Riksdagsledamöterna Anita Brodén, Norra Älvsborg och Christer Winbäck, Skaraborg besökte i fredags Alebäcks stuteri. Med på besöket var också Diana Svensk, ordförande Ädla hästen i Skaraborg samt Eva och Orvar Lager fp Lidköping.
Riksdagsledamöterna var angelägna att ta del av de möjligheter men också problemställningar
Svensk hästavel har. Peter Björnsson berättade om det familjeägda stuteriet som bedrivs på två gårdar. Förutom Alebäck som är en avelsstation bedriver man även inackorderingsverksamhet på Lindärva gård. Man är självförsörjande på
hästfoder men säljer också ensilage som går på export ända till Italien.
Alebäcks stuteri tar emot ca 600 ston per säsong och har även en betydande seminexport. Här har man problem genom EU regler. Peter Björnsson förklarar;
- Här kräver jordbruksverket att en oberoende veterinär måste tillkallas för kontroll före exporten för en dagsfärsk produkt. Avelshingsten står redan under kontinuerlig hälsokontroll. Det blir både en kostsam och tidspressad situation för avelsägaren men också extra tidskrävande arbete för våra distriktveterinärer. Räcker det inte med att stationerad seminveterinär utfärdar hälsointyget?
Man diskuterade vidare svensk hästavels möjligheter där Diana Svensk informerade om den konkurrenssituation från övriga EU länder som på senare år tilltagit. Hästar utan papper och härstamning importeras och priserna på våra inhemska uppfödningar dumpas. De flesta svenska hästar i Sverige föds upp av kunniga avelsintresserade, där kvalitet och hantering av unghästen är a och o. De som importeras har ofta inte samma kvalitet. Ändå finner man att ca 50% av våra svenska ridskolor har importerade hästar. Anledningen är priset samt att hästhandlaren ger många hästar att välja på, med möjlighet till byte. Anita Brodén och Christer Winbäck kommer att arbeta vidare med de problem de blivit varse. Anita Brodén kommer först av allt att ställa en skriftlig fråga till
jordbruksminister Ann-Christin Nykvist för att få svar på varför inget hänt med den hästpolitiska utredningen från år 2000. Det är en fråga de flesta inom hästnäringen ställt sig.
Sofia Kuylenstierna