OLOVS ORD

 

 

VÄLKOMNA TILL MITT NYHETSBREV NR 13/2006!

Tanken med mitt nyhetsbrev är att jag, för det mesta sett ur ett Södertäljeperspektiv, skall kommentera händelser inom politiken. Jag kommer också att berätta om vad jag gör och har gjort för att förbättra densamma. Kontakta gärna mig om du har synpunkter på det jag skriver eller när det gäller något annat inom politiken!

 

E-post: olov.lindquist@politik.sll.se      mobiltele: 070/593 43 66

 

ATT SKRÄMMA MEDBORGARNA

Jag hörde det under budgetdebatten i landstingssalen och jag hörde det under en debatt i riksdagen. Jag är ganska säker på att det även har nämnts i flera kommun-

fullmäktigeförsamligar. Vilket? Jo, ordet ”systemskifte”. Det har använts som ett mantra av främst socialdemokrater för att beskriva den existerande borgerliga politiken som de säger att vi genomför i riksdagen, landstinget och i de borgerligt styrda kommunerna.

 

Första gången som jag tror att jag hörde ordet användas, var under valrörelsen 2002 när socialdemokraterna beskrev de moderata förslagen om stora skattesänkningar och kraftiga försämringar i diverse välfärdssystem. Då kunde även jag tycka att det fanns ett visst berättigande att använda ordet, eftersom den då moderata politiken skulle ha inneburit en annan typ av samhällsstruktur, innebärande lägre skatter och en mycket mer selektiv och mer restriktiv välfärdspolitik.

 

Men nu återkommer (s), (v) och (mp) med att anklaga både landstingsmajoriteten och riksdagens borgerliga majoritet för att genomföra ett systemskifte. Syftet med att använda detta ord är naturligtvis att skrämma medborgarna. De vet att en majoritet av svenskarna accepterar våra relativt höga skatter, bara de också vet att det går att utnyttja välfärdssystemet ifall man skulle råka illa ut. Nu vill sossarna m fl föra tankarna tillbaka till att det är något dramatiskt avgörande som skall hända när det gäller vår välfärd. Jag hävdar dock med bestämdhet att så inte är fallet. Det som vi nu genomför i t ex landstiget är en ökad privat vård genom att lägga ut vården på entreprenad. Någon ”utförsäljning” som är ett annat ord som används av våra politiska motståndare, är det inte tal om. All vård ska ju fortfarande finansieras av det offentliga (landstinget). Att det sedan utförs av andra är ju en helt annan sak, men det har ingenting med något systemskifte att göra.

EMYHEMMET

Jag har i tidigare nyhetsbrev skrivit en hel del om Emyhemmet, alltså den psykiatriska mottagning som finns inom slutenvården i Enhörna, Södertälje. Landstingsstyrelsen har nu fattat ett beslut om att Emyhemmet skall byta huvudman till kommunen. Jag skall erkänna att jag inte tycker att det är en helt optimal lösning, utan hade gärna sett att Emyhemmet hade fått vara kvar inom landstinget. Men eftersom Södertälje kommun ville få huvudmannaskapet, så var det svårt att lösa det på annat sätt. Jag är i varje fall glad över att verksamheten får vara kvar, även om den aldrig var reellt hotad. Det rådde ju politisk enighet om att den skulle få vara kvar. Däremot upplevde jag under hela processen ett motstånd från professionen inne på sjukhuset som nog gärna hade sett en nedläggning. Nu tvingas man i varje fall till ett samarbete i och med att läkarresurser och annan medicinsk kompetens måste erbjudas.

 

NU KOMMER JAG ATT ÄGNA MIG POLITIK PÅ HELTID!

Den gångna mandatperioden har varit jobbig i så måtto att jag ägnat en stor del av tiden till mina politiska uppdrag samtidigt som jag jobbat ca 60 % i Botkyrka kommun som tjänsteman. Eftersom jag nu blivit vald till ordförande i den nya sjukvårdsstyrelse Söder så kan jag, med kombination av andra uppdrag, ta helt tjänstledigt från jobbet i Botkyrka. Det är givetvis en oerhörd förmån. Att få jobba heltid med något man tycker väldigt mycket om är naturligtvis jätteroligt.

 

NÄRINGSLIVSTOPPARNA I SVERIGE HAR BRA BETALT!

Jag säger inget om att våra VD:ar i näringslivet har bra betalt, t o m väldigt bra betalt och jag är emot alla eventuella beslut om lönetak eller extra skatt på riktigt höga löner eller vad som nu eventuellt kan tänkas att föreslås på vänsterkanten. En lön för en VD är och förblir en förhandlingsfråga mellan VD:n och styrelsen eller styrelsens ordförande. Men att samtidigt tro att lönerna för våra högsta chefer inte har någon betydelse för oss vanliga löntagare och de fackliga organisationerna är rent korkat. Därför undrar jag i vilken värld Svenskt näringslivs ordförande Michael Treschow lever i när han säger att lönerna för våra högsta chefer inte påverkar lönerörelsen. Naturligtvis gör de det. Om näringslivets toppar skulle höja sina löner med i genomsnitt 10 % blir det naturligtvis mycket svårare att hävda att löntagarna inte ska ha i varje fall i närheten av den procentsatsen, även om det för det mesta innebär att 10 % för VD:n är mindre pengar totalt sett än 10 % för de anställda. Men det är viktigt att vara tydlig i signalgivningen. Om man vill att löntagarna skall hålla tillbaka sina lönekrav kan man inte samtidigt öka sina chefslöner alltför mycket. Allt har ett samband när det gäller känsliga saker som personers löner. Har jag inte rätt? Någon som inte håller med?

 

Det blev kanske lite mycket rikspolitik i det här nyhetsbrevet. Efter nyår kommer landstingsarbetet igång på allvar och då blir det nog mer av de lokala frågorna.

 

Nu vill jag avslutningsvis önska alla en god jul och ett gott nytt år!

 

Hälsningar

 

Olov