30 Välkommen, Jan Björklund
Inledning, Karin Pilsäter, Camilla Lindberg

13.35 Upphovsrättens betydelse för ekonomisk tillväxt, Mattias Ganslandt, docent vid Centre for European Law an Economics

13.50 Panelsamtal
Alexander Bard, artist och debattör
Pär Strömbäck, Dataspelsbranschen
Eva Dahlgren, artist
Erik Josefsson, internetaktivist
Johanna Nylander, bloggare
Jon Karlung, vd Bahnhof

15.00 Paus

15.15 Panelsamtalet fortsätter med frågor från publiken

15.45 Sammanfattning och avslutning


Kommentera ( 0 )


2. Jan Björklund inleder

2008-12-05 09:45:00
Jan Björklund hälsar välkomna. Han börjar med att berätta att initiativet till hearingen har tagits av näringsutskottets ordförande Karin Pilsäter (fp) och riksdagsledamoten Camilla Lindberg, IT-politisk talesperson (fp). Han säger också att hearingen knappast kan bli aktuellare med tanke på att regeringen i dag har tagit beslut om proposition.
 
Björklund pekar på den enorma tekniska utvecklingen. När han växte upp var det knappast någon som ens tänkte på datorer. Sedan kommer nya utmaningar när den tekniska utvecklingen fortsätter, och därmed börjar debatten.
 
Sverige är ledande i den tekniska utvecklingen, men tyvärr också ledande när det gäller piratkopiering, säger Björklund. Lagstiftningen är inte avpassad till dagens verklighet.
 
I debatten möts två liberala perspektiv: äganderätt och personlig integritet. Det finns vissa som menar att bara det ena är intressant, och då finns det inte någon målkonflikt. Men för mig som liberal är det självklart att båda är centrala, fortsätter Björklund.
 
Äganderätt är centralt i dagens samhälle. Upphovsrätt är äganderätt. Om man inte tillåts att äga det man lagt ner kraft och energi på att skapa, så kommer inte mycket att bli skapat. Upphovsrätt är äganderätt i kultursektorn. Det är lättare att äga en bil eller en cykel som man kan ta på än musik som inte är lika påtagligt, men bakom ligger likaväl en enskild människas skapande och energi. Det är utgångspunkten.
 
Å andra sidan, fortsätter Björklund, måste det finnas gränser och proportionalitet i lagstiftningen. Hur långt kan staten tillåta sig att jaga människor för brott? En del här i salen tycker kanske att dagens lagförslag är för mesigt medan andra tycker att det går alldeles för långt, men jag anser att dagens förslag är en bra avvägning.
 
Jag vill ta tillfället att uttala ett starkt försvar för upphovsrätt. Utan upphovsrätt kommer mycket lite att skapas i kultursektorn, säger Jan Björklund.

Kommentera ( 0 )


3. Mattias Ganslandt

2008-12-05 09:44:00
Karin Pilsäter säger att detta är en extremt viktig fråga ur ett näringsperspektiv. Avregleringen av telemarknaden på 1990-talet har varit avgörande för den snabba IT-utvecklingen, men det finns också mycket annat bakom. I riksdagen betraktar man immateralrätten som extremt viktigt ur ett näringsperspektiv. Det är orsaken till att frågorna ligger i näringsutskottet. Därför är detta en hearing om upphovsrättens betydelse för tillväxt i kunskapssamhället, snarare än enskilda paragrafer.
 
Camilla Lindberg säger att detta handlar om kulturell förnyelse. Den nya tekniken ger nya kulturformer men också nya hot. Det är en orolig tid för många.
 
Camilla och Karin introducerar därefter dagens förste talare, Mattias Ganslandt, chef för Centre for European Law and Economics.
 
"Kreativitetens marknad" är den rubrik MG har valt för sitt anförande. Kreativitet är en viktig del av den svenska ekonomin. Det är inte så enkelt att kvantifiera hur viktiga kreativa processer är i förhållande till andra processer. Mattias gör ingen stor skillnad mellan en uppfinnare som gör en mobiltelefon och en musiker som gör en låt. Därför handlar detta om vilka som ska vara vårt samhälles hjältar - måste man kunna leva i en bransch där det är möjligt med snabba klipp?
 
