Byggnads ligger bakom överhettningen i byggsektorn
Byggsektorn i Sverige är på väg att överhettas. Omkring 60 procent av företagen anser att bristen på kvalificerad arbetskraft är deras främsta hinder. Men samtidigt vägrar många arbetslösa byggjobbare att pendla för att få jobb. Och på grund av regeringens starka band till Byggnads görs ingenting åt problemen, skriver Carl B Hamilton och Nina Lundström. (Texten är en oavkortad version av en debattartikel publicerad i Dagens Industri den 3 augusti 2006.)
Statliga Konjunkturinstitutet rapporterar om en snabbt tilltagande överhettning i byggsektorn. Sektorn blir en allt trängre flaskhals i ekonomin med snabbt stigande kostnader som, i sin tur, fördyrar boende och för alla som driver verksamhet i lokal. Byggsektorns oförmåga att producera driver fram inflation och stigande räntor. Självklart är detta till nackdel för majoriteten av väljare och samhällsekonomin.
Varför har byggsektorn så små marginaler för ökad produktion, och hamnar som nu så snabbt in i ett överhettat tillstånd?
Enligt McKinsey-rapporten, publicerad nyligen, präglas svensk byggsektor av ineffektiva och slösaktiga produktionsmetoder, samt svartjobb. Så mycket som 20–30 procent av byggkostnaderna betecknas som ”slöseri”: det är alldeles för många fel, stölder, slöseri med arbetstid, slöseri med arbetsledares arbetstid, dåligt maskinutnyttjande, spill av material, mm.
Studien fokuserar också på den skråliknande ineffektiviteten i svenskt byggande. Den består bland annat i att fack och arbetsgivare delar upp arbetet i olika moment, som är på tok för detaljerade och sänker produktiviteten i hela produktionsprocessen. Det blir därmed överdrivet många överlämningar i byggprojekten. Det kan krävas upp till 20 överlämningar för att bygga ett badrum i Sverige! Detta medför låg produktivitet och höga kostnader jämfört med byggande andra länder, där den internationella revisionsfirman McKinsey gjort liknande studier.
I rapporten konstateras också att svensk byggsektor präglas av anti-produktiva ackordssystem, tvärtemot vad man skulle kunna tro om ackord: ”Mätningar har visat att ackordslöner driver upp kostnaden med ca 11 kr per arbetad timme, vilket är 7–8 procent av lönekostnaden.”
Snabb överhettning
Konjunkturinstitutets (KI) senaste månadsbarometer konstaterar att ”Orderingången har stigit, byggandet och sysselsättningen har ökat. … Över hälften av företagen uppger att anbudspriserna har höjts. Sysselsättningen har ökat, men branschens problem att hitta lämplig arbetskraft kvarstår. Närmare 60 procent av företagen anger brist på arbetskraft som främsta hindret för ökad aktivitet. … Närmare hälften av företagen [aviserar en fortsatt] höjning av anbudspriserna under perioden.”
KI: s Konjunkturläget (22/6) skrev att ”Den ökade byggaktiviteten har lett till att företagen börjar få stora problem med att rekrytera kompetent arbetskraft. I april månad uppgav ca 70 procent av byggföretagen att bristen på arbetskraft utgör det främsta hindret för tillväxt.”
Arbetslöshet
Samtidigt som byggföretagen sålunda har uppenbart svårt att hitta arbetskraft är förbluffande många byggjobbare anmälda som arbetslösa. I maj 2006 var det hela 6067 personer (hela riket), eller 6,2 procent. Av dessa var 1450 placerade i Ams-åtgärder, trots att byggföretagen samtidigt skriker efter arbetskraft. Siffran för öppen arbetslöshet för alla branscher, var i maj 4,8 procent, och nästan precis densamma som för den överhettade byggsektorn, 4,6 procent. Bara i Stockholm var i maj 544 byggnadsarbetare registrerade som öppet arbetslösa. Västra Götaland toppar arbetslöshetsstatistiken med 700. I Norrbotten, där Göran Persson prisat byggarbetsgivarna för att flyga in byggjobbare från övriga landet, är 300 registrerade som öppet arbetslösa (6,9 procent). Var finns alla dessa, och vad kommer inte deras frånvaro att kosta för boende och företagsamhet?
Alltså: i den bransch som nu utpekas som den mest överhettade av alla skulle den totala öppna arbetslösheten – trots överhettningen! – vara nästan precis densamma som för övriga branscher med lägre efterfrågetryck. Fan tro’t!
Det bör ställas strängare krav på arbetslösa byggjobbare. Jobbet har alltid inneburit att man måste vara beredd att pendla. Det är byggbranschens dilemma att man inte vet när nästa projekt kör igång, och var. Vill man inte pendla — vilket arbetslösa säger till dem som söker byggpersonal – då måste man som byggjobbare rimligen fundera över om yrkesvalet varit riktigt. Arbetskraftsinvandring måste till när landets egna inte räcker till.
Varför gör då regeringen och AMS inget åt saken? På litet längre sikt behövs en mer kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskola som kan ge svenska byggjobbare högre kompetens och status. Bristen på initiativ från regeringen innebär att för samhället viktiga utbildningsbehov inte hanteras.
Men viktigare är att inget görs på kort sikt. Anledningen är inte svår att finna: Byggfackets starka ställning inom socialdemokratin. Byggnadsarbetarförbundet slår vakt om fortsatt ineffektivitet, bibehållna konkurrenshinder och begränsad utbildning som driver fram kraftiga löneökningar för medlemmar som jobbar både vitt och svart.
Regeringen gullar med Byggnads hellre än att ta fajten med sin sannolikt största sponsor bland LO-förbunden, ca 4 milj. kr för åren 2003-2006. Regeringspartiet biter inte den hand som föder det.
Carl B Hamilton
Nina Lundström
Riksdagsledamöter (fp) i arbetsmarknads- och bostadsutskottet.