carl.b.hamilton@riksdagen.se24 september 2007
Socialdemokratiska gottköpsförslag i klimatpolitiken. Litar mer på företag än människor i klimatpolitiken?
För att bromsa temperaturstegringen på jorden krävs systematiska och kostnadseffektiva åtgärder mot klimathotet. Istället kastar socialdemokraterna i sin klimatmotion huller om buller in alla möjliga nationella gottköpsförslag - ingen bromsande höjd CO2-skatt! - om skatterabatter, skattesubventioner, inköpsplikt för elkunder som dold subvention, nya regler för offentlig upphandling som dold subvention, dito dold subvention genom öronmärkning av Vattenfalls vinst för olika ändamål som såddkapital, oljekonverteringsstöd, "medel återförda till kunderna", vinstpengar för modernisering av fastighetsbeståndet mm.
I Sverige och för Sverige?
Man bör i klimatpolitiken skilja på åtgärder i Sverige och för Sverige. Bör åtgärder mot klimathotet genomföras även utanför Sveriges gränser, som bl. a Sternrapporten, FN:s klimatpanel och regeringen förespråkar? Genom åtgärder även utomlands kan Sverige få fler åtgärder genomförda och med högre kostnadseffektivitet, och Sverige stödjer då dessutom Kyotoprotokollets överenskomna internationella mekanismer för minskade CO2-utsläpp. På denna viktiga punkt säger socialdemokraterna absolut ingenting.
S emot höjd koldioxidskatt på bensin.
Skall klimathotet bekämpas med högre skatt på utsläpp av växthusgaser, som den högre koldioxidskatten? Frågan motiveras av att socialdemokraterna synes gå emot alla regeringens föreslagna energiskattehöjningar (s 8). Bl. a sägs skattehöjningarna särskilt drabba låginkomsttagare och att basindustrin kräver längre övergångstider till förändrad energiskatt (s 7-8). Eftersom inga undantag nämns gäller rimligen motståndet såväl höjd CO2-skatt som kärnkraftselskatt. (Den senare påverkar inte slutpriset till kund utan enbart vinsten hos kärnkraftsföretagen, och negativt deras investeringsbenägenhet, naturligtvis.)
Kärnkraft tabu.
Trots att kärnkraft är ett kolsnålt energislag skall det, enligt (s), "fasas ut". Det stämmer inte med målet om lägre CO2-utsläpp. Den större prispress som (s) hyllar beträffande ny, annan, energi, finns naturligtvis även beträffande ny kärnkraftsel, men är tabu och nämns därför inte ("Tillförseln av ny, förnybar, energi verkar prispressande.", s 18).
Hukar för konflikt om råvara för bioenergi.
Socialdemokraterna undviker nogsamt att diskutera konflikten mellan, å ena sidan, ökad användning av biobränslen och intensivgödsling av skogsmark och, å andra sidan, biologisk mångfald, mark och resurser som kan användas för skog och livsmedelsproduktion (dvs. högre priser på insatsvara i industrin och högre livsmedelspriser). Det finns, enligt (s), helt enkelt "goda möjligheter att öka inhemska produktionen av förnybara bränslen från jord- och skogsbruk", och - enligt (s) - bör steget tas till fullskaleanläggningar med hjälp av olika subventioner och skatterabatter. Inget sägs om uppenbara målkonflikter.
Gärna kärnkraftsel från Finland.
Överföringskapacitet av el till kontinenten skall inte gärna öka utan kapacitetsutbyggnad "koncentreras till den nordiska elmarknaden." Innebörden är: gärna import av kärnkraft från Finland, men undvik export av kolsnål el från Sverige till kontinenten. Så mycket för målet om lägre CO2-utsläpp i Europa och globalt.
Företag är pålitligare än människor i klimatpolitiken.
Tacka vet socialdemokraterna företag - människor kan man inte lita på. Det är slutsatsen av följande passus i motionen: "[I bostadssektorn och industrin] finns företag som tar ansvar för förändringen. I transportsektorn är dock förändringsprocessen besvärligare eftersom den i större utsträckning är individbaserad." (s 12).