En vanlig vardag ägnar sig folk med tillgång till dagstidning åt 30 minuters dagstidningsläsning. 157 minuter ägnas åt TV-tittande, 152 minuter åt radiolyssnande, 20 minuter åt bokläsande. Var femte person ägnar sig åt dataspel minst 60 minuter per dag. 80 procent av befolkningen använder sig av Internet minst en gång i veckan. Sverige har också nästan 15 miljoner biobesök per år. Allt detta handlar om upphovsrätt och att ta del av kreativa prestationer som någon annan har stått för.
 
Mäter man konsumtion i pengar blir siffrorna lite annorlunda. DVD-försäljning är 2 miljarder per år, dagstidningarna en omsättning på 17 mdr/år, bokförlagen har intäkter på 1,9 mdr, läroböcker säljs för 853 miljoner kronor, kommersiell mjukvara säljs för 21,1 miljarder kronor, dataspel säljs för 2,3 mdr kr och så vidare. Till detta kommer reklamen.
 
På kreativitetens marknad innebär upphovsrätt, säger Ganslandt, att man skapar förutsättningar för handel med innovativa produkter och tjänster. Det skapar affärsmöjligheter. En viktig poäng med upphovsrätten är också att den stimulerar både utveckling och försäljning (spridning). Det är bara om man sprider sin skapelse som man kan skapa pengar på den. Det är viktigt, för ingen har ju nytta av en skapelse som blir liggande i byrålådan. Vi ska vara väldigt glada för att skiftnyckelns uppfinnare kunde tjäna pengar på sin uppfinning.
 
Det finns överväldigande belägg för att piratkopiering minskar de legala alternativen, säger Mattias Ganslandt. Ändå kan en ersättningsfri modell vara bra för vissa typer av prestationer. I vissa situationer fungerar till exempel öppen källkod utmärkt. Men den modellen fungerar inte i alla sammanhang. Det går att förena en modell där man i vissa lägen inte har ersättningar med en modell där man också kan få ersättning.
 
Det finns en myt om öppen källkod, säger Mattias Ganslandt. Även om vissa har gjort det till sin affärsmodell att använda öppen källkod så står bara öppen källkod för 1 procent av marknaden för mjukvara. 99 procent är annan mjukvara.
 
Det finns också en myt om att upphovsrätt bara är till för att skaffa intäkter åt få och stora aktörer. Men sanningen är att t.ex. Stim-pengar huvudsakligen går till mindre aktörer. Han ger också exempel på hur orimligt mycket T-shirtar som skulle behöva säljas för att kompensera piratkopiering av 10 000 ex av ett album ...
 
Alternativen till upphovsrätt är inte optimala, tycker Ganslandt. Offentliga subventioner leder lätt till ineffektivitet. Reklamfinansiering är förknippat med negativ nytta för många konsumenter (hur många vill ha reklamfinansierade ordbehandlingsprogram)? Komplement är också svårt, oavsett om det gäller musik eller mjukvara.
 
Industrin har ett ansvar, säger Ganslandt. Priser på innovationer och kreativa produkter och tjänster måste vara skäligt. En del av dagens situation beror på att många upplever att det är oskäligt att köpa 200 kronor för en ny cd-skiva på Åhléns. Här kommer konkurrensen från den otillåtna kopieringen in. Ett alternativ till dagens marginalprissättning är "blanket licensing", alltså att konsumenten betalar en fast summa för att ta hem så mycket musik han/hon vill.
 
När det gäller Ipred säger Ganslandt att ett rättighetssystem måste kombineras med någon form av sanktioner. I ett system där det offentliga rättsvårdande systemet har väldigt små resurser är de privata rättsvårdande insatserna ett komplement. Det är inget unikt för upphovsrätten.
 
En intressant sak är att rättighetshavaren har ett incitament att lägga ner mest kraft på de största problemen. Det vore inte effektivt av rättighetshavarna att lägga ner energi på de minsta problemen först.
 
Från andra områden vet vi att privata skadeståndsprocesser är rätt effektiva komplement, säger Ganslandt. Ett sådant exempel är konkurrensmål, där enskilda aktörer kan stämma varandra inför domstol om de tycker att en annan part har brutit mot konkurrensreglerna.
 
