9 oktober 2008
carl.b.hamilton@riksdagen.se

Hamiltons blandning

Island bör räddas från sig självt av den europeiska familjen - inte av den ryska björnen. Välkommen Island till EU och euron. Welcome! Wilkommen! Bienvenu!

Nyhetsbyrån Bloomberg uppger att det pågår samtal mellan Ryssland och Island. Enligt Ryssland för att genom ett lån "försäkra stabiliteten i Europas finansiella system".

Lånet kommer enligt ryska källor att vara i storleksordningen fyra mdr euro och de ryska intressenterna lånar ut pengar till Island för att Ryssland påverkas i hög grad av situationen och för att "we are part of Europe and we want Europe to be stable".

"Fan tro't" (sa Rellingen).

En kris som denna kan få en sådan omfattning och ett sådant förlopp bara efter grav misskötsel. Det gäller inte bara skötseln av landets banker utan även skötseln av dess riksbank och finansinspektion.

Hur mycket har Island misskött sin lina och tillgång till krediter hos IMF? Det måste vara synnerligen mycket när regeringen finner sig nödd och tvungen att vända sig till ryska bankirer och indirekt kanske även Vladimir Putin för att låna.

Andra länder i motsvarande läge hade vänt sig till IMF och fått både råd och krediter. Är IMF:s villkor och sanningar för hårdsmälta för Islands regering och riksbank? Hur har Island skött sina relationer till de nordiska centralbankerna och ECB?

Hur kunde landets ledning - mitt all kaos - häromdagen (2008!) besluta sig för att införa en fast växelkurs till en korg av valutor, med en helt otillräcklig valutareserv, och utan strategi för valutapolitiken? Föga förvånande tvingades ledningen för landet att överge den fasta växelkursen efter bara något dygn.

Vem bär ansvaret för tillsynen av bankerna, valutapoltiken och Rysslandslånet? Rimligen måste ett antal beslutfattare på Island avgå och huvuden rulla - och inte bara i banksektorn.

Ett ryskt lån på 4 miljarder euro, dubbelt så stort som den isländska centralbankens (f.d.?) totala resurser innebär givetvis också ryskt stormaktspolitisk inflytande över Island, och lånet borde vara fullständigt otänkbart att ta för ett litet självständigt land som Island. Jag fattar inte hur man tänker i Reykjavik! Med tanke på Rysslands auktoritära utveckling och Arktis ökade ekonomiska och säkerhetspolitiska betydelse för oss alla, bör vi i Norden - inte bara av solidaritet utan även av egenintresse - arbeta för att EU-länderna erbjuder Island ett långt bättre alternativ än att som en förödmjukad nation och med mössan i hand behöva uppsöka den ryska björnen för lån.

EU:s utvidgningskommissionär Olli Rehn uttalades sig för någon dag sedan för att EU-länderna ska kunna snabbehandla en isländsk ansökan om medlemskap till EU, vilken skulle kunna ske inom ett år. Det är mycket bra!

Självklart skulle Island gynnas av ett medlemskap både i EU och euron. Ett starkare skydd inom den gemensamma marknaden och deltagande i den gemensamma valutan vore ovärderligt. Den nya ledningen på Island, som det nu rimligen måste bli, bör ta chansen att stabilisera landet och dess ekonomi genom att följa Olli Rehns råd och omgående söka EU-medlemskap.

Välkommen Island till EU och euron! Welcome! Wilkommen! Bienvenu!
  

Hamiltons blandning