Det talade ordet gäller.

Bohuslän och Göteborgs stad är två av folkpartiets historiskt starkaste fästen.

 

I Göteborg fanns handeln och sjöfarten och det internationella utbytet med det liberalt sinnade England. Många tyckte att även Sverige borde utvecklas mot marknadsekonomi och frihandel och att samhället borde ta ett socialt ansvar för dem som inte kunde stå på egna ben.

 

I fiskarsamhällena längs Bohuskusten fanns en kyrklig tradition med ett starkt socialt engagemang. Fiskarna var ju samtidigt egna företagare och förstod värdet av marknadsekonomi.

 

Så kom det sig att de riksdagsmän som de socialliberalt sinnade köpmännen från städerna skickade till Stockholm upptäckte, kanske till sin egen förvåning, att vid voteringar i 1800-talets riksdag, så röstade de ofta likadant som bönderna och fiskarna från de socialt engagerade bygderna. När de upptäckte detta så började de ha gemensamma gruppmöten inför omröstningarna och grunden för folkpartiet var lagd.

 

Ibland målas det upp en slags motsättning mellan liberaler och frisinnade. För mig är den motsättningen väldigt konstlad. Ordet frisinne betyder att man har ”sinne för frihet”. Ordet liberal betyder också att man tror på ”frihet”. Ordet frisinnad är enbart en försvenskning av det latinska ursprungsordet ”liber”, som betyder fri.

 

Andra partier skapades som intresseföreningar för vissa särintressen; en viss yrkeskår eller en viss social gruppering. Folkpartiet skapades inte för egoistisk vinning av vissa särintressen, utan av människor med olika bakgrund som alla råkade tro på samma idé. Våra motståndare har ständigt försökt påstå att folkpartiet är ”otydligt”. I grunden beror den föreställningen på en irritation över att vårt parti inte bygger på en tydligt definierad social gruppering i samhället.

 

Själv anser jag det vara en ännu större styrka, än att bygga sitt parti på ett särintresse, att bygga sitt parti på socialliberal ideologi.     

  - ¤ -

Marstrand är Sveriges vackraste stad. Med sina 1000 invånare var Marstrand faktiskt den minsta av Sveriges riktiga städer, när städerna upphörde att existera 1970.

 

Även denna stad har en stark liberal tradition. Marstrand blev en frihamn, en frihandelszon, tidigt. Hit drogs handelsfartyg och handelsmän från hela Västeuropa. En judisk köpmanskrets etablerade sig här. De tilläts sedan att flytta till Göteborg och lade grunden till några av de stora handelshusen som byggde välståndet i Göteborg. Frihandeln skapade internationellt utbyte, ekonomisk utveckling och social välfärd. 1781 fick Carlstens fästning världens första roterande fyr. Att den hamnade just här visar på stadens betydelse för sjöfart och handel.
 
Sommarmöten på Marstrand är en lång tradition i folkpartiet. Dåvarande partiledaren och statsministern C G Ekman höll sommartal här på ön redan i början av 1930-talet. Bengt Westerberg, Maria Leissner och Lars Leijonborg gjorde det.

 

När man är nytillträdd partiledare får man många frågor och erbjudanden, bland annat från olika länsförbund om att starta upp en ny sommartalstradition. Men jag kan ärligt säga: varför ska man starta en ny tradition när det redan finns en? Folkpartiledarnas möten på Marstrand är Sveriges äldsta tradition när det gäller sommartal för partiledare.

 

  -  ¤  -

Om sex veckor är det två år sedan svenska folket röstade fram alliansregeringen. Sedan valet har över 160 000 människor gått från att leva på bidrag till att leva på eget arbete och egen lön.

 

Att leva på eget arbete är ju inte bara en ekonomisk fråga. Det är en fråga om oberoende, självständighet, självkänsla och frihet. Att inte vara beroende av bidrag från andra. Få saker är därför så avgörande för om en människa känner sig fri eller inte som om han eller hon upplever sig som ekonomiskt oberoende. Arbetslinjen är därför en kärna i socialliberalismen. 

 

  -  ¤  -

Det blir alltmer tydligt att konjunkturen nu mattas av. Orsakerna finns i andra delar av världen. Luften har gått ur delar av den amerikanska ekonomin. Stigande oljepriser och matpriser driver upp inflation och räntor.