Det finns en stor framtidspotential för kreativa produkter och tjänster, i takt med den stigande levnadsstandarden. IT och digitala nätverk leder vidare till en allt mer fragmenterad produktion, med möjlighet till individanpassad konsumtion och specialiserade lösningar. Upphovsrätten ger förutsättningar för innovationsföretagande, och där har Sverige komparativa fördelar jämfört med andra länder.
 
Mer allmänt tror Ganslandt att upphovsrätten måste förstås i ett större sammanhang. Upphovsrätten är en viktig del av Sveriges näringspolitik som berör allt från TV och musik till mjukvara och allt annat som berör kreativt arbete.

Kommentera ( 0 )


4. Paneldebatt, första delen

2008-12-05 09:43:00
Camilla och Karin introducerar de sex paneldeltagarna: Alexander Bard, Erik Josefsson, Johanna Nylander, Eva Dahlgren, Jon Karlung, Pär Strömbäck.
 
Camilla Lindberg frågar Eva Dahlgren hur hon känner det när folk säger att upphovsrätten är förlegad.
 
Eva Dahlgren: Det känns absurt att sitta här. Jag tillhör gruppen kvinnor i övre medelåldern, sångerska, låtskrivare. Det är sällan våra åsikter tillskrivs någon större dignitet. Här finner jag mig sitta en torsdag och ska tala för en grundläggande demokratisk princip som upphovsrätten. Det är en absurd sak. Detta är något som våra folkvalda politiker för länge sedan borde ha dragit i kamp för. Det har de inte gjort. Politikerna i våra grannländer har gjort det, och de sätter kanske ett större värde på sin kultur och sina kulturarbetare. Att vi sitter här beror på människors girighet. Vi ska sluta kalla giriga människor för pirater, för pirater är något romantiskt. Det är de inte. Det är giriga människor som stjäl andras arbete. Jag tycker inte att upphovsrätten är förlegad. Vi har fått en ny teknik - det är fantastiskt. Men det är de som lägger sig på rygg för tekniken som är förlegade. Självklart måste de lagar som gäller här på jorden också gälla på nätet. Är det anarki man vill ha på nätet så måste man tala om det, för då har vi en annan diskussion. Den här situationen har gjort att jag känner mig som en modern tids hovnarr.
 
Johanna Nylander: Det känns absurt att människor som vill ta del av andras kultur kallas för giriga tjuvar. Vi lever kanske i olika universum.
 
Karin Pilsäter frågar Erik Josefsson hur han tycker att upphovsrätten borde förändras.
 
Erik Josefsson: I morse rapporterade man på nyheterna om hur läkemedelsindustrin hade missbrukat sin patenträtt. EU-kommissionen har kommit fram till att konsumenter betalat 11 miljarder euro i onödan för dubbelpatentering m.m. Därför är jag förvånad över Mattias Ganslandts presentation. Det är underligt att inte få höra om diskussionen mellan akademiker om hur immaterialrätten ska fylla sin funktion. När det gäller patenträtten är det uppenbart att det finns ett missbruk från stora aktörer. När det gäller upphovsrätten är det lite mer komplicerat och det är känsligt eftersom det handlar om kultur och hur den skapas i samhället. Jag är lite ledsen över att Eva Dahlgren är så negativ och känner sig så åsidosatt och drabbad över hur det ser ut i dag med nätet som en ny möjlighet för många. Jag är kanske den ende här i panelen som är musiker - jag har en musikerutbildning. (Spridda skratt från publiken och blickar mot Alexander Bard och Eva Dahlgren ...) Jag tror inte det är sant att det måste finnas upphovsrätt för att man ska vilja skapa musik. Man måste inte alltid ha patent först innan man gör något som andra vill ha del av. Jag kallar mig konservativ när det gäller upphovsrättens funktion. Den ska stimulera kultur men inte blockera gemenskap. Den ska inte missbrukas på det sätt som görs i dag när man ger stora rättigheter till stora aktörer.
 
