Inför totalt stopp för nya religiösa friskolor
Folkpartiet är i hög grad positivt till friskolor. Men dagens lagstiftning sätter inte stopp för rena sektskolor. För oss liberaler är det här naturligtvis en målkonflikt, men vi måste skärpa kontrollen och införa nya regler för att man ska få starta friskolor på religiös eller ideologisk grund. I väntan på de nya reglerna anser folkpartiet att inga nya tillstånd bör ges till religiösa friskolor, skriver Jan Björklund, Ulf Nilsson, Ana Maria Narti och Helene Odenjung.
Frågan om religiösa friskolor har blivit aktuell på nytt. I det liggande förslaget till ny skollag föreslås i stort sett inga förändringar jämfört med dagens lagreglering, men trots det har debatten blossat upp.
Föreningen Aktiva studier bedriver en friskola i Stockholmsområdet. Den uppger sig själv vara icke-konfessionell. I verkligheten är den en del av scientologerna. När samma huvudman sökte om att få starta ytterligare en friskola i Sverige sade Skolverket nej, med hänvisning till huvudmannens ideologiska inriktning.
Plymouthbröderna fick nyligen avslag av Skolverket på en ansökan att starta en friskola. Sekten tar avstånd från modern civilisation. Men sanningen är att om sekten skulle överklaga Skolverkets beslut till domstol måste utgången anses som mycket osäker. Det är fullt möjligt att en lagprövning skulle ge Skolverket fel och Plymouthbröderna rätt.
Att en och samma huvudman får bifall till en ansökan att starta en friskola i ena fallet och avslag i det andra beror på att ansökningarna kommit in vid olika tidpunkter och att de beslutande tjänstemännen hunnit bytas ut. Lagstiftningen har vid båda prövningstillfällena varit densamma. Detta förhållande understryker hur luddig skollagen är när det gäller var gränsen går för konfessionell inriktning av skolundervisningen.
Det är för oss helt uppenbart att den nuvarande lagstiftningen är otillräcklig. För oss är det inte rimligt att någon av scientologikyrkan eller Plymouthbröderna ska kunna driva friskolor.
Det är viktigt att understryka att föräldrars valfrihet aldrig kan bli total i ett humanistiskt samhälle. Skollagen har som utgångspunkt att det är barnet/eleven som har rättigheter att få en allsidig undervisning.
Folkpartiet har varit med om att driva fram att religiösa organisationer ska kunna starta friskolor. Vi har också, ibland i konfrontation med kristdemokraterna, hävdat att det är viktigt att slå vakt om själva undervisningens icke-konfessionella karaktär. Staten tvingar barnen till skolan med skolplikt och den ska bara kunna fullgöras i skolor som respekterar den värdegrund som anges i skollag och läroplaner.
Ordföranden i socialdemokraternas kvinnoförbund Nalin Pekgul, själv muslim, har sagt offentligt att det enda skälet att många väljer att sätta sina barn i muslimska friskolor är att de vill vända sig bort från majoritetssamhället.
Den socialdemokratiska partistyrelsen yrkar inte bifall till de motioner som vill stoppa religiösa friskolor. Den vill göra det svårare att starta friskolor över huvud taget. Den påpekar att Sverige är bundet av internationella åtaganden enligt Europarådets konvention om mänskliga rättigheter när det gäller möjligheten att driva en skola med konfessionell inriktning. I konventionen framgår att föräldrar har rätt att tillförsäkra sina barn en undervisning som motsvarar föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.
Men partistyrelsen påpekar, enligt vår mening med all rätt, att de grundläggande och demokratiska värderingar som utgör skolans värdegrund utan inskränkningar måste följas även av fristående skolor med konfessionell inriktning. Såväl undervisningen i religionskunskap som utbildningen i övrigt måste bedrivas enligt läroplanens krav på saklighet och allsidighet, öppenhet för skilda uppfattningar, tolerans samt möjligheter till personliga ställningstaganden. De konfessionella inslagen i utbildningen ska vara förenliga med de grundläggande demokratiska värderingarna i skollag och läroplaner.
När man läser om det gällande regelverket ligger det nära till hands att säga att det är en tulipanaros som försöker smälta ihop två helt oförenliga principer. Antingen ska alla skolor vara icke-konfessionella eller också accepteras konfessionella skolor, kan man tycka.
För liberaler är det här naturligtvis en målkonflikt.