 

Socialdemokraternas nye ekonomiske talesman Thomas Östros viftar allt han kan och skriker så ofta han kan att konjunkturnedgången beror på alliansregeringen. I två år har de skällt för att vi har sänkt skatterna för löntagarna. Nu skäller de för att vi stimulerar ekonomin för lite. Det som är konsekvent med Östros är inte hans linje, den är flip-flop. Det konsekventa är att han alltid skäller.  Östros påminner om den där första maj-talaren som i kanten på sitt manus hade antecknat ”Höj rösten här – argumenten är svaga!”

 

Sverige står stabilt och väl rustat inför en avmattning. Det beror bland anat på ett antal strukturreformer som är gjorda i Sverige. Marginalskattereformerna 1981 och 1990, EU-medlemskapet, pensionsreformen, riksbankens självständiga ställning, tidig avreglering av telemarknaden, budgetreformer med överskottsmål och utgiftstak är några av de reformer som har stärkt Sverige. Dessa reformer har nästan alltid varit kontroversiella men viktiga. Till skillnad från de andra partierna har folkpartiet orkat ta ansvar för alla dessa reformer.

 

Ansvarsfulla parter på arbetsmarknaden har varit en annan viktig förutsättning.

 

Alliansregeringen har nu dessutom gjort flera strukturreformer som är centrala för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. A-kassereformerna, sänkta inkomstskatter och avskaffad förmögenhetsskatt hör dit.

 

Men vi kan inte slå oss till ro och tro att vi har reformerat färdigt. Andra länder förbättrar ständigt sin konkurrenskraft och det måste även vi göra. Från folkpartiets sida har vi presenterat ett program för bättre svensk konkurrenskraft i framtiden. 

 

Strategiska skattesänkningar som får fler i arbete och som gör att vi jobbar mer och längre är viktiga. Sverige måste också återställa principen från 1990 års skattereform om hälften kvar, vi bör ansluta oss till euron och vi behöver fortsätta förbättra företagsklimatet.

 

Sverige intog nuvarande bolagsskattesats i mitten av 90-talet, och då var den ganska låg i förhållande till övriga europeiska konkurrenter. Men sedan dess har nästan alla länder sänkt sina bolagsskatter och inte minst de nya östeuropeiska EU-medlemmarna, med låga skattesatser, blir allt tuffare konkurrenter. Nu har Sverige en högre bolagsskattesats än övriga Västeuropa och väsentligt högre om man jämför med genomsnittet för hela Europa. Detta är en avgörande nackdel för Sverige i konkurrensen om jobb och investeringar. Från folkpartiets sida menar vi att en sänkning på någonstans mellan två och fem procentenheter inom några år på ett positivt sätt skulle bidra till styrkan i svensk ekonomi, och därmed vår förmåga att genomföra angelägna välfärdsreformer.

  -  ¤  -

En annan viktig förutsättning för en långsiktig god tillväxt i hela landet är en fungerande infrastruktur. Vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar av god standard måste finnas för att människor ska kunna resa och för att varor ska kunna flyttas.

 

När jag växte upp så lades järnvägar bara ned. Någon sade att järnvägen byggdes på 1800-talet, blir fantastisk på 2000-talet om den bara överlever 1900-talet. Järnvägen har överlevt. Tågen har idag en snabbhet och bekvämlighet som gör dem konkurrenskraftiga mot bilen mellan våra stora regioner. Men visionen är att järnvägen i framtiden ska ha en konkurrenskraft också mot flyget när det gäller snabbhet. Det kräver investeringar i höghastighetståg. Göteborg-Stockholm på under två timmar. Haken är förstås, att det kostar enorma summor, så allt kommer inte att kunna byggas på en gång. Men vi borde börja.

 

En del menar att vi inte ska bygga fler eller större vägar, för att vägtrafik är skadligt för miljön. Det resonemanget förtjänar att nyanseras.

 

Bilen är fantastisk. Den gör det möjligt för människor att leva ett rikare liv. Att umgås med andra, att uppleva mer, att få vardagen att gå ihop. Det är inte bilen som är problemet, det är avgaserna. Under vår generation är en av de stora miljöfrågorna att hitta ett annat bränsle till bilar än bensin.

 

Visionen om ett nytt bilbränsle har lett till en hel del försök med olika typer av nya bränslen, mer eller mindre lyckade. Det finns idag anledning att vara kritisk till en del av dessa satsningar.

