Ungdomsarbetslöshetens politiska geografi i Uppsala län
I regeringsförklaringen 2003 lovade Göran Persson ”halverad ungdomsarbetslöshet” inom ett år (se bilaga). Men ungdomsarbetslösheten gick inte ned. Den ökade istället mellan 2002 och 2005 med 50 000 personer, eller ca 80 procent. För att om möjligt bättre begripa orsakerna till misslyckandet har vi gjort en undersökning av ungdomsarbetslöshetens politiska geografi i Sverige och Uppsala län. Av Carl B Hamilton och Erik Ullenhag.
Alla med?
Hösten 2005 tog socialdemokratiska partikongressen beslutet att ”Full sysselsättning är socialdemokratins allt överskuggande mål”. I partiets nyss publicerade valmanifestet lyder första meningen ”Arbete åt alla är socialdemokratins viktigaste mål”, och ”alla skall med” är partiets valslogan.
Men, den totala arbetslösheten är idag drygt 9 procent (öppet arbetslösa personer + de i AMS-åtgärder). Sett över socialdemokratins ca 70 år vid makten är detta en hög nivå. Frånvaron från arbetsmarknaden av personer i arbetsför ålder är, lågt räknat till regeringens förmån, idag drygt 15 procent.
Den 25 april 2006 sade Göran Persson till TT att det inte behövs ytterligare insatser mot ungdomsarbetslösheten. ”Just nu är läget sådant att vi börjar få grepp på den” och därför bör man vara ”försiktig med att introducera ytterligare förslag. … De är inte så många och de faller i antal.”
Unga akademiker.
Det kanske mest fräcka, tragiska och bisarra inslaget i denna valrörelse är när Göran Persson helt sonika i SVT:s partledarutfrågning förnekar att det alls skulle finnas något arbetslöshetsproblem bland akademiker. 22-åringar med god utbildning och goda studieresultat har absolut inget att klaga på, menade Persson.
Men om jobben inte finns där, efter lång högskoleutbildning? ”För den som läst på högskolan finns jobben där, liksom de högre inkomsterna och den bättre anställningstryggheten”, fastslog statsministern (SVT 27/8). Att akademikerarbetslöshet finns, dess omfattning och inriktning på olika yrkesgrupper är redovisat bl a på
www.sacose/templates/saco/general.asp?id=4642.
Analys.
Av de 10 kommuner i riket som år 2005 hade allra högst ungdomsarbetslöshet (enligt AMS) – i genomsnitt 22 procent – hade ingen enda borgerligt styre efter valet 2002. Av de 50 kommuner som hade högst ungdomsarbetslöshet hade endast 3 borgerligt styre, och av de 100 kommunerna med högst nivå hade endast 13 borgerligt styre.
Om man studerar andra änden av rangordningen kan man konstatera att av de 10 kommuner i riket som 2005 hade lägst ungdomsarbetslöshet hade samtliga borgerligt styre efter valet 2002. Av de 50 kommuner som hade lägst nivå styrdes endast 4 av vänsterblocket, och av de 100 kommunerna med lägst ungdomsarbetslöshet var det bara 8 som hade vänstermajoritet.
Det är ingen slump att vänsterstyrda kommuner karaktäriseras av en högre nivå på ungdomsarbetslösheten än borgerligt styrda. Det sambandet är — mätt med gängse statistisk metod — mycket signifikant, och gäller med 99,9 procents sannolikhet.
Uppsala län.
Av Uppsala läns kommuner ligger tre bland de 50 med lägst ungdomsarbetslöshet i Sverige (Knivsta, Uppsala, Håbo). I intervallet 50-100 återfinns Heby och Östhammar. Högre ungdomsarbetslöshet registreras för Enköping, Tierp och
Älvkarleby.
Man skall observera att nästan exakt samma rangordning råder mellan kommunerna beträffande andel socialdemokratiska röster i valet 2002, å ena sidan, och kommunal ungdomsarbetslöshet tre år senare, å den andra. Det innebär att en hög socialdemokratisk väljarandel går hand i hand med hög ungdomsarbetslöshet (korrelationskoefficienten är 0,94; vid fullständig överstämmelse vore detta tal 1, och vid ingen vore det 0).