Pär Strömbäck: Skapande förutsätter i sig ingen upphovsrätt, man kan ju skapa hur mycket som helst på sin kammare, men om man ska kunna försörja sig på sitt skapande blir det en annan sak. Ibland säger man "idéer måste få flöda fritt", och det är sant, men man måste skilja mellan idé och verk. Det är en sak att ha en idé om en film i ett dimmigt Västergötland men en annan sak att skrapa ihop pengar, skaffa skådespelare, manus m.m. och sedan sprida detta verk till publiken. När man hör debatten låter det ibland som att det bara är idéerna som är intressanta, men det är precis tvärtom - detta handlar om verken. Vi kan inte vara utan dessa verk. Det är jättebra med privat skapande, jag har sett massor med kul filmer på Youtube av folk som ramlar och slår sig, men jag vill också ha de stora produktionerna.
 
Camilla frågar Alexander hur han, som författare till böcker om IT, tror att situationen kommer att se ut om 15 år.
 
Alexander Bard: Jag blev uppringd av Aftonbladet som frågade om jag kunde tipsa om någon enda stor artist som kunde försvara piratkopiering, men det finns inte. Sverige var en av de största musiknationerna kring 2000, men i dag är skrivbranschen död. Internet är en av största teknologiska innovationerna i historien. Den senaste stora revolutionen av samma slag var tryckpressen på 1400-talet. Det skapar nya medier och nya maktstrukturer - det kommer Internet också att göra. Det uppstår också en anarki och anarkin föder en naivitet. Folk säger att människor kommer att sitta och kramas och sjunga Kum-ba-ya och kulturen kommer bara att uppstå av sig själv! Men det är regelverken som gör att vi skapar förutsättningar för folk att kunna förverkliga sin kreativa potential. Den gamla kulturen kommer att överleva. Visst, jag förlorade miljoner i Ryssland på piratkopiering, men det kunde jag leva med. Men följden blev också att inga ryska röster hördes. Det var ju bara piratkopierad musik från väst som spreds. Om vi vill att våra röster ska höras måste vi ha en fungerande upphovsrätt, annars kommer vi bara att sitta och piratkopiera det som andra producerar åt oss. Förlorarna är dagens begåvade invandrarungdomar som sitter i Stockholms förorter och skapar genial musik, men som inte får något skivkontrakt. Då får vi sitta och recycla Rolling Stones och Eva Dahlgren och mig själv.
 
Erik: När jag spelade i mitt band var problemet att vi inte syntes. Internet har gjort att vilket litet band som helst har sin egen distributionskanal.
 
Karin Pilsäter: Vad äter du då till frukost?
 
Erik: Nu är jag internetaktivist, så det går bra.
 
Jon Karlung: Vi har suttit som operatör mitt i smeten och sett hur ny teknik vuxit fram. Nu märker vi hur den utvecklingen bryts på grund av nya saker. Det handlar om FRA, Ipred, datalagringsdirektivet. Andra aktörer och staten anpassar sig och vill göra ändringar. De tycker att nätet är för anarkistiskt, själv tycker jag att jag har en marknadsliberal syn. Staten ska inte designa tjänsterna, utan det är marknaden som ska anpassa sina tjänster. Reinfeldt sade att staten inte ska bygga bilar, utan Volvo ska se till att tillverka bilar som folk vill köpa. Det är samma sak med upphovsrätten. Aktörerna måste anpassa sig.
 
Karin: Eva Dahlgren, har branscherna misslyckats med att ta fram nya alternativ?
 
Eva: Tja, borde man inte i stället fråga hur mycket operatörerna har tjänat på den illegala nedladdningen?
 
Jon: Den frågan håller jag inte med om. Det är som att fråga Posten hur mycket de tjänar på olagliga saker i posten.
 
Cecilia Wikström, vice ordförande i kulturutskottet (fp): Erik Josefsson, varför ska Eva Dahlgren och andra svenska kulturskapare vara negativt särbehandlade i förhållande till kulturskapare i andra europeiska länder?
 