 

Inte minst Sverige har varit pådrivande för etanolbränsle för bilar. Men låt oss erkänna att problemen med storskaliga etanolsatsningar är betydande. Första generationens etanol kommer från åkrarna. Många bönder tjänar mer på att skörda för bilbränsle än till mat och djurfoder, vilket nu driver upp livsmedelspriserna i världen, med svåra konsekvenser i många fattiga länder.

 

Storskaliga etanolsatsningar blir dock verkligt problematiska på global nivå. Möjligen med undantaget för rörsocker, så gäller detta även andra generationens etanol, som kan tas ur skogen. De stora beskogade områdena i världen är de tropiska regnskogarna, djungeln. Att medvetet nu driva fram en utveckling som kommer att hota de tropiska regnskogarna vore en katastrof för både klimatet och den biologiska mångfalden.

 

Att driva bilar med elektricitet har länge varit en dröm. Hittills har det inte gått i någon större skala för att batterierna inte har tillräcklig kapacitet. Men utvecklingen är hoppfull. Under det närmaste decenniet får man anta att ladd-hybridbilar är det som kommer att introduceras som mest attraktivt.  

 

De som säger att vi inte ska bygga vägar för att biltrafiken är skadlig för miljön, pekar på ett problem, men har ändå i huvudsak fel. De vägar som nu byggs kommer att finnas i kanske ett helt århundrade framåt. Om något årtionde så drivs nya bilar på annat än bensin, och om ett par årtionden så är sannolikt bensinen historia som huvudsakligt drivmedel för bilar.

 

Däremot så måste trafikproppar och dåliga vägar byggas bort. Dåliga vägar orsakar trafikolyckor med dödsfall och livslånga skador för många människor varje år. Och allvarligt talat, inte är köerna som nu uppstår, till exempel på grund av Tingstadstunnelns bristande kapacitet, särskilt miljövänliga.

 

Sanningen är att den förra socialdemokratiska regeringen har behandlat Göteborg i strykklass när det gäller infrastruktur. Kapaciteten på överfarterna över Göta Älv är för liten och orsakar stora trafikstörningar. Containertrafiken till och från Sveriges största hamn går på smågator med ständiga trafikljus. Göteborg är den enda större järnvägsstationen i landet som fortfarande är en säckstation, där tågen måste vända.

 

Malmö har av staten fått ringled, citytunnel för tågen och en bro till Köpenhamn. Stockholm har fått Södra länken, Norra länken, en citytunnel för järnvägen och är utlovade en ny västlig förbifart i den kommande infrastrukturpropositionen.

 

Vidare är det märkligt att vi ännu inte har en sammanhängande motorväg mellan Sveriges två största städer. Behoven av investeringar på vägsidan är därför stora under kommande år.

 

   - ¤ -

Men ska vi driva bilar på el och ska vi flytta över mer trafik till järnvägen så krävs det elektricitet. Det är en av politikens paradoxer, att de som talar mest högljutt om mer tåg och bilismens skadeverkningar samtidigt vill stänga igen stora delar av svensk elproduktion.

 

Kärnkraften ger Sverige ungefär hälften av den elektricitet vi förbrukar. Problemet för oss är att de svenska reaktorerna faller för åldersstrecket redan på 2020-talet, redan om 15-20 år.  Bygger vi inte nya kraftverk försvinner hälften av elproduktionen inom en generation. Jag har inget emot vindkraft, solkraft och vågkraft, men låt oss vara ärliga: de kommer inte att ha den kapacitet som behövs för att ersätta kärnkraften. Det tar 13-15 år innan en ny reaktor levererar el från det att vi bestämmer oss. Vi har bara några år på oss att bestämma oss om svensk kärnkraft ska utvecklas eller avvecklas.

 

  -  ¤  -

I grunden är det framgångsrika forskare och innovatörer som lagt grunden för det svenska välståndet. Att Sverige blivit världsledande inom medicin och bioteknik hade inte varit möjligt utan forskningen vid bland annat Karolinska institutet. Den har varit grunden för till exempel Astra och Pharmacia. Att Sverige blev ledande inom atomkraftsforskningen kan man mycket tacka forskningen vid Kungliga Tekniska Högskolan för. Volvo och SKF hade inte varit vad de blev utan Chalmers.

