Kortsiktiga vårdbesparingar!
(Krönika i Kristianstadsbladet 16/3 - 04)
Gärna en utökad närsjukvård, men först en rejäl nedskärning. Det är inte alldeles lätt att hänga med i de tankegångarna som styr sjukvårdspolitiken vår del av Skåne. Primärvården skall byggas ut och stärkas, men först ska man bara lägga ner några vårdcentraler.
Sjukvården i Skåne står inför förändring. Under flera år har man fört samtal om hur framtidens skånska vård skall organiseras. Samtalen har skett inom ramen för projektet ”Skånsk livskraft – vård och hälsa”.
Det är ett på många sätt mycket intressant förändringsarbete som satts igång. Intressant till arbetssätt och intressant innehållsmässigt. Förhoppningsvis skall förändringen innebära att Skånes samlade vårdresurser används på ett sätt som stärker både kvaliteten och ekonomin.
Den nya skånska vården skall sätta patienten i centrum. Vården ska, som det uttrycks i det beslut den politiska styrgruppen fattade den 9/3: definiera vårdinnehållet utifrån funktionella begrepp istället för utifrån befintlig organisation”. Utgångspunkten är rätt och intressant. Det är människors behov som skall styra.
För att nå målet måste man tänka nytt. Teknologiska framsteg, välinformerade patienter och inte minst behovet av att ge medarbetarna mer makt över sitt arbete, kräver en hel del förnyelse av vården. Jag tror att det är helt riktigt att sjukhusen i Skåne ges olika inriktningar och uppdrag. Om man skall nå effektivt resursutnyttjande och hög kvalitet kan man inte alla sjukhus göra allt. I praktiken kan det innebära att vi patienter ibland måste vara beredda att åka någon mil längre när vi skall göra en större operation. Det är det väl värt om kvaliteten på så sätt blir bättre.
Helt centralt i den nya sjukvårdsstrukturen är en stark närsjukvård. ”Närsjukvården är basen i hälso- och sjukvården och skall svara för huvuddelen av människors vardagliga sjukvårdsbehov” heter det i det tidigare nämnda beslutet.
I närsjukvården har vårdcentralerna en viktig funktion. Det är på vårdcentralerna en stor del av människors vardagliga behov av sjukvård skall mötas.
Närsjukvården skall alltså stärkas. Men det gäller inte riktigt än. Innan man börjar bygga ut närsjukvården skall man lägga ner några vårdcentraler. I alla fall är det så det skall bli i nordöstra Skåne har majoriteten bestämt. I mina öron låter det varken särskilt logiskt eller ekonomiskt.
Är inte risken rätt uppenbar att hela tanken bakom Skånsk livskraft undergrävs när man inleder med att fatta beslut som går i rakt motsatt riktning?
Skånsk livskraft innehåller många viktiga inslag. I vissa delar kanske man kunde gå längre i förändringsarbetet. I andra delar kan man kanske tycka att det går för långt. Men oavsett detta är det i grunden bra att man tar ett helhetsgrepp och ser vårdresurserna i ett mer samlat perspektiv med patienten i fokus.
Jag tror att man har ganska brett stöd bland befolkningen för att genomföra de allra flesta förändringarna som Skånsk livskraft för med sig. Ett sådant stöd är viktigt och måste vårdas. Det gör man tyvärr inte i nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt. När socialdemokraterna försöker klara årets ekonomiska ramar med att lägga ner vårdcentraler som behövs för att klara framtidens vårdsystem så är det varken bra för vården eller den långsiktiga ekonomin. Möjligen är det så att man i distriktet känner sig pressad att kortsiktigt klara budgeten, men borde då inte en högre instans gå in och hjälpa till så att inte de långsiktiga målen förstörs av kortsiktig kostnadsjakt?
När molossernas kung Pyrrhus vunnit en dyrköpt seger i ett slag mot romarna på för 2300 år sedan lär han ha sagt ”Om vi segrar mot romarna i ännu en strid är vi förlorade”. Det är möjligt att socialdemokraterna i sjukvårdsdistriktet klarar årets budgetmål, men om det sker på bekostnad av tilltron till skånsk livskraft, har man då verkligen vunnit något?
Christer Nylander (fp)