Artikel 2003-11-19

Olle Schmidt:

Vändpunkt för folkpartiet


På 80-talet var Danmarks liberala parti Venstre i kris. Väljarna svek och partiet stämplades som en förlorare. Att en sådan utveckling går att vända visar Venstres framgångssaga, från förlorare till regeringsbildare. Folkpartiet har hela tiden varit kritiska till Venstres negativa flyktingpolitik och deras flirt med Dansk Folkeparti. Vi ser det som ett avsteg från en annars liberal politik. Men huvudbilden kvarstår: Trots svårigheterna klarade Venstre att lyfta blicken och formulera en långsiktig strategi för sin roll i dansk politik.

För Sveriges del kan vi nu förhoppningsvis se ett liknande utveckling i folkpartiet. Genom svårigheterna föddes förståelsen för att både politiken och sättet den kommunicerades på behövde förnyas och utvecklas. Valframgången 2002 kom inte av en slump utan föregicks av åratal av förnyelsearbete.

Den frågan som många ställde efter valet var om detta var ett nytt 1985, en framgång som var tillfällig och skulle resultera i en lång utförsbacke tillbaka. Men likheten var bara ytlig. Denna gång består inte framgången av någon enstaka persons pedagogiska skicklighet, utan går mycket djupare än så.

Landsmötet förra helgen slog fast den utveckling som bröt igenom i och med framgångsvalet 2002. Ett parti med växtverk hade mycket väl kunnat stanna upp efter framgången. Ett stort och framgångsrikt parti är svårare att få att gå vidare i ett förnyelsearbete. Men vi blev inte framgångens fångar.

Det rättspolitiska programmet är ett exempel på att nytänkandet går vidare till nya områden. Johan Persson gjorde ett fantastiskt arbete och Leijonborg visade sin styrka att släppa fram andra personer vid sidan om sig själv. Men den viktigaste bilden från landsmötet är att det finns en vilja att vända på varje sten, att ifrågasätta det tidigare självklara och att söka nya vägar. Att t ex våga säga det alla vet om problemen med den borgerliga splittringen visar på den självinsikt som vuxit fram, att det är i Rosenbad som besluten fattas. Socialdemokraterna har varit skickliga på att hålla fast vid makten samtidigt som den borgerliga sidan tassat runt. Att sträva efter makten har varit fult, men utan makt blir det inte heller någon förändring.

Det är alltså inte bara inom sakpolitiken som en liberal upprustning skett. Även i synen på politiken i sig har stora förändringar skett, den traditionella svenska fixeringen vid partimedlemskap har ersatts med det öppna partiet, med liberala allianser med grupper och individer som folkpartiet kan samarbeta med utan att de måste bli medlemmar. Mauricio Rojas sitter i riksdagen på detta sätt, vald på folkpartiets lista utan att vara medlem. Detta har varit känsligt, men ett stort liberalt parti måste kunna innehålla många olika åsikter och en levande inre debatt. Se på Birgitta Ohlsson och Staffan Wermes framträdande på landsmötet, deras kritiska röster är också en viktig del av folkpartiet!

Nu måste detta få fortsätta! Vi måste hela tiden ifrågasätta oss själva för att inte stelna. Nära i tur för en politisk renovering står vården, men vi måste också fullfölja det vi påbörjat vad gäller socialförsäkringarna, ohälsan och tillväxten. Sverige behöver också en ny omfattande skattereform. Även om svenskarna är nöjda med höga skatter, så måste vi argumentera för att de tillväxthämmande skatterna sänks. Kanske är Venstres skattestopp i Danmark en modell som kan nå enighet även i Sverige?

Genom decennier har svensk politik präglats av ett socialdemokratiskt parti som blivit ett med staten och en opposition som haft stora svårigheter att formulera sin vision annat än som ett lite snällare, lite friare och lite mer företagsvänligt alternativ till Socialdemokraterna. Det som sker nu med folkpartiet är ett försök att bryta sig ur detta och att ta sig privilegiet att formulera politikens problem.

Så länge förändringen och förnyelsen får fortgå och så länge vi fortsätter att dra till oss nya företrädare så pekar allt på att folkpartiet inte bara kommer att fortsätta att vara stort, utan också kommer att förnya svensk politik.

Olle Schmidt
EU-parlamentariker (fp)
  

Olles kalendarium

Artiklar och krönikor