Knivsta: 5,5 % arbetslöshet; 31, 8 % s-andel i riksdagsvalet 2002.
Uppsala: 5,5; 33,7
Håbo: 6,7; 36,5
Heby 7,6; 40,5
Östhammar 8,3; 45,9
Enköping 10,4; 39,9
Tierp 11,4; 50,7
Älvkarleby 17,7; 61,2
Regeringen och stödpartierna kan inte skylla hög ungdomsarbetslöshet på tidsbrist, lågkonjunktur eller höga räntor som försvårat genomförandet av den egna politiken. Socialdemokraterna har i tolv år innehaft makten och möjligheten att rätta till det ”allt överskuggande” problemet. Under senare år har det varit god konjunktur både omvärlden och Sverige, med en historiskt helt unik kombination av god konjunktur och rekordlåga räntor.
De strukturella skillnader som finns mellan kommunerna skall kompenseras för genom det kommunala skatteutjämningssystemet, och även på den punkten har regeringen haft både makt och tid att agera.
Tolkning
Hur skall man tolka resultaten? En tolkning är att ungdomsarbetslöshet driver fram vänsterröstning. Ett sådant röstbeteende skulle kunna drivas av att väljare i kommuner tyngda av ungdomsarbetslöshet söker säkerställa mer bidrag (höjd a-kassa!) och fler AMS-åtgärder, i alla fall på kort sikt.
Men vänstermajoritet i en kommun har också en annan konsekvens. Det är kartlagt att vänsterkandidater generellt sett sämre förstår företagares drivkrafter och företagandets villkor än borgerliga kandidater gör (för en färsk undersökning av bl a Uppsala läns alla riksdagskandidaters inställning, se
www.foretagarna.se/kandidatguiden).
Till detta kommer den hämskon på en företagarfrämjande politik som består i att socialdemokratiska politiker i sista hand alltid ställer sig på samma sida som motståndarna till företagen/arbetsgivarna, dvs. LO och LO-förbunden. Alltjämt gäller klasskamp en strid mellan arbetsgivare/företagare, å ena sidan, och löntagare, å den andra. Socialdemokraternas valslogan ”alla ska med” gäller inte Sveriges företag och företagare.
Resultatet blir i vänsterstyrda kommuner en — i genomsnitt och på lång sikt — svagare privat sektor, som annars skulle ha kunnat anställa fler. En ond cirkel uppstår med arbetslöshet som driver fram vänsterdominans som förbiser privat sektor i allmänhet och småföretagen i synnerhet, vilket befäster hög arbetslöshet, vilket i sin tur driver fram ännu mera vänsterröstning, osv.
Den andra tolkningen är en mer direkt variant av ovan, nämligen att vänstermajoriteter genom sin politik skapar och driver fram en högre ungdomsarbetslöshet än borgerliga majoriteter gör.
Man kan förvisso fundera över i vilken riktning som orsakssambanden går, och andra bakomliggande faktorer. Men: oberoende av vilken tolkning man betonar är det ostridigt att socialdemokraterna även på lokal nivå har gravt misslyckats med ungdomsarbetslösheten.
Eftersom arbetslösheten — i synnerhet ungdomsarbetslösheten — varierar starkt mellan kommuner är den politiska slutsatsen att det är viktigt att även i kommunalvalet rösta bort socialdemokrater. Socialdemokratiska kommunalråd och fullmäktigeledamöter bär ansvar för ungdomsarbetslösheten på sin ort. De har misslyckas genom två olika mekanismer, dels med den faktiskt förda lokala politiken baserad på för dålig insikt i drivkrafterna för privata jobb och företagande, dels att socialdemokratiska kommunpolitiker och LO-folk uppenbarligen skickar krav på oriktiga åtgärder till den centrala partinivån. Vi har sett rader och generationer av bevisligen ineffektiva AMS-typ åtgärder, som inte förmått att lösa kommunernas och landets arbetslöshetsproblem.