 

Men forskningen skapade inte bara välstånd förr. Den gör det i ännu högre utsträckning i framtiden. På flera områden är forskningen just nu mycket spännande och möjligheterna till historiska genombrott är stora. Elbilar har jag redan nämnt. Möjligheterna att lagra koldioxid i underjorden, i stället för att släppas ut i atmosfären. Nästa generations kärnkraftverk som använder en bråkdel av det uran som går åt i dagens verk och som inte kan drabbas av härdsmälta. Möjligheterna att ta till vara och transportera el långa sträckor utan stora förluster, skulle göra det mjöligt att överföra solenergin i Sahara till elkonsumenterna till Europa.

 

Inom medicin och biologi öppnas på allvar möjligheter att hitta botemedel mot cancer och Alzheimer. Stora medicinska framsteg har redan skett när det gäller bland anat Parkinson och HIV.

 

Sverige har en lång tradition att ligga långt framme när det gäller forskning. Men det inger bekymmer att svensk forskning har stagnerat sedan mitten av 1990-talet. Forskningsanslagen i Sverige var som högst under den förra borgerliga regeringen, men under socialdemokraternas 12 år har forskningspolitiken havererat. Anslagen har urholkats.

 

Utvecklingen mot att en allt större andel av statens forskningsbudget numera fördelas efter projektansökningar och att forskarnas löner betalas med dessa tillfälliga projektanslag innebär att forskare vid universitet idag är ett av Sveriges mest otrygga yrkesarbeten.  Inom stora delar av arbetslivet vore det otänkbart med så otrygga anställningsformer som erbjuds våra forskare vid våra lärosäten. Hade det gällt kollektivanställda inom LO hade den tidigare regeringen för länge sedan agerat, men nu gäller det en grupp som är liten och inte organiseras inom någon av socialdemokraternas stödorganisationer.

 

Om Albert Einstein skickat in en ansökan om pengar till de svenska myndigheter som fördelar forskningsanslag, för att forska fram en relativitetsteori, hur hade den då bemötts?

 

Einsteins samtid förstod inte nyttan med relativitetsteorin. Idag är den grunden för modern högteknologi, till exempel GPS och mobiltelefoni.

 

Ett stort problem med senare års socialdemokratiska forskningspolitik är att denna inte har förstått värdet av grundforskningen.

 

När George Boole utvecklade algebran hade han ingen aning om att han lade grunden för det moderna IT-samhället. Crick, Watson och Wilkins upptäckt av DNA-molekylen lade grunden för närmast osannolika framsteg för att bota sjukdomar och mänskligt lidande. Marie Curie kunde knappast ana radioaktivitetens betydelse för behandling av cancer.

 

Men forskningens uppgift är också större än att enbart åstadkomma nyttiga produkter. Vi vill också ha svar på livsgåtorna. Svar som gör våra liv rikare och mer fascinerande och underlättar vår strävan att bygga ett gott samhälle i vid mening. Forskningens uppgift är att utmana vår världsbild och tillfredsställa vår nyfikenhet.

 

Även ett modernt högteknologiskt samhälle måste ha historiska och kulturella förankringar. Det duger inte att bara kunna surfa, zappa och sms:a. Kunskap inom humaniora är en resonansbotten till vårt samhälles värdegrund. I vår globaliserade värld blir det centralt med frågor om identitet och att kunna möta andra kulturer.

 

  -  ¤  -

Finns det en risk att vi hela tiden genom små steg med goda motiv accepterar än det ena och än det andra av mer övervakning, mer register och mer samkörningsmöjligheter och därmed successivt krymper människors privata sfär?

 

Jag ska gärna erkänna att målkonflikterna ofta är svåra. Jag är stolt att tillhöra ett parti där sådana beslut inte tas lättvindigt, utan där målkonflikterna verkligen vänds och vrids ut och in. 

 

Försvarets radioanstalt är själva stommen i den svenska underrättelsetjänsten. FRA står för ungefär 80 procent av underrättelseinhämtningen. FRA byggdes upp för avlyssning av den tyska radio- och telegraftrafiken under andra världskriget och skulle ge Sverige förvarning mot ett tyskt överfall. Den norska och danska befolkningen fick betala ett fruktansvärt högt pris för att de hade stått nakna den 9 april 1940.

