Låt ämneslärarna få sina ämneskunskaper
Problemen i svensk lärarutbildning är djupgående. Över 60 % av lärarna har inte läst en enda poäng i hur man lär yngre barn läsa och räkna, enligt en undersökning från Lärarnas riksförbund. Lärarstudenterna själva klagar över utbildningens låga nivå och alldeles för många hoppar av utbildningen. Många av dem får inte någon praktik alls eller tvingas praktisera t ex i förskolan trots att de ska bli gymnasielärare.
Skolan borde välkomna personer som redan har en examen, om de kompletterar med en lärarutbildning. Civilingenjörer skulle t ex kunna höja kvaliteten på undervisningen i naturvetenskap. Men regeringen har försvårat för akademiker att bli lärare genom att tvinga dem att läsa tre terminer på lärarhögskolan, i stället för som tidigare två. En extra termin av studieskulder kan vara det som gör att många avstår från att bli lärare.
Allra viktigast är att det måste skapas olika lärarutbildningar beroende på vilket slags lärare studenten ska bli. Ämneskunskaperna måste tillåtas öka i utrymme. Att undervisa våra barn och unga är bland de viktigaste yrkena man kan ha, och därför måste vi se till att lärarna är väl rustade för sin uppgift. Det var ett stort misstag att avskaffa lågstadielärarutbildningen. Den behövs för att de som ska undervisa de yngsta eleverna ska ha goda kunskaper i läs- och skrivutveckling.
Att lärarutbildningen kan vara en nyckel för en positiv utveckling för hela skolväsendet, blir tydligt när man tittar på exemplet Finland. Där finns en kravfylld lärarutbildning som det är svårt att komma in på och hög status att bli utexaminerad från. Finland satsar på baskunskaperna; att tidigt lära eleverna läsa, skriva och räknaoch har prioriterat kunskaper om detta i lärarutbildningen och i kompletterande utbildning för lärare. Finland toppar de internationella jämförelserna över studieresultat, medan Sverige är en medelmåtta vars resultat försämras år från år.
Så om Pagrotsky vill, som han skriver (BT 22/3), ta till sig av det bästa från andra länder, då är frågan varför han byggt upp en lärarutbildning med låg kvalitet, låg status och där vitt skilda yrkesgrupper måste läsa en stor del av utbildningen tillsammans . I dagens lärarutbildning tvingas en förskollärare och en gymnasielärare i fysik att läsa samma saker i tre terminer, trots att deras kommande yrkesroller ställer helt olika krav. Lärarutbildningen är i behov av betydligt större förändring än det studentutbyte som Pagrotsky verkar tro löser alla problem.
Jan Björklund Camilla Lindberg
Vice partiordförande (fp) Riksdagskandidat Dalarna (fp)