Mellan valen är uppmaningen till en ungdom som söker jobb enkel: Rösta med fötterna och om du kan välja, sök dig till en borgerligt styrd kommun. Där har du större chans att få jobb! Nu är det val, och uppmaningen ska kompletteras med rådet att rösta borgerligt i både riksdags- och kommunalvalet!
***
Alliansens jobbprogram för unga.
Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige. Av alla länder i västvärlden har endast Italien högre ungdomsarbetslöshet, mätt med jämförbara mått. Det betyder att mer än var tredje ung människa har ingen eller mycket svag anknytning till arbetsmarknaden.
Allians för Sverige satsar på ett jobbprogram som gör det lättare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Därför minskar vi kostnaderna för att anställa ungdomar, genom att halvera arbetsgivaravgifterna, exklusive ålderspensionsavgiften, för unga mellan 19-24 år. Denna skatterabatt kan användas tillsammans med våra andra sänkningar av arbetsgivaravgifter i tjänstesektorn och nystartsjobben.
Unga utan arbetslivserfarenhet behöver särskild coachning. Därför föreslår vi att varje arbetssökande får en personlig coach. Så snart det är möjligt upprättas ett kontrakt, en individuell handlingsplan, mellan coachen och den arbetssökande.
Vi föreslår också en jobbgaranti för alla under 25 år efter 50 dagars arbetslöshet. I jobbgarantin kan utbildning och praktik ingå. Jobbgarantin ersätter dagens kommunala ungdomsprogram och ungdomsgarantin.
Ungdomar ska få bra förutsättningar i livet genom en god utbildning och yrkeserfarenhet. Var tredje skolungdom avbryter sina studier utan godkända betyg. Skolan måste bli bättre på att låta eleverna utvecklas utifrån sina förutsättningar och erbjuda fler utbildningsvägar. Då är risken mindre att unga hamnar i utanförskap. Vi föreslår en modern och flexibel lärlingsutbildning som kompletterar de studie- och yrkesförberedande programmen på gymnasiet. De yrkesförberedande programmen måste också förbättras genom en praktikpeng som knyts till ungdomar i dessa program så att företag som tar emot elever kompenseras för handledning.
Nystartsjobb. Erfarenheter från andra länder visar att sänkta arbetsgivaravgifter är en väg för att minska arbetslösheten bland grupper med svag förankring på arbetsmarknaden . Vi vill därför använda pengar som idag går till AMS-åtgärder till att ta bort arbetsgivaravgifterna helt för den arbetsgivare som anställer någon som varit beroende av arbetslöshetsersättning, sjukpenning, förtidspension eller socialbidrag i mer än ett år. Nystartjobben ska även gälla nyanlända flyktingar.
Allians för Sverige föreslår att arbetsgivaravgifterna tas bort helt för personer som uppburit arbetslöshetsersättning, sjukpenning, förtidspension eller socialbidrag i mer än ett år. Nedsättningen gäller under lika lång tid som vederbörande varit frånvarande från arbetslivet, dock högst 5 år. Skatterabatten kan förlängas i särskilda fall men först efter individuell prövning. Ungdomar (20-24 år) som varit arbetslösa i 6 månader ska omfattas av nystartsjobben. För dem gäller dock skatterabatten i högst 1 år. Nystartsjobben ska även omfatta nyanlända flyktingar och anhöriginvandrare under de tre första åren efter det att uppehållstillstånd har beviljats. För äldre än 55 ska skattelättnad ges under dubbelt så lång tid som personen varit frånvarande från arbetslivet, dock max 10 år. Skatterabatten ges till nystartsjobb i näringslivet. LAS ska gälla för nystartsjobben. I budgeten avsätts 1,2 miljarder kronor 2007.
Bilaga 1.
Regeringen och socialdemokraterna om ungdomsarbetslösheten.
Sammanställning gjord av riksdagens utredningstjänst (RUT).