Johanna Nylander: Ipred i sig handlar inte om upphovsrätt. Alla andra länder - nästan - har implementerat detta, men det betyder inte automatiskt att vi ska göra detta. Även om det är ett EG-direktiv behöver vi inte implementera det så starkt som vi har gjort, utan denna lag är något vi aktivt har valt. Men min grundsyn är att privat kopiering är något som man inte kan stoppa utan övervakning. Ipred är ett snällt sådant system, men det betyder ändå att rättighetshavare får rätt att föra dataregister som man förut behövt tillstånd för, man får ut personuppgifter från operatörer m.m. Sedan kommer Ipred 2, Ipred 3 och så vidare. Det kommer inte att stoppa kopieringen. Det vore bättre att fokusera på att ta fram alternativen.
 
Alexander Bard till Johanna: Det där kallas för naivitet. Visst kan man vara för anarki som princip, men alla företeelser har förr eller senare blivit reglerade.
 
Johanna: Självklart ska Internet omfattas av samma regler som allt annat, men det här går längre. Ipred betyder ju att rättighetshavarna får samma rättigheter som annars ges till polisen.
 
Erik Josefsson till Cecilia Wikström: Upphovsrättslagen är inte en urgammal rättighet från 1766 för konstnärer som du påstår, utan också en rättighet för t.ex. "fonogramframställare". De fanns inte de. Det är fonogramframställarna och inte Eva Dahlgren som kommer att begära ut uppgifter om folk. Det är denna sammanblandning av upphovsrättsindustrin (IFPI, t.ex.) som överskuggar de utövande konstnärerna. Konflikten mellan Stim och IFPI får vi inte höra så mycket om, antagligen för att musiker är dåligt organiserade.
 
Pär Strömbäck: Alla viftar med sin upphovsrättsflagga: jag är inte bara branschföreträdare utan också dataspelsutvecklare, så har jag sagt det. Detta handlar om dataspel men också av saker utanför kulturen, t.ex. dataprogram. Dataspel har länge haft de alternativa affärsmodeller som det ropas på i den här debatten: abonnemangsfinansiering m.m. Vi har testat dem i fält, och det som är tydligt är att de legala alternativen inte har någon chans att utvecklas så länge de illegala alternativen får härja fritt. Den hårda sanningen är att det behövs regler och att reglerna behöver sanktioner. Det finns ingen motsättning mellan nya tjänster och sanktioner, tvärtom förutsätter det ena det andra. Det är märkligt att höra upphovsrättsmotståndarna: "information wants to be free" och den sortens utopier från nittiotalet. Det är som science fiction från femtiotalet där man tar sin flygbil och far till månen. Verkligheten är ju att Försäkringskassan har kontor på Internet - kan det bli mindre anarkistiskt? Och Jon: Självklart tjänar bredbandsbranschen på piratkoperingen, ni marknadsför ju bredbandstjänster med att man kan ladda ner ännu mer ännu snabbare utan att ens lägga till en fotnot om att man ska ladda ner lagligt. Det måste bli ett slut på det!
 
Mattias Ganslandt: Om det är något som den nationalekonomiska forskningen visar så är det att välfungerande rättssystem leder till mer innovationer, och att samhällen där rättssystemen inte fungerar också hämmar innovationer. En väl fungerande Internetbransch förutsätter regler. Sedan är det klart att man kan diskutera exakt vilka sanktioner som behövs. Vi vet alla vad som är följden av att det inte finns någon sanktion för att gå mot röd gubbe. Och eftersom det är så otroligt mycket billigare att skaffa sig en olaglig kopia måste det finnas någon form av sanktion. Det är extra viktigt för smala produkter. Jag känner till programvara där licensavgiften är tiotusentals kronor för att det är så få användare och så höga utvecklingskostnader. Då måste det finnas rättigheter.
 
Jon Karlung: Dataspelsbranschen har ju övergått till mycket onlinespel, och det förutsätter ju bandbredd. Så det är ganska felaktigt att säga att bandbredd bara handlar om piratkopiering.
 
Pär Strömbäck: Dra inte in mig i din smutsiga retorik, Jon. Onlinespelen har andra problem med upphovsrätten. Vi vill inte användas som exempel mot upphovsrätten.
 
Johanna Nylander: Men dataspelsbranschen växer väl ändå fortfarande, trots att folk kopierar. Ni fortsätter ju tjäna pengar.
 

Nu blir det paus. Vi börjar igen om cirka tio minuter.


