Om treterminssystem i högskolan
LNB-tidningar (bl a Ystad Allehanda 2004 02 05)
Ge oss tid för reflektion och återhämtning Östros sätter inte ord till handling!
Sveriges över 300 000 studenter befinner sig i ett system som ur många synvinklar är skrämmande bristfälligt. Ett långt sommaruppehåll där studenter står utan trygghet, otillräckliga studiemedel och obefintliga möjligheter till vila och reflektion är svårigheter som alla studenter drabbas av.
Folkpartiet och SACO Studentråd ser mycket allvarligt på dessa brister och har därför tagit det ovanliga steget att tillsammans bedriva opinion för en förändring av denna situation. Den 5: e februari ställdes en interpellation till utbildningsministern Thomas Östros för att erhålla svar på vad Östros planerar att vidta för åtgärder för att underlätta försöksverksamheten med treterminssystem vid svenska högskolor.
Utbildningsminister Thomas Östros har i ord sagt sig vara positiv till ett treterminssystem men återigen visar ministern sin ovilja till handling. Att lappa och laga ett gammalt system är en dålig lösning som tyvärr fortfarande är praxis. Nya tankar och lösningar, är ett måste om Sverige vill vara en ledande kunskapsnation. En lösning är införandet av ett treterminssystem.
Svenskarna kommer senare ut på arbetsmarknaden än i de flesta andra jämförbara länder. Det finns många skäl till detta men ett av de viktigaste är att högskoleutbildningarna är utdragna över tid. Sommarlovet är nästan tre månader långt och ambitiösa studenter har ingen möjlighet att förkorta sin studietid genom att förkorta lovet. Det finns visserligen sommarkurser men de är sällan möjliga att tillgodogöra sig i en examen utan ligger utanför den ordinarie utbildningen.
I stället tvingas studenterna de sista veckorna av vårterminen vara splittrade i sina studier eftersom de måste ägna sig åt att söka jobb – eller till och med börja jobba redan innan studierna är avslutade, för att kunna få någon lön i juni. Varje sommar står Sveriges studenter inför problemet hur man skall göra under de sommarmånaderna då högskolan tar semester. Studenter kan i dagsläget inte ta semester som högskolan och dess lärare gör eftersom de ekonomiska förutsättningarna inte finns. Att leva på andras tillgångar, vanligtvis föräldrarnas, eller att skaffa ett sommarjobb är alternativen när studiemedlen inte finns att tillgå. Mängden sommarjobb är begränsade och räcker aldrig till alla. Arbetslöshetsersättning är studenter inte berättigade till och socialbidrag är näst intill omöjligt för studenter att få i många städer. Den allt större gruppen studenter med barn drabbas dessutom av ytterligare problem. Då de flesta dagis har semesterstängt under juli månad måste barnomsorgen lösas på annat sätt då föräldrarna måste jobba för att få ekonomin att gå ihop.
Grundstrukturen av studiemedelssystemet måste förändras, det räcker inte längre med att lappa och laga ett gammalt system som inte täcker de kostnader som studenter har. En kraftig ökning av studenters boendekostnader, ökade kurslitteraturkostnader och ökade levnadsomkostnader har inte kompenserats av studiemedelsnivån. Många studenter tvingas idag att extraarbeta vid sidan om sina heltidsstudier vilket resulterar i att studenten inte kan lägga den kraft och energi som krävs för att tillfullo utnyttja studietiden. Därmed drabbas såväl kvaliteten på studentens prestation som den personliga utvecklingen och bildningsprocessen.
Att gå direkt från studier in i ett sommarjobb då termin och studiemedel upphör för att sedan börja studierna igen utan möjlighet till ledighet när höstterminen börjar håller inte i längden. Det är i dagsläget det enda alternativet för många studenter då hyra och mat måste betalas och ekonomin inför studierna stärkas för att kompensera det bristfälliga studiemedlet. Att under sin utbildning på detta vis aldrig få möjlighet till vila, återhämtning och reflektion över det man under terminen inhämtat i form av kunskap, erfarenheter och personlig utveckling är en allvarlig brist i hela inlärningsprocessen. Att bristen på reflektion och vila dessutom är till ondo för studieresultaten men framför allt för hälsan är allvarligt. Det är dags för staten att se på heltidsstudier för vad det är, studier på heltid året runt och inte som idag 40 utav 52 veckor där studenter befinner sig i ett vakuum mittemellan samhällets olika trygghetssystem de överblivna 12 veckorna.
Utvecklingen vi ser av den kärva ekonomiska situationen för studenter som tvingas arbeta parallellt med studier och under ett långt sommaruppehåll syns i studieresultaten. Det tar lång tid att färdigställa en högskoleutbildning i Sverige idag. Examensfrekvensen står sig dåligt vid en internationell jämförelse. Vår tanke är att studenter ska kunna välja att läsa i tre terminer. De ska då få en ledighet som är fem veckor lång på sommaren. Mellan övriga terminer ska det finnas ett uppehåll på en vecka, för att studenter med resttentor ska hinna ikapp. Att kunna göra detta val skulle gynna gruppen studerande med barn. De som fortfarande vill kunna läsa två terminer, ska kunna göra det.
SACO Studentråd och folkpartiet har tagit upp dessa problemen med onödigt långa utbildningsvägar under en lång tid utan att någonting gjorts åt dem. Utbildningsdepartementet måste ta dessa bristerna i Sveriges utbildningssystem på allvar och göra något åt dem. Det går inte att blunda i all oändlighet. Med förslaget om tre terminer vill vi visa på en möjlig lösning för att komma tillrätta med ovan nämnda problem. Ett treterminssystem bestående av tre 15-veckors terminer, 45 veckors studier totalt per år, och 7 semesterveckor per år får vi ett system som verkligen ger tid för vila och reflektion mindre bekymmer för privatekonomin. Studenter med barn får tid för sina barn, studenter får tid till återhämtning, vila och att låta kunskapen sjunka in. Till terminsstarten kommer motiverade och pigga studenter redo för att inhämta ny kunskap och utveckla sig själva. Med en utökning av studiemedlen och skapande av heltäckande ett bättre socialta skyddsnät skulle snart vem som helstfler grupper våga sig på att välja en högre utbildning och genomföra den under en begränsad effektiv tid. De samhällsekonomiska effekterna av ett införande av ett treterminssystem ser mycket positiva ut på flera plan.
De högskolor som skulle kunna tänka sig att prova ett treterminssystem är inte villiga att ta det relativt stora steget utan att de garanteras en utredning som löper parallellt och utvärderar vad ett nytt system får för följder. Det är exempelvis viktigt att ett system skapas som inte ökar universitetslärarnas arbetsbelastning.
Östros måste därför ge en eller flera högskolor möjlighet att bedriva treterminssystem som en form av försöksverksamhet. För de högskolor som är intresserade kan treterminssystemet bli ett sätt att locka till sig studenter. Många studenter är nämligen intresserade av att ta sin examen på kortare tid och studera under villkor som påminner mer om arbetslivets. För att bli säkert förvissade om lösningen och konsekvenserna av ett införande av ett nytt system exempelvis treterminssystem vill vi att en parlamentarisk utredning tillsätts!
Ulf Nilsson (fp)
Vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott
Linda Syrén
SACO Studentråds ordförande