18 oktober 2008
carl.b.hamilton@riksdagen.se

Hamiltons blandning

Politisk paradox: Miljöpartiets skärpta klimatmål kan bara uppnås med folkpartiets politik.

(Citera gärna med angivande av källa)

 

Miljöpartiet har vid sin kongress i Göteborg beslutat att skärpa sin klimatpolitik. I EU-länderna ska utsläppen av koldioxid till år 2020 minska med 80 procent. (Den nedröstade partistyrelsen föreslog en minskning med "minst 40 procent" i linje med partiets hållning i Klimatberedningen.)

Men mål och medel i partiets politik hänger inte ihop.

1. Ett omöjligt utsläppsmål?
Är det alls möjligt att till 2020 minska utsläppen i EU med 80 procent? Ja, det skulle nog gå med en snabb och mycket radikal ersättning av kontinentens kolkraftverk med nya och moderniserade kärnkraftverk, plus en snabb energieffektivisering genom kraftigt höjda priser på alla fossila bränslen, plus tur med en snabb övergång till elbilar (drivna med klimatsmart el!), och en övergång till fossilbränslesnålt drivna vägfordon, flygplan och fartyg.

Eftersom det i EU-länderna sannolikt tar 8-15 år från beslut om nya kärnkraftverk till att de levererar ström är det dock tidsmässigt orealistiskt att kunna bygga de många reaktorer som krävs till 2020 för att nå ett 'minus 80-procentmål'. Däremot är det möjligt till 2030. En komplikation är att det under överskådlig tid inte finns tillräckligt många producenter av reaktorkärl och andra komponenter för kärnkraftverk för att möta en sådan mycket snabb efterfrågeökning som den som miljöpartiets klimatpolitik kräver. (Vindkraft kan inte lösa Europas energiproblem, bara vara ett värdefullt komplement för några länder, och kräver i så fall även utbyggda nät.)

I Sverige bör vi i ett sådant här scenario lägga om tillverkning i verkstadsindustrin till produktion av kärnkraftverkskomponenter. Det - i sin tur - kräver utbyggnad av vår kärntekniska utbildning och forskning.

Miljöpartiets klimatmål om minus 80-procents utsläpp i EU är ogenomförbart utan snabbt utbyggd kärnkraft och tillhörande industri och utbildning. Av de svenska partierna är det bara folkpartiet med sin tydligt kärnkraftspositiva politik som skulle ha en chans att uppfylla miljöpartiets klimatmål. Vi vill dessutom använda ökad kärnkraft för att på ett klimatsmart sätt driva framtidens elbilar. Om sådana bilar istället går på kolbaserad el blir det ingen klimatförbättring alls, märk väl!

Miljöpartiet måste välja vad som är viktigast: radikalt minskade utsläpp av växthusgaser genom bl a utbyggd kärnkraft, eller växande utsläpp och snabbavvecklad kärnkraft.

2. Stolligt: Att försvagat EU-samarbete skulle möjliggöra tuffare klimatmål i EU!
Miljöpartiet vill ha betydligt tuffare klimatmål för EU-länderna, men vill samtidigt minska EU:s makt. Bland annat ska "kommissionen inte ha någon politisk makt" (Ekot 18/10). Men hur skulle tuffare EU-mål kunna uppnås genom beslut om ett allmänt sett kraftigt försvagat EU-samarbete?

Återigen, det är endast folkpartiet med sin - bland partierna - mest positiva inställning till nära EU-samarbete med visionen om ett federalt EU, som skulle ha en chans att lyckas uppnå det tuffa och starka EU som skulle krävas för att kunna driva igenom miljöpartiets skärpta klimatmål.

3. Bra! Räkna internationella insatser.
Miljöpartiet byter fot på sin kongress när man nu vill räkna in utsläppsminskningar som Sverige gör utomlands - t ex i u-länder - i den svenska kvoten: "vi ska göra ännu mera internationellt som EU ska kunna tillgodoräkna sig, säger [språkröret] Peter Eriksson" (TT 18/10).

Detta är en ny linje för partiet. I Klimatberedningen bejakade miljöpartiet att insatser kunde göras i andra länder men partiet var mycket tydligt och bestämt emot att sådana utsläppsminskningar fick ingå i den svenska kvoten, eller räknas Sverige tillgodo. Bra att partiet nu bytt linje!

Post Scriptum
Splittringen inom vänsterblocket: två nya motsättningar.
Internationella insatser.
I frågan om hur man ska räkna internationella insatser har miljöpartiet med sin nya inställning kommit på kant med både socialdemokraterna och vänsterpartiets inställning, definierad i Klimatberedningen.

Definition av klimatmål.
Miljöpartiet och de övriga två i vänsterblocket är i och med kongressbeslutet om minus 80 procent klimatmål inte överens på denna viktiga punkt, heller. Socialdemokraterna och vänstern tog sålunda i Klimatberedningen ställning för en utsläppsminskning om 40 procent till 2020, och att den helt och hållet skulle åstadkommas inom Sverige. Miljöpartiet har nu istället som mål den dubbla utsläppsminskningen, men till del åstadkommen utanför Sverige och den ska inräknas i det svenska målet och "för Sverige". Alltså: Miljöpartiet vill nu ha ett helt annat upplägg än det Maria Wetterstrand (mp) drev och reserverade sig för i Klimatberedningen tillsammans med de andra två partierna (s) och (v).
  

Hamiltons blandning