Vad kan vi lära av Dr Phil?
(Krönika i Kristianstadsbladet 9/10)
På kort tid har den amerikanske psykologen Dr Phil blivit väldigt populär i Sverige. Hans böcker ligger på topplistorna och tv-showen har höga tittarsiffror. Tv-show är det rätta ordet. Dr Phil gör show av sina samtal med gästerna/klienterna. Inte show på det sättet att det blir trams, men show så att det blir ”bra tv”.
Ytligt sett kan man se tydliga likheter med så många andra amerikanska tv-shower som köpts in av svenska tv-kanaler. Men den stora skillnaden är att Dr Phil inte går ut på att förnedra, utan lyfta upp. Det handlar inte om att skämma ut folk utan att ge dem en ny chans.
Jag har sett Dr Phil på tv några gånger. Och jag, som säkert många andra, har slagits av att doktorns råd nästan alltid är detsamma. Efter att ha lyssnat till gästernas problem, diskuterat och ifrågasatt så kommer slutsatsen; Du måste ta ansvar!
Huvudtemat hos Dr Phil är just att var och en av oss måste ta ansvar för våra liv. Det spelar ingen roll om gästerna i Dr Phils tv-soffa har problem med vikten, övergivna älskare eller arga föräldrar. Samtalen kokar alltid ner till samma slutsats. Dr Phil säger: ”Du måste sluta skylla på omständigheterna, du kan inte skylla på alla andra. Du måste ta ansvar att göra det bästa möjliga av situationen sådan den är. Det är du som har ansvar för ditt liv.” Och när han sagt det där ordet Ansvar zoomar tv-kamerorna in någon ur den amerikanska tv- publiken som nickar instämmande. Någon mumlar ”yea”, någon annan ”That’s right”.
Det kan tyckas vara ett kärvt budskap denne populära psykolog har att erbjuda. Men uppenbarligen är det välkommet. Vågar man hoppas att det ligger något djupare bakom Dr Phils popularitet? Kanske är det så att Dr Phils popularitet tyder på att många människor gillar moralen i hans budskap. Detta att var och en av oss har huvudansvaret för vårt eget liv.
Ordet ansvar har i min föreställningsvärld ett syskonord som heter frihet. Jag vill ha ett friare Sverige. Ett Sverige där var och en av oss har större frihet att själva forma våra egna liv. Ett Sverige där man får större chans att själv göra de avgörande valen. Jag tror att de flesta håller med så långt. Men skall vi nå mer frihet så krävs det att vi är beredda att ta större ansvar. Var och en av oss. Därför att frihet och mer makt över sitt eget liv innebär inte att allting automatiskt alltid blir exakt så som man hoppats. Frihet är jobbigt. Åtminstone på kort sikt. Men alternativet är ännu jobbigare! Om man inte själv gör valen är det nämligen någon annan som gör det till en. Och hur skulle det kunna bli bättre?
Ett frihetligare samhälle handlar inte bara om att ta ansvar för sin egen situation. Vi måste ta större ansvar för oss själva. Större ansvar för nära och kära. Större ansvar för människor vi inte känner och aldrig träffat. Det är kanske enklare för stunden att förutsätta att någon annan skall ta ansvar, men då är det också någon annan som tar makten. Den som tar ansvar, tar nämligen också makten att påverka oavsett om det gäller det personliga livet eller samhällslivet.
Folkpartiet liberalerna gick till val 2002 på budskapet: Att ställa krav är att bry sig. Man skulle kunna vända på perspektivet och översätta detta till: Att ta ansvar är att bry sig! Genom att ta ansvar bryr man sig inte bara om sig själv utan också om andra. Och det behöver vi sannerligen mer av.
De krav folkpartiet gick fram med handlade faktiskt i grunden om att var och en av oss måste vara beredda att ta ansvar för sitt liv och sin situation. Ett kärvt budskap, kan tyckas. Men det går tydligen hem. Inte minst när det sägs från Dr Phils tv-soffa.
Christer Nylander (fp)