Publicerad i DN Debatt 22/7 2008

Allt fler borgerliga riksdagsledamöter vill att FRA-lagen ska slopas. Det nya nätverket Borgerligt nej till FRA-lagen uppmanar nu regeringen att riva upp FRA-lagen redan i höst, samtidigt som en ny parlamentarisk utredning får till uppgift att ta fram en signalspaning som är acceptabel från integritetssynpunkt.

Att låta oppositionen göra FRA-lagen till valfråga vore politiskt självmål. Värnandet av individens okränkbarhet och frihet är och bör förbli borgerliga kärnfrågor. Målet för nätverket Borgerligt nej till FRA-lagen är att alliansregeringen ska riva upp den nya signalspaningslagen redan innan den träder i kraft.

FRA har bedrivit elektronisk övervakning sedan andra världskriget, framför allt genom att lyssna på radio- och satellitkommunikation. Den nya FRA-lagen ger myndigheten möjlighet att analysera all kabelburen kommunikation som passerar landets gränser. Det betyder att i princip varje e-postmeddelande, telefonsamtal eller sms kan bli föremål för myndighetens analys.

Det är inga fel på motiven, vi ställer helhjärtat upp på målet att kartlägga och förebygga olika typer av hot mot Sverige och svenskar i utlandet. Det avgörande är att man frångår den viktiga rättssäkerhetsprincipen att enbart brottsmisstänkta ska kunna utsättas för integritetsinskränkningar av staten.

Riksdagens konstitutionsutskott har konstaterat att FRA-lagen innebär ett "allvarligt ingrepp i den personliga integriteten och den grundlagsskyddade rätten till förtroligt meddelande". Problemet med FRA-lagen är inte dess intentioner, problemet är att den skapar en kontrollapparat utan de granskningsfunktioner som är nödvändiga från rättssäkerhetssynpunkt. Den som blir felaktigt granskad av FRA kommer aldrig att få reda på detta och ännu mindre kunna beviljas skadestånd i efterhand.

Alla förstår att lagens syfte är bra. Det är utformningen det är fel på. Världshistorien är tyngd av hemliga statliga kontrollapparater som av olika skäl och under vissa omständigheter har börjat tillämpa sina egna lagar. FRA-lagen ska stärka statens skydd mot "yttre hot". En spaningsorganisation med ett så vitt definierat arbetsområde, som dessutom har tillgång till varje enskild medborgares kommunikation, måste kunna granskas.

Många människor känner stark olust inför tanken på att varje telefonsamtal och e-postmeddelande över huvud taget kan - notera "kan", inte "kommer att" - nagelfaras av staten. För att lugna oss kritiker upprepar FRA-lagens förespråkare gång på gång budskapet att just våra meddelanden och telefonsamtal aldrig kommer att granskas.

"Såvida fru Karlsson inte kommunicerar med al-Qaida eller försöker sälja anrikat uran i Teheran är Försvarets radioanstalt inte ett dugg intresserad av hennes e-mejl", sade en tjänsteman på försvarsdepartementet i en offentlig utfrågning. Fraser som denna gör det uppenbart att man helt missar kritikens kärna. Den nya signalspaningslagen ger ett fåtal personer i kretsen kring FRA alltför lösa tyglar på bekostnad av individens integritet och rättssäkerhet.

Genom att ta till sig av kritikernas argument och ompröva sin ståndpunkt har allt fler riksdagsledamöter som röstade ja eller var utkvittade den 18 juni visat både öppenhet och mognad.

Regeringen arbetar just nu med en tilläggsproposition som handlar om att komplettera FRA-lagen med nya kontrollorgan. Det hjälper inte - fler vakande nämnder och kommittéer förändrar inget i sak, så länge en verklig granskning i praktiken är omöjlig att genomföra.

Nätverket Borgerligt nej till FRA-lagen hoppas att regeringen lyssnar på sina vänner och sin omvärld. Regeringens handlingsutrymme är stort - "i princip kan alltihop börja om från noll" har vice ordföranden i riksdagens försvarsutskott Rolf Gunnarsson (m) nyligen konstaterat i en tidningsintervju.

I stället för otillräckliga kontrollorgan bör höstens tilläggsproposition innehålla ett förslag om att FRA-lagen omprövas redan innan den träder i kraft. Samtidigt kan en ny parlamentarisk kommitté tillsättas, med uppgiften att ta fram förslag till nya och rättssäkra spaningsmetoder som stärker Sveriges skydd mot yttre hot utan att innebära oacceptabla integritetskränkningar.

Camilla Lindberg, m.fl.