Regeringsförklaring 2003
(protokoll RD 2003/04:2)
/…/5. Ungdomars och invandrares sysselsättning ska öka
Arbetsmarknadspolitiken måste inriktas på platsförmedling och individanpassade åtgärder för dem som har särskilt svårt att få arbete. Långtidsarbetslösheten bland unga måste brytas. Åtgärder presenteras för att halvera ungdomsarbetslösheten på ett år. /…/
Regeringsförklaring 2004
(protokoll RD 2004/05:2)
/…/ Regeringen presenterar inom kort ett samlat handlingsprogram för att stärka ungdomars ställning i samhället. Nya åtgärder förbereds för att med stöd av arbetsmarknadens parter få ungdomar snabbare etablerade på arbetsmarknaden./…/
/…/Arbetsmarknadspolitiken förstärks nästa år. 20 000 nya platser skapas i programmen. Ungdomsarbetslösheten har halverats. Insatserna för ungdomar förstärks ytterligare./.../
Regeringsförklaring 2005
(protokoll RD 2005/06:2)
/.../100 000 företagare ges möjlighet att anställa sin första medarbetare genom sänkt arbetsgivaravgift. 7 500 arbetslösa akademiker ges möjlighet till arbete eller praktik i stat och småföretag. 13 000 praktikplatser och 3 000 lärlingsplatser skapas för unga arbetslösa./…/
Budgetpropositionen 2002/03:1
/…/ Arbete åt ungdomar
Många ungdomar saknar arbete. Regeringen vill ta krafttag för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.
* Lärlingsplatser för ungdomar. 3 000 lärlingsplatser för arbetslösa mellan 20 och 24 år som saknar fullständig gymnasieutbildning inrättas.
Arbetsmarknadsutbildning på arbetsplatsen kombineras med studier i kärnämnen och yrkesspecifika ämnen.
* Fortsatt anställningsstöd för långtidsarbetslösa ungdomar. Arbetsförmedlingen ska även under 2006 kunna använda det allmänna anställningsstödet redan från 6 månaders arbetslöshet för 20- till 24-åringar.
* Förstärkt stöd till feriearbete. Regeringen utökar under 2006 de statliga medlen till feriearbeten åt gymnasieungdomar som har svårt att ordna sådana arbeten på egen hand.
* Nationell koordinator. En nationell koordinator ska tillsammans med arbetsmarknadens parter kartlägga metoder som påskyndar ungas etablering på arbetsmarknaden/…/
Budgetpropositionen 2003/04:1
/…/ Ungdomar: Sysselsättningen bland ungdomar har fallit kraftigt under de senaste 10 åren. I början av 1990-talet var 80 procent av ungdomarna i åldern 20 till 24 år sysselsatta. I dag är motsvarande siffra 60 procent. Till stor del beror detta på att fler studerar vidare vilket är en positiv utveckling. Samtidigt måste åtgärder vidtas för att öka genomströmningen i utbildningen och inte i onödan försena ungas inträde på arbetsmarknaden. Ungas vilja att arbeta och att kombinera arbete och studier måste tas till vara bättre.
Det är angeläget att kvaliteten i insatserna för arbetslösa ungdomar utvecklas och att ansvarsfördelningen tydliggörs. I samband med gymnasiepropositionen som överlämnas under våren 2004 kommer regeringen att ta ställning till de arbetsmarknadspolitiska ungdomsprogrammen./…/
Budgetpropositionen 2004/05:1
/…/Ungdomars ställning i samhället skall stärkas. Den nationella ungdomspolitiken syftar till att utifrån ett helhetsperspektiv belysa de enskilda ungas situation samt att tvärsektoriellt arbeta för att förbättra ungas levnadsvillkor. Utgångspunkten är att ungdomspolitikens ambitioner skall integreras i alla de olika politikområden som är relevanta för ungdomars levnadsförhållanden. Målen skall uppnås genom bättre styrning, uppföljning och utvärdering.