Lars Leijonborg skrev så här om frågan i boken "Fritt sinne" 1992: "Många anser att Livets ords redan existerande skola i Uppsala är ett gränsfall. Trots upprepade inspektioner har dock inte några anmärkningar kunnat riktas mot skolan. Men ännu svårare fall kan komma. Vad händer till exempel om några vill starta en fundamentalistisk muslimsk skola eller om extrema politiska eller religiösa grupper av annat slag vill göra det? Jag har velat nämna problemet, för jag tror det är viktigt att vi är medvetna om att det förr eller senare kan komma. Den allmänna folkskolans princip är att det finns vissa värderingar och kunskaper som bör förmedlas till alla människor i vårt land. Skolor som står för helt andra värderingar än de som bär upp vårt samhälle kan naturligtvis inte förenas med skolpliktens och folkskolans princip."
Det finns nu ett hundratal religiösa friskolor i Sverige och flera nya har ansökt om tillstånd att få starta. De allra flesta av de etablerade skolorna fungerar mycket väl och utgör ett värdefullt inslag i det svenska skolsystemet.
Men vi har för vår del kommit till uppfattningen att mer än hittills måste göras för att säkerställa att skolor som startas på konfessionell eller ideologisk grund verkligen lever upp till skollagens och läroplanens krav på att förmedla den värdegrund som ska bära upp det svenska samhället med demokrati, pluralism och jämställdhet.
Vi är i hög grad positiva till friskolor. Folkpartiet kommer att medverka till att en ny regering förbättrar rättssäkerhet och förhållandena för friskolor. Friskolor måste kunna överklaga kommunala beslut om skolpeng, när det finns skäl att misstänka att kommunen trixar med beräkningarna för att gynna sina egna skolor. På samma sätt som det i Stockholm finns Franska skolan och Tyska skolan är det bra om det finns skolor som undervisar på arabiska. Vi tycker, bland annat av hänsyn till Europarådets konvention, att Sverige bör tillåta konfessionella skolor i meningen att det finns religiösa tillvalsmöjligheter och skolor där frivilliga konfessionella inslag förekommer i skolan. Vi tycker naturligtvis också att det svenska skolsystemet ska visa stor öppenhet mot nya pedagogiska grepp.
Men exemplen börjar bli för många att lagstiftningen inte sätter stopp för rena sektskolor. En grundläggande fråga kvarstår - hur kan vi garantera en objektiv, allsidig undervisning också i skolor med stark egen tro eller ideologi.
Vi hoppas att man kan komma en bit med tätare inspektioner. Men som var och en förstår kan inte tillsyn och inspektioner någonsin bli heltäckande. Det bedrivs tusentals lektioner i en skola under ett läsår. Tillsyn kan naturligtvis bara ske under en bråkdel av skolans verksamhet. Vår bedömning är att förekomsten av en konfessionell friskola måste ske på grundval av att myndigheterna har förtroende för skolans huvudman. Saknas detta förtroende kan detta inte kompenseras med tillsyn.
En viktigare kontroll utövas i många fall av elever och föräldrar. Men just i skolor av utpräglad sektkaraktär är steget för någon inblandad som ser ett missförhållande att anmäla det mycket långt. Vi kan alla föreställa oss hur situationen skulle ha varit om Knutbyförsamlingen utanför Uppsala hade drivit en friskola.
Vi tycker att regelverket bör göras om så att en ansökan om att få starta en konfessionell friskola bara ska bifallas om huvudmannen kan visa på tydliga insatser för att garantera undervisningens allsidighet och objektivitet.
Det kan handla om utfästelser om lärarkårens sammansättning, oberoende representation i styrelsen, att den lokala barnombudsmannen ska inbjudas att ha en roll i skolan och/eller samverkan med kommunala eller andra skolor med annan inriktning.
Den socialdemokratiska partikongressen kommer att fatta beslut som syftar till att minska valfriheten när det gäller friskolor över huvud taget. Det anser vi vara mycket olyckligt. Men vi får hoppas att miljöpartiet säger nej tills vi får en ny regering.
Men när det gäller skolor på religiös och ideologisk grund tycker vi det finns skäl att skärpa kontrollen och göra regeländringar för tillståndsgivningen. Regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att utforma ett system som i högre grad säkrar att alla skolor av den typen respekterar den värdegrund som ska prägla alla skolor i Sverige.
I avvaktan på ett sådant nytt regelverk är det folkpartiets uppfattning att inga nya tillstånd för religiösa friskolor bör beviljas.
Jan Björklund, Skoltalesman
Ulf Nilsson, Andre vice ordförande i utbildningsutskottet
Ana Maria Nartti, ledamot i utbildningsutskottet
Helene Odenjung, kommunalråd, Göteborg