Det är viktigt att kommissionen håller uppe reformtrycket på både Bulgarien och Rumänien, och inte tummar på inträdesvillkoren. Inget land skall kunna komma in i EU utan att ha gjort hemläxan och till punkt och pricka uppfylla de s.k. Köpenhamnskriterierna för EU-medlemskap.
Det är mycket lättare att stämma i bäcken än i ån. När väl ett land kommit med i EU och är fullvärdig medlem är det mycket svårare att utifrån kräva reformer av rättsväsendet, administrationen, mm. Man kan med visst fog fråga sig om t ex Italien hade kunnat bli medlem idag om inte först ganska stora reformer genomförts i det landet.
Beskedet från kommissionen till Rumänien och Bulgarien är trots allt i grunden positivt. Vem hade kunnat tro bara för två-tre år sedan att dessa länder skulle ha genomfört alla de förändringar som skett beträffande rättsväsendet, den organiserade brottsligheten (Rumänien), korruptionen i politiken, gränsbevakningen mot öst, militären (Natomedlemskapet förtjänst). Vid ett besök i Bulgarien och Rumänien i januari 2006 med EU-nämnden kunde jag själv studera reformprocessen.
Det "villkorade ja" som kommissionen nu givit Bulgarien och Rumänien är ett viktigt budskap också till EU-medborgarna i dagens 25 medlemsländer: kriterierna för medlemskap är levande, efterlevs och upprätthålls. Administration av bl. a EU-medel måste fungera rättssäkert när Bulgarien och Rumänien väl är medlemmar (t ex jordbruks- och strukturfondsstödet).
Den strikta hållningen från kommissionens sida är en ännu viktigare signal till de efterföljande länder som hoppas och planerar för EU-medlemskap, eller redan förhandlar. Det gäller främst länder på Västra Balkan och Turkiet.