Regeringens ungdomsproposition Makt att bestämma - rätt till välfärd (2004/05:02) innehåller ett handlingsprogram som tar sin utgångspunkt i att stödja de ungdomar som har sämst förutsättningar. Fokus för insatserna är utbildning, arbete och bostad. Särskilda resurser tillförs skolan och ungdomspolitiken för att förstärka insatserna för de ungdomar som i dag har sämst förutsättningar./…/
Budgetpropositionen 2005/06:1
/…/Arbete åt ungdomar
Många ungdomar saknar arbete. Regeringen vill ta krafttag för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.
* Lärlingsplatser för ungdomar. 3 000 lärlingsplatser för arbetslösa mellan 20 och 24 år som saknar fullständig gymnasieutbildning inrättas.
Arbetsmarknadsutbildning på arbetsplatsen kombineras med studier i kärnämnen och yrkesspecifika ämnen.
* Fortsatt anställningsstöd för långtidsarbetslösa ungdomar. Arbetsförmedlingen ska även under 2006 kunna använda det allmänna anställningsstödet redan från 6 månaders arbetslöshet för 20- till 24-åringar.
* Förstärkt stöd till feriearbete. Regeringen utökar under 2006 de statliga medlen till feriearbeten åt gymnasieungdomar som har svårt att ordna sådana arbeten på egen hand.
* Nationell koordinator. En nationell koordinator ska tillsammans med arbetsmarknadens parter kartlägga metoder som påskyndar ungas etablering på arbetsmarknaden./…/
Vårpropositionen 2002/03:100
/…/Ungdomar: I början av 1990-talet var 80 procent av ungdomarna i åldern 20 till 24 år sysselsatta. I dag är motsvarande siffra 60 procent. Till stor del beror detta på att fler läser vidare, men ungas vilja att arbeta och att kombinera arbete och studier måste också tas till vara bättre./…/
Vårpropositionen 2003/04:100
/…/* En väl fungerande arbetsmarknad.
Sysselsättnings- och socialbidragsmålen skall nås. Den öppna arbetslösheten skall pressas tillbaka mot fyra procent. Sverige behöver både fler sysselsatta och fler arbetade timmar. Insatser behövs för att öka integrationen av invandrade, korta arbetslöshetstiderna, minska sjukfrånvaron, öka rörligheten och att göra arbete mer lönsamt. Det behövs åtgärder inom utbildningssystemet för att stimulera ungdomar i Sverige att arbeta mer./…/
/…/Ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet bland ungdomar.
Ungefär 80 procent av ungdomarna i åldern 20 till 24 år var sysselsatta i början av 1990-talet, mot endast ca 60 procent i dag. Det är positivt att fler ungdomar studerar vidare, men kvaliteten och genomströmningen i utbildningen måste öka ytterligare. Ett av Arbetsmarknadsverkets mål är att under innevarande år halvera långtidsarbetslösheten bland ungdomar./…/
/…/* Kortare arbetslöshetstider.
Arbetslösheten är, trots en internationellt sett låg nivå, oacceptabelt hög. Andra halvåret 2003 var i genomsnitt 36 000 personer långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen. Ungefär 52 000 ungdomar i åldern 16 till 24 år var arbetslösa. Arbetsmarknadspolitiken skall tydligare inriktas på huvuduppgifterna platsförmedling och vägledning samt insatser för att motverka arbetskraftsbrist och åtgärder för personer som står längst bort från arbetsmarknaden. Ungdomars situation behöver särskilt uppmärksammas./…/
Vårpropositionen 2004/05:100
/…/ - 500 nya utbildningsplatser vid folkhögskolorna inrättas temporärt 2005 för långtidsarbetslösa ungdomar. Folkhögskolornas särskilda pedagogik kan bidra till att dessa ungdomar kommer tillbaka till studier eller arbete./…/
/…/ För att fler ska kunna komma i arbete tillsätts en särskild expertgrupp med uppdraget att göra analyser och ta fram förslag om hur utbudet av arbetskraft kan öka. Det gäller särskilt bland ungdomar, svenskar med utländsk bakgrund och äldre.
Underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden
Regeringens långsiktiga mål är att 50 procent av en årskull ska ha börjat studera vid högskolan vid 25 års ålder. Samtidigt är de ökade satsningarna på utbildning en viktig anledning till att utbudet av arbetskraft har sjunkit.
Ungdomar är den åldersgrupp som står för den största minskningen av sysselsättningen sedan början av 1990-talet.
Regeringen vill uppmuntra unga att etablera sig tidigare på arbetsmarknaden, utan att sänka ambitionerna på utbildningsområdet. Den sociala snedrekryteringen till högre studier ska fortsätta minska./…/
/…/ Ytterligare 30 miljoner kronor kommer under 2005 att omprioriteras för folkhögskolestudier för långtidsarbetslösa ungdomar./…/
Vårpropositionen 2005/06:100
/…/ Nya satsningar på fler jobb och lägre arbetslöshet
Regeringen föreslår kompletteringar till höstens sysselsättningspaket. Trots att sysselsättningen väntas fortsätta att stiga under 2006 bedömer regeringen att dessa kompletteringar är nödvändiga. Bakgrunden är att utbudet av arbetskraft stiger parallellt med att sysselsättningen ökar - sjukskrivna kommer tillbaka i arbete och många studenter söker sig ut på arbetsmarknaden. Det innebär att det fortfarande kan vara svårt för arbetslösa att få jobb, trots att det finns fler arbeten att söka. Därför krävs fortsatta åtgärder för att
minska arbetslösheten, särskilt med inriktning på långtidsarbetslösa, ungdomar, svenskar med invandrarbakgrund och funktionshindrade. Därutöver måste en rad åtgärder redan nu börja vidtas för att förebygga den goda tidens ekonomiska problem. För att högkonjunkturen inte ska brytas i förtid måste risken för framtida arbetskraftsbrist minimeras, till exempel genom bättre matchning och ökad rörlighet på arbetsmarknaden./…/
/…/ En särskild expertgrupp har tillsatts med uppdraget att analysera hur utbudet av arbetskraft kan öka. Det gäller särskilt bland ungdomar, invandrade svenskar och äldre./…/
/…/ Regeringens övergripande mål för ungdomspolitiken är att ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och makt. Redan i dag görs en mängd insatser för att förbättra levnadsvillkoren för ungdomar i Sverige. Men det räcker inte. Regeringen föreslår därför i denna proposition en rad nya satsningar. Det handlar om arbete och utbildning, bostäder och ökad trygghet.
Arbete och utbildning
En bra utbildning är grunden för att få ett arbete. Ett arbete är en förutsättning för att få en bostad och kunna bilda familj. I dag tar det betydligt längre tid för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med tidigare. Det är en oroväckande signal. Visserligen förklaras en stor del av denna utveckling av att ungdomar studerar vidare i högre utsträckning, främst unga kvinnor, men det är inte hela förklaringen. Många unga är arbetslösa, andra försörjer sig på korta, tidsbegränsade och osäkra anställningar. Ungdomar måste välkomnas in i vuxenlivet. De får inte fastna i arbetslöshet. Därför krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik även för unga.
* Ungdomsplusjobb. För att göra det lättare för ungdomar att få in en fot på arbetsmarknaden aviserar regeringen en ökning av antalet plusjobb från den 1 juli 2006 med 1 000 platser som särskilt riktas till ungdomar.
* Fler jobb till arbetslösa ungdomar. För att göra det lättare för arbetslösa ungdomar att få in en fot på den reguljära arbetsmarknaden finns det under 2006 möjlighet för unga att få allmänt anställningsstöd efter sex månaders inskrivningstid vid arbetsförmedlingen. Normalt krävs tolv månaders inskrivningstid för att komma ifråga för detta stöd. Det allmänna
anställningsstödet gör att företag eller organisationer kan anställa arbetslösa till halva lönekostnaden, dock högst 350 kronor per dag, under sex månader. Det förkortade inskrivningsvillkoret för unga kommer att gälla även 2007.