 

Under det kalla kriget avlyssnades den sovjetiska östersjöflottan och flygvapnet dygnet runt, för att kunna ge förvarning om ett militärt anfall. Den svenska DC 3:a som sköts ned på 50-talet över Östersjön var en del av FRA:s signalspaning mot Sovjetunionen.

 

Behöver Sverige en underrättelsetjänst på 2000-talet? Mitt svar är ja. Sverige lever i skuggan av kärnvapenutrustad stormakt. Det farligaste vi kan göra är att tro att det inte längre kan finnas några hot mot oss i framtiden. Putins Ryssland har utvecklats starkt ekonomiskt och de investerar i en återupprustning av sin krigsmakt. De använder ett auktoritärt maktspråk som emellanåt för tankarna till förr. De har ambitiösa planer på en energipolitisk dominans i Europa.

 

Det finns inget akut risk om ett storkrig i Europa. Därför kan Sverige, liksom andra länder, just nu sänka sin militära beredskap. Att det inte finns någon risk för anfall mot Sverige i närtid vet vi ju bland annat därför att vi har en underrättelsetjänst. Men historien lär oss att sådant kan förändras.

 

Men det finns även andra typer av yttre hot, än ett rent militärt anfall, som även Sverige snabbt kan utsättas för.

 

Tänk tanken att den svenska styrkan i Afghanistan i morgon griper Usama bin Laden. Det kan faktiskt lika gärna hända att den svenska bataljonen gör det, som att någon av de amerikanska bataljonerna gör det. Inom 24 timmar kan Sverige vara den främsta måltavlan för världens farligaste terrorister. Vårt grannland Danmark höll på att bli det för en teckning i en tidning.
Vi var själva i ett utsatt läge i debatten om Vilks rondellhund.

 

För varje ansvarsfull statsledning i ett land i Sveriges situation är det självklart att landet behöver en underrättelsetjänst. FRA utgör huvuddelen av den svenska underrättelsetjänsten.

 

Betyder detta att det inte finns några integritetsproblem? Självklart finns sådana. Underrättelsetjänster sysslar delvis med saker som andra inte tillåts göra. Att spionera på främmande makt.

 

Den mest onyanserade kritiken mot lagen har gått ut på att lagen skulle tillåta massavlyssning av svenska folket. Dessa påståenden är felaktiga och missvisande. Tvärtom är sådan avlyssning förbjuden. Det framgår av första paragrafen i försvarsunderrättelselagen att underrättelseverksamheten endast får avse ”utländska förhållanden” för att kartlägga ”yttre hot mot landet”.

 

Landets högsta och mest erfarna jurister är samlade i Lagrådet. Lagrådet skriver om den nya FRA-lagen att den innehåller en ”godtagbar balans” mellan personlig integritet och ”nationella skyddsbehov”. De synpunkter som framförs från en del debattörer om att FRA-lagen skulle strida mot Europakonventionen avfärdas av Lagrådet.

 

Redan i riksdagsbeslutet i juni om en FRA-lag bestämdes att regeringen ska återkomma med en tilläggsproposition med ytterligare förbättringar av lagen. Eftersom åsikterna är delade i många partier i dessa frågor, som alla har sett även i vårt parti, har folkpartiet tillsatt en referensgrupp som ska diskutera hur lagen kan förbättras i kommande tilläggsproposition.

 

Jag är beredd att lyssna på alla synpunkter, från såväl vår egen referensgrupp som andra debattörer och partier på hur lagen kan bli ännu bättre. Jag skulle även välkomna förslag från socialdemokraterna. 

 

Får jag varna för tron att en lösning är att riva upp hela lagen och börja om från början. Lagen har utretts och beretts i sju år, därav fem år under den förra regeringen.  Det som skulle hända om allt ska tas från början är dels att frågan skjuts in i nästa mandatperiod, men dels också att man slutligen åter kommer att hamna i samma redan kända målkonflikt mellan underrättelsetjänst och integritet.   

 

Och allvarligt talat; Mona Sahlin hoppas naturligtvis att vinna nästa val och bilda en rödgrön koalitionsregering. Tänker hon verkligen ge vetorätt till vänsterpartiet om utformningen  av svensk underrättelsetjänst?

