26 augusti 2008
Skolans utmaningar är på riktigt
Hur fungerar svensk skola? I helgen har radioprogrammet ”Kris i skolan?” tagit upp denna fråga och påstått att jag överdriver problemen med sjunkande resultat och bristande ordning.
Låt mig formulera och besvara två frågor som är centrala i denna debatt.
1. Sjunker kunskapsresultaten i den svenska skolan?
Svaret är ja enligt flera internationella undersökningar. Några exempel:
• Svenska elevers resultat i matematik och naturvetenskap har försämrats mest mellan 1995 och 2003 av alla jämförda länder. (Timss 2003)
• Svenska åttondeklassare 2003 räknade sämre än vad sjundeklassarna gjorde 1995. (Timss 2003)
• De svenska resultaten i matematik och naturvetenskap var medelmåttiga och svenska elever presterade betydligt sämre än finska elever. (PISA 2003)
• Senare har också undersökningen PIRLS 2006 presenterats. Den visar en tydlig negativ trend gällande svenska elevers läsförmåga, även om resultaten fortfarande är goda.
• Skolverkets senaste lägesbedömning (2007) formulerar det så här: ”Under senare år har Sverige tappat position jämfört med andra länder. Det finns tydliga indikationer på försämrade elevresultat, i läsförståelse, matematik och naturvetenskap och på en ökad variation i resultat mellan skolor.”
2. Har den svenska skolan problem med stök och oordning?
Svaret kan inte heller på denna fråga bli något annat än ja. Några exempel:
• Störningar i klassrummen är vanligast i Sverige och Slovakien av 20 undersökta länder. (Timss 2003, enkät till rektorer)
• Sen ankomst, skolk och svordomar är vanligast bland svenska elever av 20 undersökta länder. (Timss 2003, enkät till rektorer)
• Varannan lärare, 49 procent, anger att de ibland eller på varje lektion upplever dålig ordning eller störande oljud under sina lektioner. Motsvarande bedömning från eleverna är 66 procent. (Skolverket, Lusten och möjligheten, fördjupad studie av NU03)
• Endast en tredjedel av de yngre eleverna tycker att de alltid eller nästan alltid har arbetsro på lektionerna. Av de äldre grundskoleeleverna anser en tredjedel att arbetet på nästan alla eller de flesta lektionerna kommer igång först långt efter det att lektionen har börjat. (Skolverkets lägesbedömning 2007)
Den sammantagna bilden av den statistik som finns om den svenska skolan i ett internationellt perspektiv är alltför tydlig. Att blunda för de här resultaten vore tjänstefel.
Samtidigt ska det sägas att det finns mycket som fungerar bra i den svenska skolan. Jag brukar ofta lyfta upp lärarnas engagemang som en viktig faktor bakom att så många elever klarar sig i dagens skola.
En tredje fråga vi måste ställa oss efter att ha lyssnat på radioprogrammet är om det duger att svenska femtonåringar är medelmåttiga i ett internationellt perspektiv? Mitt svar är nej, Sverige ska vara en av världens ledande kunskapsnationer. Min ambition är och förblir att Sverige ska toppa kunskapsmätningarna, inte slåss om femtondeplatsen.
Med vänliga hälsningar
Jan Björklund
Utbildningsminister
Skolverkets lägesbedömning 2007
Skolverkets rapport om Timss 2003
Skolverkets rapport om PISA 2003
Skolverkets rapport om PIRLS 2006
Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2003 (NU-03)
Skolverkets rapport Lusten och möjligheten