Göteborg 2007-04-10
Motion till Göteborgs Kommunfullmäktige
Nya tag om äldres boende!
Det talas mycket om behovet av anpassade boenden för äldre. Nödvändigheten av en kommungemensam hantering och ett tydligt politiskt mandat att driva utvecklingen framåt till konkret handling är allt mer påtaglig. Idag förs diskussioner om framtidens äldreboende bland annat inom ramen för det kommunala Senior Göteborg samtidigt som bostadsbolagen arbetar med hur de kan bygga bostäder lämpade för äldre och på sina håll byggs det seniorboenden eller 55 + som bostadsrätter. Det sker också en fortsatt omvandling av befintliga äldreboenden för att klara moderna normer och för att bygga bort de gamla flerbäddsrummen.
I och med den fortsatta ombyggnad som pågår fortsätter antalet platser i särskilda boenden att minska. Bara under förra mandatperioden försvann över 700 boendeplatser. Vi har snart sagt lagt ned motsvarande de 1 000 nya platser som tillkom under folkpartiets ledning i början av 90-talet. Just nu går det att hänvisa till att gruppen 85 år och äldre, de som har störst behov av omfattande insatser inklusive äldreboenden, minskar något i antal de närmaste åren.
I de stadsdelsnämnderna och planeringsregionerna sker förstås en ständig diskussion om vilka boenden som kan erbjudas de äldre ställt mot strävan till att den enskilde skall kunna bo kvar i sitt ordinarie boende så länge som möjligt. Rent generellt har kraven för att få rätt till en plats i ett äldreboende blivit orimligt höga. De särskilda boendena går inte att egentligen i första hand tala om som ett boende för äldre, eftersom de som idag får en plats har så stora omsorgs- och omvårdnadsbehov att det snarare allt mer handlar om ett slags ”minisjukhus” för äldre.
I de nya riktlinjerna för äldreomsorgen har dock för första gången, på folkpartiets initiativ, utvecklingen mot allt högre krav på medicinska behov för att få rätten till äldreboende vänts och det skall därför vara lättare att få rätt till ett äldreboende även av andra skäl. Menar vi allvar med det måste vi också bygga ut för att åtminstone kompensera för de platser som försvunnit. De allra flesta vill bo kvar hemma så länge som möjligt och skall få kunna göra det. Men den som vill måste också kunna erbjudas ett anpassat boende. Det vinner både den enskilde och samhället på genom en enklare tillvaro med mer möjligheter till sociala kontakter samt närhet till omsorg och omvårdnad. Det behövs därför fler olika typer av boenden, såväl biståndsbedömda som andra. Det går inte att blunda för behoven eller fortsätta bara diskutera hur det skall se ut i framtiden. Det tar tid att planera, bygga och bygga om bostäder och få med andra aktörer på banan. Frågan är av strategisk kommungemensam art.
En försvårande omständighet är att det saknas samlad information över vilka boenden avseende antal och typ av platser som finns och hur behoven och efterfrågan egentligen ser ut i hela kommunen och nedbrutet på regional nivå eller stadsdelsnivå. Det pågår ett arbete efter en motion från folkpartiet kring en katalog över alla befintliga boenden, såväl kommunla som andra. Lokalsekretariatet med flera ”sneglar” också på den planeringsdatabas som finns i skolvärlden. Möjligheten att inom äldreomsorgen göra en rimlig bedömning av nuvarande och framtida behov och planering för att möta det är dock som det nu är begränsad.
Det finns anledning att tro att de enskilda stadsdelsnämnderna drar sig för att stå med risken att planera boenden om det finns minsta osäkerhet kring det ekonomiska utfallet och hellre använder hemtjänsten som dragspel än att bygga nytt. Det är också lätt att misstolka den egentliga efterfrågan på äldreboenden när frågan ställs under givna förutsättningar. Med tanke på vårdtyngden hos dem som idag flyttar till ett äldreboende så är det inte lockande att flytta dit för den som ”bara” känner sig isolerad eller att orken tryter, men egentligen kanske hade velat flytta om alternativen sett annorlunda ut än hur det är idag.
Vi måste även kunna bereda möjligheter för par att få bo tillsammans även om det bara är ena parten som har ett omsorgsbehov. Ingen skall mot sin vilja tvingas dela rum med någon annan och det är något vi i folkpartiet drivit länge, men ingen skall heller efter ett långt liv ihop tvingas separera. Den senare möjligheten håller vi på att bygga bort utan att kompensera med boendeformer där par med olika omsorgsbehov kan leva sin sista tid tillsammans.
Det finns därutöver skäl att göra en översyn av demensomsorgen. Demens kan uttrycka sig olika beroende på åldrar och typ av demens. Det är inte bra för den enskilde, de anhöriga och personalen med boenden där olika demensdiagnoser blandas. Tyvärr sker inte utredningen av en persons demenstillstånd alltid så grundligt professionellt som hade behövts och insatser för att bromsa en allt mer långt gången demens inklusive frågan om att få kunna flytta till ett särskilt boende kommer ofta in för sent. Därtill kommer äldre med andra typer av psykiska sjukdomstillstånd som också skulle kunna behöva fler anpassade boendealternativ.
Några tänkbara huvuddrag för utbyggnaden av äldreboenden kan skönjas.
- Ett antal av dagens särskilda boenden borde till sin inriktning bli ett slags ”minisjukhus” för människor som bott kvar hemma så länge det går, men nu är så sjuka att det är fråga om att under värdiga former ge vårdande insatser vid livets slut.
- Ett antal av boendena bör utredas och omvandlas till boenden med olika inriktningar för olika demenstillstånd, samt kanske även för helt andra psykiska sjukdomstillstånd.
- Nya boendeplatser utan dagens sjukhemskänsla behöver tillkomma för att kompensera de platser som försvunnit och exempelvis ge ökade möjligheter för äldre par att bo ihop. En sådan utbyggnad kan med fördel ske i annan regi än kommunens.
- I samverkan med andra aktörer behövs därutöver andra typer av boenden utöver hittillsvarande så kallade seniorboenden, såsom lägenheter med olika upplåtelseformer dit såväl den som är någorlunda frisk men börjat fundera på ålderdomen som den som bott kvar hemma länge kan flytta. De bör vara förberedda för olika typer av omsorgs- och vårdinsatser, erbjuda träffpunkter och aktiviteter samt på plats kunna ge service som hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering som kan anpassas allt efter behoven.
De ekonomiska aspekterna måste givetvis beaktas, men redan idag är den faktiska kostnaden för personer med omfattande hemtjänst, hemsjukvård och färdtjänst hög nog för att det inte får vara ekonomiska skäl som avgör när någon kan erbjudas ett anpassat boende. De flesta vill bo kvar hemma och skall kunna få det, men det behövs också en kommungemensam kraftsamling för att skapa förutsättningar för fler attraktiva alternativa äldreboenden för att ge varje äldre göteborgare verklig valfrihet, värdighet och trygghet.
Kommunfullmäktige föreslås härmed besluta
att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram ett samlat utbyggnadsprogram av nya äldreboendeplatser för att möta nuvarande och framtida bedömda behov i Göteborg.
Mikael Janson (fp)