Det talade ordet gäller.
 
Jan Björklunds huvudanförande vid partiledardebatten den 11 juni 2008
 
"Jag känner mig totalt värdelös. Det finns ingen nytta med mitt liv."
 
Så sade Samuel Sandelin, 24 år gammal i tidningen Aftonbladet i mars 2006. Samuel berättade att han sov till klockan ett och spelade dataspel för att få tiden att gå.
 
Redan som 23-åring hade Samuel förtidspensionerats. Han hade fått diagnosen ADHD och ansågs inte kunna arbeta.
 
"Det går inte att beskriva hur det är", säger Samuel. "Man är ingenting." Detta var våren 2006.
 
Nu, två år senare har Samuel en ny livssituation. Samuel gav inte upp utan gav sig den på att han skulle tillbaka till arbetsmarknaden. Till sist fick han ett jobb på ett lager.
 
"Jag klarade av ett lagerjobb. Jag fixade det", säger han med stolthet. Nu har han lämnat förtidspensionen bakom sig.
 
Det var under Mona Sahlins i regeringen som antalet förtidspensionärer i Sverige blev fler än antalet företagare. "Alla ska med", skrev de på sina valaffischer, men de lämnade fler människor bakom sig än någon annan svensk regering har gjort.
 
Självfallet finns det människor som måste förtidspensioneras även i framtiden, men vi kan inte hålla på att förpassa så många människor ut i utanförskap som vi har gjort hittills.
 
Nu får vi en rehabiliteringskedja – istället för socialdemokraternas utsorteringskedja.
 
Samuel får frågan av Aftonbladet hur han ser på regeringens politik för att minska förtidspensioneringarna. Han svarar: "De har den rätta intentionen." Han får frågan  hur han ser på framtiden. Han svarar: "Mycket ljusare än för två år sedan. Jag träffar människor, jag är någon nu."
 
Vi lägger om denna politik nu. Samuel ska få jobba. Människor ska känna sig behövda. Det sociala skyddsnätet ska fånga upp de som faller, men det ska inte snärja dem som kan stå av sig själva.
 
  - ¤ -
 
Sverige är det enda land i världen där det, fram till nu, har varit förbjudet för en lärare att skriva ned på ett papper hur eleven ligger till i studierna och räcka över detta papper till föräldrarna. Detta har varit en absurd regel.
 
Föräldrarna har rätt till tydligast möjliga information om hur det går för deras barn i skolan. Om en elev inte når målen, så ska detta inte få stå i det skriftliga omdömet ropar nu oppositionen. Låt mig omedelbart säga; här har vi olika uppfattning.
 
Det är just för elever som har svårigheter att nå skolans mål, som det är särskilt viktigt att skolan är tydlig med att redovisa resultaten för föräldrarna.
 
Det är inte samhällets barn, det är inte skolans barn. Det är föräldrarnas barn. Föräldrarna har rätt till tydlig information.

  - ¤ -
   
Vi är helt medvetna om att opinionsläget är motigt för regeringen. Ändå är jag helt lugn inför kommande val.
 
Vi har fattat beslut som är tuffa men nödvändiga. Det nedkallar inte allas förtjusning att fatta sådana beslut. Socialdemokraterna har röstat nej till allt.
 
Trots att vi har lägre skatter idag så får staten in mer pengar än förut. Helt enkelt därför att vi har fler skattebetalare.
 
Nu är det dags att också genomföra satsningar som blivit möjliga, tack vare de tuffa besluten. Vi tänker gå vidare med skattesänkningar för arbete. Jag noterar att det nu finns en bred enighet i riksdagen för de skattesänkningar som redan är genomförda. Till och med Lars Ohly är för de skattesänkningar regeringen genomför, dock hela tiden efter att de genomförts.
 
Jag är glad att regeringen också har enats om att nu också begränsa uttaget av statlig inkomstskatt. Skattesystemet måste premiera utbildning, men idag bestraffar det utbildning. Den som går tre, fyra, fem år på universitetet och drar på sig stora studieskulder, får till på köpet en straffbeskattning. Gymnasielärare, polisinspektörer och specialistsjuksköterskor, det är också dem vi nu tänker sänka skatten för. Det måste löna sig bättre att utbilda sig.
 
Om jag får peka på några områden där regeringen kommer att höja ambitionerna och öka de ekonomiska satsningarna.
 
Psykiatrin. Jag skäms uppriktigt sagt över hur vi i Sverige har hanterat våra psykiskt sjuka. I all välmening monterade vi ner de gamla mentalsjukhusen, men det är ytterst oklart vad som har kommit i stället.
 
Tandvården. Många människor avstår från att gå till tandläkaren, eftersom större behandlingar kostar mycket pengar. I socialdemokratins Sverige blev tänderna en fråga om hur mycket man tjänade.
 
I tolv år regerade socialdemokratin Sverige. I valrörelse efter valrörelse talade Göran Persson om att tänderna inte fick bli en klassfråga men några skarpa förslag från den regering han ledde kom aldrig.
 
Göran Persson skriver om det i sina memoarer. Det kändes bittert, skriver han, att förlora valet 2006 utan att ha kunnat sjösätta en ny stor tandvårdsreform.
 
Jag vill nu glädja Göran Persson; Han och hans partivänner behöver inte vara bittra längre över valförlusten. För nu genomför vi tandvårdsreformen!

  - ¤ -

När jag var liten grabb satte min mamma upp en sparbössa på köksbordet. Den var av papper och lilafärgad. Den var utgiven av Lutherhjälpen och mamma sade att man skulle stoppa 25-öringar i den för att hjälpa svältande barn i Indien.
 
Numera är vi imponerade av Indiens utveckling. De utexaminerar 200 000 civilingenjörer varje år. 200 000! Det var ju därför vi samlade in 25-öringarna, vi ville att de skulle få det bättre.
 
Men nu möter oss Indien men nya utmaningar. Hur ska vi klara konkurrensen från dessa länder? De satsar stenhårt på utbildning och kunskap och på att höja resultaten.
 
Låt mig vara tydlig på en punkt; Jag vill att Sverige på 2000-talet ska vara en av världens mest framgångsrika nationer, precis som vi tidvis var under 1900-talet.
 
-Då duger det inte att resultaten i svensk skola sjunker.
-Då duger det inte att arbetsföra människor förpassas till utanförskap.
-Då duger det inte att arbete inte lönar sig.
-Då duger inte längre socialdemokraternas lösningar!
 
Tack.