Kommentera ( 0 )


5. Paneldebatt, andra delen

2008-12-04 16:02:00
Christian Engström, piratpartiet: Det här är en lag där staten och kapitalet satt sig i samma båt. Men det är kommer inte att räcka. Se bara på Frankrike. Hur långt är ni gamla beredda att gå? Vill ni göra Internet till en envägskommunikation? Piratkopieringen kommer ju ändå att fortsätta.
 
Alexander Bard: Jag älskar Internet, men man måste se till att vi styr mediet och mediet inte styr oss. Internet har skapat Facebook och Google, men också al-Qaida, som aldrig hade funnits utan Internet. Det är därför det behövs reglering. Men man måste ompröva och ändra efterhand, för vi vet inte hur utvecklingen kommer att vara om några år.
 
Christian: Du håller alltså med Antipiratbyrån, som säger att Ipred bara är första steget?
 
Alexander: I så fall håller jag också med andra sidan. Den personliga integriteten är lika viktig.
 
Kristina Ahlinder, vd Förläggarföreningen: Jag vill berätta hur upphovsrätten ser ut för författare och förläggare. Upphovsmannens ensamrätt är otroligt viktig och en förutsättning för oss. Ljudböcker har blivit otroligt populärt, och vi vet att lejonparten av alla kommersiella ljudböcker som finns på marknader också finns illegalt uppladdade på Pirate Bay och andra sajter. Antalet titlar har ökat stort, men försäljningen har tvärnitat. Vi tror att det finns ett samband. Stieg Larssons i Millennium-serien kom ut förra sommaren, och då tänkte Norstedts ge ut den som ljudbok innan den kom ut som tryckt bok. Men andra hade samma tanke, och den lades ut illegalt på nätet innan ljudboken hunnit komma ut i handeln. E-böcker kan komma stort, men en författare som Peter Englund säger att han aldrig tänker tillåta att hans verk ges ut som e-böcker innan upphovsrätten är skyddad. Annars kommer de bara att hamna på illegala sajter. Det finns också något som heter Student Bay. Där finns hela inskannade kursböcker för svenska studenter. I Sverige har vi otroligt bra utgivning av kursböcker på svenska, men när nu hundratals böcker finns ute på Student Bay i stället kommer utgivningen att försvinna. Ska vi inte ha utgivning av kursböcker om svensk juridik, svensk politik och så vidare? Amerikanska förlag kommer inte att ge ut dessa böcker åt oss, inte om de inte får skydd. När det gäller böcker skaffar man bara ett ex av varje bok. Den som har laddat ner Ernst Brunners Karl XII-bok illegalt köper den inte i bokhandeln.
 
Jon Karlung: Jag är inte emot upphovsrätt, men jag är emot att privata aktörer kan gå direkt till operatörerna. Det ska vara vara domstolar och polis som gör det.
 
Johanna Nylander: Jag är inte heller emot upphovsrätt i sak, men det handlar om vilka sanktioner man sätter in. Där går vi i en tråkig riktning. Även om vi röstar igenom den här lagen kommer inte piratkopieringen att upphöra. Den där ljudboken som kom ut på nätet i förväg måste ju ha kommit ut genom en läcka från förlaget. Är det inte den personen man ska sätta åt i första hand? Dessutom finns det undersökningar som visar att fildelare också är stora kulturkonsumenter.
 
Pär Strömbäck: Det där låter som piratkopierarnas tröstnapp på huvudkudden.
 
Johanna: Men det finns en sådan vetenskaplig undersökning för ett tag sedan, jag vet inte vad du har för stöd för att säga som du gör.
 
Alexander: Vi är ju inte emot fildelning. Fildelning är en fantastisk möjlighet, men det måste som allt annat lyda under lagar och regler.
 
Martin Rolinski: Det finns en stor förvirring i debatten. Ni säger att Eva Dahlgren är emot Internet och fildelning. Det är hon inte, hon älskar Internet. Hon är emot piratkopiering.
 
Man i publiken: Ni i bredbandsbranschen jämför er med posten. Men vad gör ni för att hitta nya affärsmodeller? Ni sitter och pratar med Stim om att kanske hitta en modell någon gång i framtiden, men vad händer fram till dess?
 
