Publicerad i Sydsvenska dagbladet 20/3 2005
Dags att kriminalisera förföljelsesyndrom
Allt fler människor förföljs systematiskt av någon de känner eller av en helt främmande person. Den som förföljs bryts ner bit för bit, livet präglas av ständig oro och maktlöshet. Många av dem som förföljer en annan person lider av psykiska störningar. Förföljelsesyndrom, s k ”stalking”, kan ske genom övervakning, trakasserier och hot. Det kan pågå under några veckor, månader och år. Det kan drabba kända artister, skådespelare och politiker men också vilken person som helst. Inte sällan är det kvinnor som förföljs av en okänd eller före detta man.
Förföljelsen kan resultera i våldshandlingar av olika slag, eller ske genom ett flertal, upprepade ”mindre allvarliga handlingar” som telefonsamtal, e-post och brev med obehagligt innehåll, eller att personen bara visar sig i närheten – något som kan vara mycket påfrestande och hotfullt för den som drabbas. Gärningarna kan utgöra t ex olaga hot, ofredande eller hemfridskränkning – brott med lågt straffvärde. Men ofta hamnar förföljelsesyndrom fortfarande i en juridisk gråzon. Den som drabbas står rättslös.
Det finns sedan 1998 två brottsrubriceringar som träffar liknande gärningar som begås mot en närstående eller tidigare närstående person och där var och en av gärningarna har varit ett led i en upprepad kränkning av integriteten. Det handlar om brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Flera ”mindre allvarliga” brott kan där bedömas tillsammans och ses som ett allvarligare brott. Dessa brottsrubriceringar används dock inte vid ”stalking”, bl a eftersom de förutsätter en nära relation mellan brottsoffer och förövare. Lagen räcker alltså inte till. För att ändra på detta föreslog därför folkpartiet i en motion till riksdagen (hösten 2004), att förföljelsesyndrom ska kriminaliseras. Justitieutskottet fann förslaget vara så intressant att man – vilket är mycket ovanligt – beslutade att på eget initiativ gå vidare med frågan. Det är glädjande att folkpartiets förslag skickats ut från justitieutskottet på remiss till rättsväsendet. Säkerhetspolisen är en av de instanser som delar vår uppfattning att en lagreglering är nödvändig.
I en del länder som t ex USA, Kanada och Storbritannien, är ”stalking” straffbart i särskild lag. Det är nu hög tid att även Sverige inför en brottsrubricering som täcker in förföljelsesyndrom. Men det behövs också bättre, snabba och effektiva åtgärder mot denna typ av beteende. Polisen måste på ett tidigt stadium kunna arbeta med att förhindra fortsatta förföljelser. Skyddet för den som utsätts måste stärkas och systematiska riskbedömningar behöver göras inom rättsväsendet och psykiatrin. Polisens samarbete med psykiatrin genom kartläggning och uppföljning av personer med förföljelsesyndrom måste skärpas. Idag finns det också brister i sekretessreglerna som skyddar den dömde i stället för brottsoffret.
Den socialdemokratiska regeringen har inte visat någon handlingskraft. Vid folkpartiets interpellation i riksdagen med justitieministern, fick vi inte heller något tydligt svar om regeringen tänker arbeta med ett konkret lagförslag mot förföljelsesyndrom. Men vi behöver förändringar på detta område snabbt. De som utsätts för förföljelser har inte tid att vänta. Folkpartiets initiativ till lagstiftning bereds nu vidare i riksdagens justitieutskott. Majoritetsläget är ännu inte klarlagt men vi hoppas att samtliga partier ställer sig bakom våra krav på
ökat skydd till personer som systematiskt förföljs och trakasseras.
Johan Pehrson, fp, ordförande i riksdagens justitieutskott