* Sommarjobb. Sommarjobb ger unga egna inkomster, men också värdefulla erfarenheter från arbetsmarknaden. Regeringen föreslår en satsning på totalt 100 miljoner kronor under 2006 för att stödja kommuner som erbjuder gymnasieungdomar sommarjobb.
* Lättare att söka jobb i hela Sverige. För att öka rörligheten på arbetsmarknaden föreslås att ungdomar mellan 20 och 24 år ska få ersättning för sina resekostnader i samband med anställningsintervjuer, genom så kallade sökanderesor, om de inte kan få jobb på hemorten.
* Tryggare anställningar. Över en halv miljon löntagare har tidsbegränsade anställningar. Unga kvinnor är kraftigt överrepresenterade i denna grupp. Med den nya anställningsformen, fri visstidsanställning, som regeringen nyligen har föreslagit ska det inte gå att stapla korta och otrygga anställningar på varandra hos en och samma arbetsgivare. Efter 14 månader hos samma arbetsgivare inom en femårsperiod ska fri visstidsanställning övergå i en tillsvidareanställning. Härutöver finns till exempel möjlighet till vikariat
och provanställning enligt dagens regler.
* Fortsatt stöd till navigatorverksamheter i kommunerna. Under 2005 och 2006 erbjuder kommunerna i samarbete med arbetsförmedlingen, organisationer och det lokala näringslivet stöd och personlig rådgivning till ungdomar. Regeringen avser att ge verksamheten stöd även 2007.
* Nationell koordinator. Regeringen har tillsatt en nationell koordinator för att se över vad som behöver göras för att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Uppdraget slutredovisas i november 2006.
* Sommarkurser för ungdomar som behöver extra stöd. Kommuner ska ges möjlighet att erbjuda sommarkurser till elever som ligger efter i skolan, till exempel extra hjälp för elever mellan årskurs 8 och 9 och kompletterande kurser för att ge elever som saknar fullständiga betyg grundläggande behörighet till gymnasieskolan.
* Stöd till lärlingsutbildning. Lärlingsutbildning kan vara ett bra alternativ inom dagens yrkesutbildning i gymnasieskolan. För att etablera sådana utbildningar satsas 20 miljoner kronor per år mellan 2007 och 2009. Resurserna riktas till 20 kommuner med en hög andel gymnasieelever som saknar slutbetyg från de yrkesinriktade programmen. För att stärka yrkesutbildningen i gymnasieskolan ges också stöd till utbyggnad av fler regionala yrkesutbildningscentra.
* Ökat fokus på pojkars resultat i skolan. Myndigheten för skolutveckling kommer att ges ett särskilt uppdrag för att fördjupa kunskaperna om de olikheter som finns mellan flickors och pojkars resultat i skolan och finna åtgärder som förbättrar pojkars resultat. Ett fyraårigt projekt ska genomföras och 10 miljoner kronor satsas per år.
* Bättre information om studieval och jobb. Myndigheten för skolutveckling ges i uppdrag att, tillsammans med ett antal kommuner, öka kvaliteten i skolans studie- och yrkesvägledning. En särskild informationsinsats görs även till elever i årskurs 9 för att öka deras kunskap om arbetsmarknaden inför deras val till gymnasieskolan.
* Folkhögskoleutbildning för långtidsarbetslösa ungdomar. Folkhögskolorna har en pedagogik som lämpar sig väl för unga som står en bit ifrån arbetsmarknaden. De 500 nya utbildningsplatser som infördes 2005 för långtidsarbetslösa ungdomar ska därför förlängas till 2007./…/
/…/ Krafttag mot ungdomsarbetslöshet
Ingen ung människa ska behöva gå utan arbete eller utbildning. Ungdomsarbetslösheten föder utanförskap och värst drabbade av detta är de ungdomar som ej har fullständiga betyg från grundskola och gymnasieskola. Socialdemokraterna vill införa lärlingsplatser där utbildningen i kärnämnen och yrkesanpassade ämnen förläggs till en arbetsplats. SAP vill även göra särskilda satsningar på arbetslösa akademiker genom praktikplatser i privata företag och tidigarelägga anställningar i den offentliga sektorn./…/