Det talade ordet gäller.
Jan Björklunds huvudanförande vid partiledardebatten den 15 oktober 2008
Herr talman! Turbulens är ordet. De senaste veckorna har varit omtumlande. Ändå är det viktigaste budskapet till svenska folket i dag att vi kommer att ta oss igenom även detta. Det kommer en avmattning i konjunkturen. Vi kommer att få utmaningar att lösa. Men vi kommer att klara det.
En ideologisk debatt om krisens orsaker har redan satt i gång. Socialister av olika schatteringar vill gärna tolka detta som marknadsekonomins slutliga kollaps och vill nu ha långtgående statlig styrning.
Det var ur erfarenheterna från 1929 års ekonomiska krasch och den depression med massarbetslöshet som följde på den som dåvarande ekonomiprofessorn Bertil Ohlin kom att utveckla socialliberalismen. Kärnan var att ett system med fri marknadshushållning är överlägset alla andra system, men att det trots allt har sina brister. I nedgångsfaserna kan de sociala konsekvenserna bli kännbara. Därför ska staten av sociala skäl sätta upp regler och ramar och vara beredd till intervention i vissa lägen.
Socialisten tror att lösningen är att avskaffa marknadsekonomin och införa statligt dirigerad ekonomi. Nyliberalen tror att frånvaron av en stat är allena saliggörande. Socialliberalen bekänner sig till marknadsekonomins överlägsenhet i att skapa ekonomiskt välstånd, men erkänner att marknadsekonomin trots allt måste utvecklas inom samhälleliga ramar och regelverk och att staten ibland kan behöva intervenera för den sociala trygghetens skull.
Eurosamarbetet har denna vecka visat sin styrka. Idéerna om bankakuter och olika garantifonder har hämtats från många håll, till exempel från Sverige, Danmark och Storbritannien. Men det var först när den samlade eurozonen bestämde sig för att genomföra detta som finanskrisen kunde mötas med stark kraft. Man kan nog hävda att det var när euroländerna gemensamt bestämde sig för att möta finanskrisen med de här åtgärderna som det blev en inbromsning av finanskrisen. Det var det som bromsade in, inte USA:s åtgärder.
Herr talman! Sverige står starkt rustat inför den konjunkturavmattning som nu kommer. Det beror bland annat på ett antal mycket viktiga strukturreformer som är genomförda i Sverige. Många av dem är genomförda i samförstånd mellan de borgerliga partierna och Socialdemokraterna.
Marginalskattereformerna 1981 och 1990, EU-medlemskapet, pensionsreformen, Riksbankens självständiga ställning, den tidiga avregleringen av telekommarknaden – den var sossarna inte med på i och för sig – samt budgetreformer med överskottsmål och utgiftstak är några av de reformer som har stärkt Sverige. Sanningen är att de nya samarbetspartier som Mona Sahlin omger sig med – oklart exakt vilka, men alla tänkbara – har varit emot i stort sett alla dessa reformer.
Ansvarsfulla parter på arbetsmarknaden har också varit en viktig förutsättning för Sverige.
Dessutom har alliansregeringen gjort flera viktiga strukturreformer de senaste åren som är centrala för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Det är a-kassereformerna, sänkta inkomstskatter, avskaffad förmögenhetsskatt och den totala omläggningen av utbildningspolitiken. Sänkta arbetsgivaravgifter, sänkta bolagsskatter och reformerade 3:12-regler är också centrala.
Alliansregeringens politik på det ekonomiska området kan egentligen sammanfattas med ett ord: arbetslinjen. Det finns situationer när människor behöver stöd från samhället. Men människor mår bäst av att kunna stå på egna ben. Att försörja sig själv ger en självständighet i livet som är central. Det handlar om att inte behöva gå och be om försörjning hos staten och samhället. Att försörja sig själv skapar självförtroende och egenmakt. I år 2008, trots kris och kommande nedgång, är det fler människor i Sverige som försörjer sig själva på eget arbete och egen inkomst från arbete än någonsin tidigare i svensk historia.
