Krönika om EU:s reformfördrag och euron 2007-09-10
Nya röster på euron
Det är glädjande att diskussionen om att Sverige står utanför euron åter börjat komma igång. Betydelsen av att ha en stark Centralbank i Europa har ju visat sig under de gångna turbulenta finansveckorna. ECB – likhet med sin amerikanska motsvarighet – kunde snabbt agera för att lugna marknaden. Och den svenska kronan har påtagligt försvagats gentemot euron.
Mycket har hänt sedan 2003. Undersökningar visar att den svenska handeln och svenskt näringsliv förlorat på att vi inte har en samma valuta som majoriteten av EU-länderna. Hela 13 stater som vid årsskiftet utökas med Cypern och Malta. Vi vet också att de baltiska staterna energiskt bankar på euro-dörren. Det är därför bra att vår EU-minister är beredd att gå i bräschen för förnyad dialog med det svenska folket om vådan att stå utanför euron. Vi har val vart fjärde år och då är det legitimt att behandla alla poliska områden.
Själv tycker jag att regeringen borde ta ytterligare ett steg för att tydliggöra det svenska EU-medlemskapet. Just nu handlar ju den europeiska debatten om det så kallade Reformfördraget, det vill säga författningsfördraget, som den tyska förbundskanslern så skickligt lotsade igenom vid toppmötet i midsommar. Jag tyckte redan före de franska och holländska nejen att också det svenska folket skulle få säga sin mening om det som då kallades EU:s konstitution. Även om modifieringar gjorts i den ursprungliga texten är det i stort samma innehåll som nu skall godkännas av medlemsstaterna.
En folkomröstning i samband med valet till EU-parlamentet 2009 skulle handla om hela fördraget, också den gemensamma valutan. Jag vet regeringens uppfattning, men än är det inte för sent att väcka frågan - också med oppositionen. Att kravet på folkomröstning i vårt land så ensidigt drivs av de notoriska Nej-sägarna är ett problem både för europafrågan i stort och för tilltron till demokratin. Just nu finns ens stor möjlighet för oss EU-vänner att ta för oss i debatten. Äntligen har vi fått en regering som fullt ut tror på EU och en entusiastisk och klok EU-minister, som kan EU från grunden.
Mina många resor runt om i vårt land har gjort mig alltmer övertygad om att vi svenskar på nytt borde legitimera och bekräfta det svenska EU-medlemskapet. Vi lever till stor del kvar i den tröstlösa Ja- och Nej-debatten. En offensiv inför en folkomröstning skulle ge ny kraft åt de positiva EU-krafterna. Dessutom skulle intresset för EU-valet bli mycket stort. Ett nej till Reformfördraget måste innebära att det svenska folket vill ompröva hela EU-medlemskapet, ett första steg ut ur EU. Men min bedömning är att möjligheterna att förklara vad EU och konstitutionen betyder för Sverige och hela Europa är större än farorna.
Jag är övertygad om att det svenska folket skulle ge sitt tydliga stöd för fortsatt svenskt EU-medlemskap och det nya Reformfördraget, inklusive euron.
Olle Schmidt
Europaparlamentariker (fp)