Jon Karlung: Tjuvar och banditer ska polis jaga, inte privata intressen.
 
Johanna: Jag är övertygad om att det finns smarta filmentreprenörer som ser till att man förr eller senare kan hyra film på nätet. Men det finns inte i dag. (Protester från publiken.) De tjänster som finns är teknikbundna och långsamma. Man måste ju bli bättre än motståndaren. Och dessutom blev det biorekord i somras - då har ju branschen uppenbarligen inte problem.
 
Cissi Elwin: Men att du är missnöjd med hur de legala alternativen har utvecklats gör ju inte att du har rätt att stjäla film. Man beräknar 25 miljoner illegala nedladdningar av film, och det är inte lätt att konkurrera med en gratiskultur.
 
Man i publiken: Det här är inte en fråga om teknik utan om moral.
 
Camilla Lindberg: Jag vill hålla med dem som säger att politikerna hade varit för långsamma. Hade vi haft detta för sju-åtta år sedan hade vi kanske inte haft dagens situation.
 
Man från Sami (Svenska artisters och musikers intresseorganisation): Jag har en fråga till musikern Erik Josefsson. Också jag är musiker, och jag har blivit utsatt för en integritetskränkning när Pirate Bay lägger ut min musik på en reklamfinansierad sajt. Hur ser du som musiker och vänsterpartist?
 
Erik Josefsson: Jag har också blivit kränkt. När mitt band skapade musik som ingen ville lyssna på, utan man lyssnade hellre på Michael Jackson, så kände jag mig kränkt. Hur ser du själv på det? Och hur ser du på Ipred 2, där rättighetshavaren får direktaccess till rättsväsendet? Det är inget skämt. Ipred 2 ligger just nu i rådet för förstabehandling. Jag skulle vilja skruva ner tonläget och tala lite om balans mellan olika intressen. Det är det höga tonläget i debatten som har förstört samtalsklimatet, och det är lobbyisterna från fonogramindustrin som har skapat det tonläget.
 
Pär Strömbäck: Nu har mina alla tre kolleger i panelen sagt att ni är för upphovsrätt. Men ni verkar ju vara emot alla åtgärder som är till för att skydda upphovsrätten. Hur går det ihop? Jag tror inte riktigt på er. Vad vill ni ha i stället? Och kom inte och tala "privat fildelning". Det kan inte existera ett sådant begrepp, för det är rätt krångligt att skaffa sådan programvara.
 
Man i publiken: Jag har hört att det finns nya fildelningsnätverk som fungerar ungefär som Facebook, alltså att man delar med folk som man känner själv. Det är väl tillåtet enligt dagens lagstiftning, för man har ju rätt att ge kopior till sina kompisar. Hur ser ni på det?
 
Kvinna från vänsterpartiet: Jag arbetade i justitiedepartementet förra mandatperioden när vi förhandlade om fildelningslagen, och redan då var branschen hård i sin lobbying. Man lovade att kopieringsskydden skulle vara borta om ett par år, men det hände ju inte. Vad gör branschen?
 
Man i publiken: Jag är musiker och tjänar ungefär 20 öre per låt som köps. Jag tror att jag förlorar ungefär 60 procent av mina intäkter på illegal fildelning. Erik, om du förlorade 60 procent av dina intäkter från musik, skulle det få dig att vilja satsa mer på musiken?
 
Erik Josefsson: Att stå och spela bas på Centralen är också ett sätt att försörja sig. Jag har faktiskt också filmerfarenhet. Jag spelade in musik till stumfilmer, och där var det svårt med rättigheterna till gamla filmer eftersom det var svårt att hitta rättighetshavare. Jag vill bara kasta in den frågan eftersom t.ex. biblioteken har svårt att digitalisera det gamla kulturarvet.
 
Alexander Bard: Jag är så trött på att höra om den mäktiga musikindustrin. Det finns ju ingen musikindustri kvar! Det enda skivbolagen har ägnat sig åt de sista åren är ju att sparka folk och sparka artister, sparka folk och sparka artister.
 