Herr talman! Att Sverige har blivit världsledande inom medicin och bioteknik hade inte varit möjligt utan forskningen, bland annat vid Karolinska Institutet. Den har varit grunden för bland annat Astras och Pharmacias framgångar. Framgångsrik forskning och framgångsrika innovatörer har varit grunden för det svenska välståndet.
På flera områden är forskningen just nu mycket spännande och möjligheterna till historiska genombrott är stora. Det gäller elbilar och möjligheten att ta till vara och transportera elektricitet långa sträckor utan stora förluster. Visionen svindlar nästan när det handlar om att ta till vara solenergin i Sahara och försörja Europa. Inom medicin och biologi öppnas på allvar möjligheter att hitta botemedel mot cancer och Alzheimer. Stora framsteg har redan skett när det gäller Parkinson och hiv.
Efter en lång socialdemokratisk nedgång för svensk forskning kommer den svenska forskningspolitiken nu att uppleva ett trendbrott. Anslagsnivån kommer att öka med 5 miljarder kronor på några år. En rad viktiga strukturreformer kommer att äga rum inom forskningspolitiken. Sverige kommer att investera i forskning som aldrig förr.
Herr talman! Bilen är fantastisk. Den gör det möjligt för människor att leva ett rikare liv, att umgås med andra och att uppleva mer. Den leder till ekonomisk utveckling. Det är inte bilen som är problemet, det är avgaserna. Under vår generation är en av de viktigaste utmaningarna att hitta ett annat drivmedel till bilen än bensin.
Miljöpartiet säger att vi inte ska bygga vägar i Sverige därför att biltrafiken är skadlig för miljön. Miljöpartiet pekar på ett problem men drar ändå fel slutsats. De vägar som nu byggs kommer att finnas i kanske ett århundrade framåt. Om något årtionde drivs nya bilar på annat än bensin. Redan drivs ett antal av de nya bilarna på annat. Om ett par årtionden är sannolikt bensinen historia som drivmedel för bilar.
Om Sverige ska vara en av världens mest framgångsrika nationer på 2000-talet, precis som vi tidvis har varit på 1900-talet, måste Sverige lägga om utbildningspolitiken. Inom kort kommer riksdagen att få ta ställning till våra förslag om en ny betygsskala med fler betygssteg som kommer att premiera ansträngning, flit och höga ambitioner.
I år inrättas lärlingsutbildningar i Sverige för första gången på lång tid. Nästa år införs en ny utbildningsform inom vuxenutbildningen som vi kallar för yrkesvux. Inom kort lägger vi fram en proposition om inrättande av en yrkeshögskola i Sverige. Alla ungdomar vill nämligen inte bli akademiker, och samhället fungerar inte om alla är akademiker.
Vi måste förbättra ordningen och studiedisciplinen i det svenska skolväsendet. Elevernas skolk kommer att redovisas i betygen som en metod att minska skolket. Men vilken utbildningspolitik skulle en rödgrön regering föra? Om detta är oppositionen lika splittrad som i regeringsfrågan.
Miljöpartiet vill förbjuda betyg före årskurs 9. Vänsterpartiet vill förbjuda betyg både i grundskolan och i gymnasiet och dessutom förbjuda läxor. Det kallar yrkeshögskolan för en B-högskola och går emot den. Miljöpartiet är mycket för friskolor, i princip mer än vad den borgerliga regeringen är. Vänsterpartiet vill förbjuda friskolor. Socialdemokraterna vill förbjuda skolkredovisningen i betygen. Ni är oeniga om det mesta även inom utbildningspolitiken med ett enda undantag. Ni vill alla behålla flumskolan.
Herr talman! Denna vecka har de två regeringsalternativen i Sverige framstått tydligare än på länge: en alliansregering, väl sammansvetsad som utövar ett starkt ledarskap i en stormig tid, en opposition där begreppet rödgrön röra är ett understatement. Det råder fullständigt kaos i oppositionen. Efter denna vecka tror jag att många svenskar andas ut. Tack och lov att den rödgröna cirkusen är parkerad i opposition och inte i regering!