Riksbanken flaggar för inte bara en utan för flera räntehöjningar. Om man skall peka ut någon aktör som främst är ansvarig för både dagens och kommande månaders räntehöjningar är det regeringen och dess stödpartier. De har dels valt att i högkonjunktur driva en mycket expansiv finanspolitik, dels beslutat om en rad prisdrivande energiskattehöjningar.
Det är intressant att notera att riksbanken på flera ställen i dagens inflationsrapport delvis förklarar den högre inflationen och motiverar räntehöjningen med ökade elpriser: "till viss del beror den högre prisökningstakten på stigande priser på el" (t.ex. s 9).
Priset på el bestäms delvis av energiskattepolitiken ("grön skatteväxling" som i praktiken varit skattehöjningar). De prisökningar som skett i vår av andra skäl än skatteskäl kommer sålunda ovanpå en redan snabb, politiskt bestämd elprisökning. Problemet är att först höjs skatterna på el, vilket höjer elpriset, och sedan — i nästa led — "till viss del" driver på inflationen, vilket i sin tur nu utlöser räntehöjningar från Riksbankens sida.
Särskilt elberoende hushåll drabbas på så sätt dubbelt av regeringen och stödpartiernas energiprispolitik: först har regering och stödpartier beslutat om elskattehöjningar, vilket, tillsammans med andra faktorer, idag och framöver bidrar till nya räntehöjningar.
Den tidigare höga produktivitetstillväxten har, enligt Riksbanken, mattats av, vilket leder till högre inhemskt kostnadstryck, och "läget på arbetsmarknaden blir [därmed] något mer ansträngt och [då] löneökningstakten tilltar kommer kostnadstrycket att öka även av detta skäl. Efter hand väntas det bidra till att inflationstrycket i ekonomin drivs upp och därmed ökar behovet av att penningpolitiken stramas år" (dvs. att räntan höjs ytterligare; s 23).
Sverige har redan en hög BNP-ökning. Trots detta stimulerar regeringen ännu mera, tvärt emot läroböckernas rekommendationer. Resultatet blir ökad inflation. Det nu ökade inflationstrycket beror sålunda delvis på förslag i regeringens och stödpartiernas Vårproposition: "Förslagen i [Vårpropositionen] väntas leda till viss ökning av den offentliga konsumtionen och andra offentliga utgifter." skriver Riksbanken ytterst försiktigt. "Bedömningen av utvecklingen under 2007 har justerats upp bl. a som en följd av de nya förslagen i Vårpropositionen" (s. 28).