Krönika publicerad i Sundsvalls Tidning, 2007-06-17


Konstitution med förhinder

Under Midsommar sitter statsministern, utrikesministern och EU-ministern i Bryssel tillsammans med kolleger från övriga tjugosex EU-länder för att återuppväcka det vilande förslaget till EU-konstitution.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel har med kraft och obändig vilja bestämt sig för att klara av de värsta hindren. Många är imponerade av hennes förmåga att kunna kombinera en politisk tydlighet med ett diplomatiskt lyssnande. Nu står hon kanske inför ett än svårare uppdrag; att få EU: s ledare att enas om grundbultarna i den så omdiskuterade konstitutionen.
   
Frankrike vill ha mer EU, framförallt ett EU som har mer att säga till inom traditionellt nationella områden som socialpolitik, näringsliv och arbetsmarknad. London vill ha mindre av detta. I Holland är man orolig att den fortsatta utvidgningen ytterligare urvattnar EU:s kraft. Polen vill ha mer att säga till om och vet av historien vad ett starkt Tyskland kan leda till. I Prag tycker presidenten att hela förslaget andas för mycket av superstat.

Att det måste hända något för att få ett effektivare EU är alla överens om. Merkels svåra knutar blir Storbritanniens krav på att undantas från viktiga delar fördraget, Polens vilja att ändra röstviktningen och Hollands förslag om att de nationella parlamenten skall kunna stoppa EU-förslag och att det skrivs in tydliga juridiska krav på de länder som vill bli nya medlemmar. Den svenska regeringen stödjer Merkels ambitioner.

Jag tror att det finns goda förutsättningar att toppmötet ros i hamn mycket tack vare att den nye franske presidenten har fått ett så starkt mandat att agera. Möjligen kan det faktum att Tony Blair sitter kring bordet en sista gång som premiärminister skapa ett extra handlingsutrymme för honom, innan han lämnar över till Gordon Brown.
   
Merkel må prisas för sin handlingsförmåga, men samtidigt förtjänar hon kritik för att förhandlingarna förts i slutna rum. EU-parlamentet har kritiserat detta, och nyligen understöddes vi i vår kritik av kommissionens vice ordförande, Margot Wallström. Diplomatins slutna rum sägs befrämja internationella uppgörelser av det slag som föregått konstitutionsdiskussionen. Jag betvivlar det. I stället föder hemlighetsmakeri oro om fördolda avsikter. Därför är det mycket viktigt att om toppmötet kommer fram till beslut, måste den fortsatta beredningen vara öppen och inbjudande. Det får inte vara så att fördragstexten redan nästa vecka huggs i sten.
I Sverige borde vi genomföra en folkomröstning och då inkludera ett ställningstagande om euron. Jag är ensam om denna åsikt bland dem som gillar EU. Men just därför att jag tror på EU och det svenska folkets vilja att tillhöra den unionen fullt ut, vill jag stärka den folkliga legitimiteten för vårt medlemskap.

Olle Schmidt (fp)
Europaparlamentariker
  

Olles kalendarium

Artiklar och krönikor