 

Det har rests ett förslag om att det ska föreligga ”brottsmisstanke” för att underrättelsetjänst ska få bedrivas. Det är självklart menar jag, att om en svensk person ska avlyssnas ska det finnas mycket starka skäl. Men FRA:s avlyssning avser yttre hot från främmande makt. De utländska institutioner som kan vara aktuella för FRA:s verksamhet står överhuvudtaget inte under svensk jurisdiktion. Den ryska krigsmakten står inte under förundersökning i svensk domstol.

 

För att sammanfatta: Sverige ska också i framtiden ha en effektiv underrättelsetjänst för att kunna ge förvarning om militära hot mot Sverige. Det är bra att vi äntligen får en lag som reglerar den underrättelsetjänst som ägt rum utan tydliga lagar i 66 år. Den lag som slutligen spikas efter tilläggspropositionen ska ha så höga krav det bara går när det gäller att skydda svenskars personliga integritet.

   -  ¤  -

”Jag vill verkligen inte leva längre!

 

Mamma var deprimerad hela uppväxten och var nära att slå mig flera gånger. Hon slängde ut mig i snön naken när jag var åtta. Pappa har tryckt upp oss mot väggarna och skrikit oss i ansiktena och berättat för oss hur elaka barn vi alltid varit.

 

Om någon skulle fråga mig vad jag helst av allt önskar mig, då skulle jag svara: en vuxen som bryr sig, som tar mig i famnen och säger att allt kommer att bli bra. En varm modersfigur som lyssnar och som älskar mig.”

 

Orden kommer från Sture, en av många som skrivit till barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Stockholm för att få hjälp.

 

Det kommer många rapporter om att ungdomar mår sämre. Till exempel har var tredje flicka ångest, vilket är en tredubbling sedan 80-talet. Fler ungdomar vårdas för depression idag.

 

Visst kan man vifta bort dessa uppgifter och säga att tonåren alltid har varit turbulenta för oss alla, och att huvuddelen mår bra. Men att fler ungdomar tycks må sämre än förr är ett allvarligt varningstecken för oss som föräldrar, medborgare och beslutsfattare.

 

Jag hör allt oftare hur lärarna måste ägna mer och mer tid åt elever som mår dåligt, av orsaker som inte har med skolan att göra. Samtidigt vill vi ju att lärarna ska vara just lärare, att undervisa i sina ämnen.

 

I den nya skollag som regeringen kommer att förelägga riksdagen under 2009 kommer folkpartiet att föreslå att ambitionerna när det gäller skolsköterskor och skolkuratorer ska höjas. Kravet, på alla typer av skolor, bör skrivas in i skollagen att alla elever, i mån av behov, skall ha tillgång till skolsköterska och skolkurator.

 

Ett annat stort problem är att barn och ungdomar som Sture inte alltid har fått hjälp i tid. Situationen för utsatta barn och unga i behov av psykiatrisk vård har varierat kraftigt mellan olika delar av landet. Under den förra mandatperioden kunde väntetiderna ibland uppgå till två år.

 

  - ¤ -

För min del är jag optimistisk att alliansen vinner valet 2010. Två år är lång tid i politiken. Mycket hinner förändras. Till exempel så måste alternativet till den nuvarande regeringen preciseras. Vilka partier ska ingå? Vilken politik tänker de föra? Kan de samarbeta?

 

Denna sommar i det rödgröna lägret har gått ut på att Mona Sahlin och miljöpartiet i Almedalen gjorde flera gemensamma utspel utan Lars Ohly. Vid ett av dessa utspel fick Mona Sahlin frågan varför inte Lars Ohly deltog? Hon svarade att han inte fanns i Visby. Jag kan för egen del konstatera att detta var fel, eftersom jag själv debatterade med Lars Ohly i Visby just denna dag. Dessutom svarade Lars Ohly till journalisterna att han funnits tillgänglig på telefon men att Mona vägrat ringa honom.

 

  -  ¤  -

Jag inledde det här talet med att prata om liberalismens och frisinnets djupa rötter på västkusten.

 

Globalt måste tyvärr sägas att 1900-talet till stora delar kom att präglas av socialistiska och kollektivistiska idéer i olika tappningar. Men folket rev inte bara Berlinmuren. I land efter land längtar människor efter frihet, demokrati och den välfärd som bara marknadsekonomin, frihandeln och ett socialt välfärdssamhälle kan ge.

 

1900-talet må till stor del ha präglats av socialismen. Men 2000-talet tillhör liberalismen.

 

Tack för att ni har lyssnat.