Artikel i Jönköpingsposten 2004-05-28
Olle Schmidt:
Nästa dans är konsumenternas!
Det svenska EU-medlemskapet 1995 innebar en rad förändringar, som i alla lägen inte är fullkomligt uppenbara. En sådan rör den inre marknaden, d.v.s. att det ska råda fri rörlighet för varor, kapital, tjänster och människor. De lägre priser på t.ex. telefoni och resor som vi bevittnat under senare år kommer inte till stånd av en slump, utan därför att konkurrensen och konsumenternas valfrihet har ökat när den inre marknaden har blivit verklighet.
Samtidigt kan man konstatera att konsumenternas ställning inte är vad den borde vara. Det är först när konsumenternas rättigheter blir starkare som den inre marknaden verkligen kan fungera. Vackert tal om frihet för företag och människor blir i realiteten inte mycket värt om man som konsument inte har tydliga rättigheter på marknaden. Det är först när konsumenterna känner förtroende för reglerna på marknaden som de jämför priser och kvalitet, - och det är först då som konkurrensen verkligen fungerar.
Därför bör det utarbetas regler i Europa som ger konsumenterna information om vllkor för byte och betalning. Osäkerheten för villkoren ska vara oberoende av var någonstans i unionen man som konsument inhandlar produkten. Det är en förutsättning för att medborgarna i praktiken ska kunna verka som aktiva konsumenter i hela Europa.
Konsumentmakt handlar också om konkurrens. En ökad konkurrens inom sektorer som t.ex. livsmedel är nödvändig för att konsumenterna inte ska behöva betala orättfärdiga priser. I Sverige präglas livsmedelsbranschen av en ökande koncentration, med ett fåtal dagligvarukedjor som tar hand om allt större del av marknaden. Folkpartiet har tidigare krävt att konkurrensen såväl i Sverige som Europa som helhet ska utredas och övervakas. Våra krav står kvar.
Utvecklingen mot minskad konkurrens måste hindras. I det avseendet är det också viktigt att politiken tar sitt ansvar och välkomnar utländsk konkurrens från lågpriskedjor, vilket inte alltid har varit fallet. Etableringen för tyska lågpriskedjan Lidl har bromsats upp i många kommuner därför att kommunpolitiker inte till fullo givit sitt stöd för etableringen.
Den inre marknaden är inte fullkomligt utvecklad. I huvudsak är det på tjänsteområdet som den inre marknaden behöver stärkas. Det innebär att vi välkomnar det nya tjänstedirektivet, eftersom det ger ökad konkurrens och öppenhet för konsumenterna, som kan köpa tjänster från företag i andra länder som verkar på lika villkor. Kontrasten är slående mot de krafter i Sverige, med Socialdemokraterna i spetsen, som vill motverka utvecklingen på detta område.
Ibland är politiken märklig. Intresseorganisationer är framgångsrika på att påverka makthavare att ta hänsyn till specifika intressen. Men när det gäller frågor som gäller alla, som t.ex. konsumenters rättigheter, är det märkbart tyst. Istället för att påverka makthavare att aktivt verka för att förhindra oskäliga prisnivåer, genom att upprätthålla konkurrensen, växer ett missnöje som aldrig slår rot.
I avsaknad av en konsumentmaktsrörelse tar vi som politiker själva initiativ till ökade rättigheter för konsumenter och starkare konkurrens på den inre marknaden. Nästa dans är trots allt konsumenternas.
Olle Schmidt, (Fp), europaparlamentariker
Tobias Krantz, (Fp), riksdagsledamot