Johanna Nylander: Vi har inte haft någon diskussion om hur långt man är beredd att gå. Ipred kommer ju inte att stoppa den digitala kopieringen. Enda sättet att göra det är att skapa ett övervakningssamhälle. Därför måste man söka andra alternativ.
 
Piratpartist och student på KTH: Jag råkar känna flera personer bakom Pirate Bay och det är en ren lögn att de tjänar pengar. De får inte in pengar på detta. Jag driver själv två bittorrent-sajter och det är svårt att dra ihop det. Vi får nätt och jämnt ihop det genom donationer.
 
Man i publiken: Ni på Bahnhof sitter och ju ser exakt hur trafiken går. Alla företag i Sverige ska tänka på miljön och ta ansvar, men där sitter ni med armarna i kors och säger "där är det olagligt, och här är det olagligt, och oj vad vi tjänar pengar". Det är ju eftersom ni inte gör någonting som politikerna stiftar lagar.
 
Erik Wassén, advokat: Nu har jag inte läst dagens regeringsförslag, men jag är orolig för att man inte bara angriper den storskaliga och kommersiella piratkoperingen utan också ungdomar. Som advokat vet jag att man ibland skickar brev där man hotar med det ena eller det andra. Just den här balansen mellan integritet och äganderätt är svår. Alexander Bard, hur ser du på skadeståndsreglerna i upphovsrättslagen? Ni ska ju inte bara få ersättning för värdet på verket, utan det finns också ett element av bestraffning.
 
Man från Musikerförbundet: Jag vill fälla en kommentar om övervakningssamhället. Övervakning finns här och var i samhället, det är inget nytt att lagar övervakas. En allmän fråga i denna konstiga debatt är om man får stjäla om man sedan ger bort det gratis. Många verkar vilja svara ja på den frågan. Min fråga till Johanna är: det har vuxit fram nya legala musiktjänster på nätet, men du säger att det är svårtillgängligt och krångligt, och därför ska man få ta det gratis. Har du egentligen kollat vad som finns?
 
Erik Josefsson: Jag återvänder till Ipred 2. Apropå den sista kommentaren: det känns som om du vill sitta vid Jon Karlungs databaser och titta precis vad som finns där. Det är just vad som Ipred 2 leder till. Jag tycker du ska fundera på vad det leder till.
 
Pär Strömbäck: Vi har enats om att det är bra med upphovsrätt - lite olika bra, kanske. Men det får till följd att det måste finnas en konsekvens för den som bryter mot upphovsrätten, annars blir det bara ord. Vi tycker det är bra att Sverige nu inför den här lagstiftningen. Jag håller med Johanna Nylander om att detta inte är en magisk trollstav som kommer att avskaffa all olaglig fildelning, men det är en bra signal och kan ge laglig distribution en chans.
 
Johanna Nylander: Första frågan till mig gällde övervakning. Den övervakning som krävs som att övervaka illegal fildelning kommer inte bara att drabba dem, utan drabba alla. Sedan gällde det legala alternativ. Jag lyssnar gärna på en webbradiostation och de betalar lite pengar ibland till musikerna, men om den här lagen går igenom kommer inte de legala alternativen att växa fram. 
 
Alexander Bard: De där sextonåringarna är 18 om två år. Då ska de köra bil, lära sig att inte parkera på handikapplatser etc. Det är moral och etik. Vad händer i andra länder med sextonåringar som får ett varningsbrev? De byter till Spotify och ber pappa om en hundralapp för att betala. På köpet har de lärt sig moral.
 
Jon Karlung: Jag gillar Alexander Bard, men jag vill inte ha honom som polis. Vi operatörer ska inte övervaka trafiken lika lite som posten ska sprätta upp brev. Vi samarbetar med polisen när det gäller enskilda brottsutredningar. Det är trist att skyttegravarna är så väl cementerade. Om vi plötsligt skulle få ansvar för vad våra abonnenter gör så skulle vi hamna i en helt orimlig situation.
 
Eva Dahlgren: Om inte konstnärernas rättigheter skyddas kommer musiken och kulturen att dö.
 
Karin Pilsäter och Camilla Lindberg avslutar debatten, tackar för dagen och avtackar den fantastiska panelen. Applåder i salen!

Kommentera ( 0 )