Kvällsposten, 2007-12-07

Reinfeldt, glöm inte Dawit Isaak

 
Det finns all anledning för statsminister Fredrik Reinfeldt att i morgon föra upp frågan om Dawit Isaak på toppmötet mellan Afrika och EU i Lissabon. Hittills har ju den tysta diplomatin inte burit frukt.
Den svenske journalisten Dawit Isaak har nu suttit över sex år i fängelse i Asmara i Eritrea utan rättegång och anklagad för att ha utnyttjat den grundläggande mänskliga rättigheten; rätten att fritt få yttra sig. Han försökte skriva sanningen om ledarnas försyndelser.

I samband med sexårsmanifestationen för Dawit Isaak krävde 30 svenska chefsredaktörer att en koppling mellan det svenska biståndet och fängslandet borde göras. En svår och känslig fråga.
Jag är dock böjd att hålla med dem. Eritrea borde veta att också viljan att ge bistånd kan upphöra om demokratiska principer så flagrant missbrukas som dagligen sker av den diktatoriska regimen.
Jag vet att den svenska regeringen använder sig av många kanaler för att påverka regimen i Asmara. Jag vet också att EU och kommissionären Louis Michel använder sina påtryckningsmöjligheter. Men faktum kvarstår.
Hittills har ingenting skett. Dawit Isaak har suttit fängslad och skild från sin familj i Göteborg i över sex år.

Det är inte rimligt att en svensk journalist år ut och år in skall sitta inspärrad och trakasserad av en regim som både får humanitärt bistånd av Sverige och utvecklingsbistånd av EU. Jag kan förstå oron att sammanlänka viljan att bistå en befolkning, som givetvis far mycket illa i det fattiga och kaotiska Eritrea, med en önskan att öka pressen på de styrande i Eritrea.
Men nu måste regimen få veta att det är nog.
Sverige och EU accepterar inte att grundläggande mänskliga rättigheter förtrampas, att journalister och regimkritiker mördas eller slängs i fängelse, medan befolkningen förtrycks och svälter.

Vid det nyligen avslutade ACP-EU toppmötet i Kigali i Rwanda, en gemensam parlamentarisk församling mellan EU och de allra fattigaste länderna i Afrika, Västindien och Stilla havsområdet, tog jag upp fallet med Dawit Isaak och vädjade till mina afrikanska kollegor att också att reagera och agera.
Jag fick ingen direkt reaktion, men jag är övertygad om att i ju fler internationella sammanhang som Dawit Isaaks fall tas upp offentligt och öppet, desto större är möjligheterna att finna en lösning. Hans öde får aldrig glömmas bort eller hamna vid sidan av det aktuella nyhetsflödet.
Därför uppmanar jag statsministern att på det kommande Afrika-EU toppmötet ta upp Dawit Isaaks öde med sina afrikanska kolleger såväl under de formella överläggningarna, som i de många mer informella samtal som alltid sker vid denna typ av toppmöten.
Glöm inte Dawit Isaak i Lissabon!

Olle Schmidt
Europaparlamentariker (fp)
  

Olles kalendarium

Artiklar och krönikor