Utan kapitalism stannar Kiruna!
I somras åkte jag runt i hela Sverige på min semester. Jag besökte bl.a. de norra delarna av Sverige. Naturen är fantastiskt vacker runt Kiruna. Eller somriga Östersund med Frösön. Luleå på sina skärgårdsöar.
Om man ska generalisera kan man säga att folk var trevliga och lätta att prata med. Men jag noterade också en viss konformism. Van vid storstadens mångfald konstaterade jag att människor synbart var mycket lika varandra. På gott och ont.
Jag läste den lokala tidningen i Norrbotten. En debattartikel från en representant från föreningen Svenskt näringsliv som tog upp problemet med att driftiga personer flyr norra Sverige. Från en attityd som präglas att Jantelag och fyrkantighet. Från lokala politiker som ser nyföretagande som något ointressant till kommuner i södra Sverige som förstår att utan nya företag blir det ingen förbättrad välfärd.
Hade då artikelförfattaren rätt eller var det bara fördomar?
Svenskt näringsliv har kartlagt hur företagsklimatet är i Sveriges kommuner. Av de 100 kommuner med det bästa företagsklimatet finns bara en i Norrland.
SN har först kartlagt en del hårddata, marknadsförsörjninggrad, kommunalskatt, entrepenader, högre utbildning, nyföretagande och företagande totalt.
Därefter har man frågat företagare i alla kommuner hur de ser på villkoren i den egna kommunen när det gäller attityder, tillgång på kompetent arbeskraft, infrastruktur, kommunal service, kommunala regler och osund konkurrens.
Till sist fick företagarna ge ett sammanfattande omdöme om hur de anser att företagsklimatet är i hemkommunen.
Följande kommuner fick de bästa betygen enligt SN:s rapport. Här finns de företagsvänligaste attityderna och villkoren.
1. Vellinge, Skåne län
2. Solna, Stockholms län.
3. Sollentuna, Stockholms län.
4. Täby, Stockholms län
5. Håbo, Uppsala län
6. Danderyd, Stockholms län
7. Ängelholm, Skåne län
8. Värnamo, Jönköpiings län
9. Kävlinge, Skåne län
10. Lidingö, Stockholms län
11. Nacka, Stockholms län
12. Vaggeryd, Jänköpings län
13. Gnosjö, Jönköpings län
14. Mönsterås, Kalmar län
15. Vårgårda, Västra Götalands län
16. Kungsbacka, Hallands län
17. Helsingborg, Skåne län
18. Bjurholm, Västerbottens län
19. Dals-Ed, Västra Götalands län
20. Leksand, Dalarnas län
Som ni ser finns det en del traditionella "rikemanskommuner" på listan men majoriteten är vanliga kommuner med en medelinkomst ganska nära riksgenomsnittet. Det finns dessutom en spridning av storstads- och landsbygskommuner.
Vilka kommuner hamnar då bland de sista bland de 289 kommunerna? Här finns Gällivare (284), Härnösand (280), Kiruna (266), Sollefteå (277), Sorsele (268), Nordmaling (278) och Strömsund (287)
I eurovalrörelsen sa många på nej-sidan att den gemensamma valutan "bara gynnar företagen". Ett sådant uttalande visar att vederbörande saknar kunskap om sambandet mellan företagande och välfärd.
Vi vet att nej-sidan hade störst stöd i norra Sverige. Vi vet att många kommuner i denna del av landet gärna utmålar sig som orättvist behandlade av riksdagen. Det handlar om att riksdagen ska fördela mer statliga projekt uppifrån.Men verklig välfärd kan bara skapas av människor själva. På den egna orten.
Bjurholm i Västerbotten hamnar på plats 19 bland de företagsvänligaste kommunerna enligt SN:s enkät medan Sorsele i samma region hamnar nästan sist. Varför denna skillnad? Till sist är det inte mer statliga bidrag som kommer att rädda Norrland utan en politik som uppmuntrar lokalt företagande.
Utan kapitalismen stannar Sverige. Och det gäller i Kiruna och Strömsund också!