Låt hederligt folk fortsätta tala fritt

Varje gång vi ringer ett telefonsamtal, betalar en räkning eller surfar på nätet, skapar vi ett elektroniskt spår. Allas våra elektroniska liv går i kablar och växlar nästan med ljusets hastighet mellan olika servrar i Sverige och utomlands. Och precis som i vanliga livet finns i det stora havet av skötsamma privat- personer några få droppar av brottslingar, terrorister och andra kriminella element.
All den här informationen ville den förra socialdemokratiska regeringen att polisen ska få lagra och analysera. I efterdyningarna av bomberna i London 2005 beslutade EU-ländernas justitieministrar om att detta är nödvändigt och därför måste alla EU-länder införa en sådan lagstiftning. Det kallas trafikdatalagring och är det till synes harmlösa namnet på ett EU-direktiv som riksdagen snart ska behandla.

Vi tror att en annan utgångspunkt är nödvändig för effektiv brottsbekämpning. Utredningar utförda av statliga myndigheter i USA och Storbritannien pekar på att detta arbetssätt är ineffektivt. Vi tror att teknik som bygger på att man börjar spara data först när man har en misstanke om brott är billigare och bättre. Men framför allt är det rättssäkert och i överensstämmelse med våra medborgerliga fri- och rättigheter.
Tekniken att övervaka alla är fel teknik - och fel princip. Den politiska drömmen om det perfekta samhället som kan rädda oss från allt farligt har vilselett en del politiker och polismyndigheter. Kostnaden för denna missriktade dröm är att den personliga integriteten går förlorad i allt större utsträckning.
Alexander Alvaro, den ledamot i Europaparlamentet som ansvarade för direktivet, drog tillbaka sitt namn i protest mot att partiledare och kommission förhandlade bakom ryggen på honom. Men även den juridiska grunden för direktivet är svag. Det pågår rättsfall i både Irland och Tyskland som ifrågasätter om direktivet är förenligt med Europakonventionen.

EU-kommissionen skulle också få svårt att förklara om utredningsunderlaget verkligen togs fram enligt reglerna. En strikt prövning av direktivets effektivitet och proportionalitet skulle vara omskakande.
Något viktigt går förlorat när öppenheten och förtroendet i samhället offras för en skenbild av säkerhet. Hur högt värderar vi den öppenhet som i dag präglar det svenska samhället? Vi litar på varandra, vi litar i hög grad på myndigheter och företag - och det förtroendet gör livet enklare.
Tillit till elektronisk kommunikation är en förutsättning för hela samhällsekonomin.
I Tyskland, som redan infört motsvarande lagstiftning, har människor börjat tänka sig för innan de ringer varandra. Är det inte konturerna av en mardröm, ett samhälle där rädsla och misstänksamhet breder ut sig, snarare än drömmen om trygghet vi ser?
Böterna som skulle kunna bli fallet om riksdagen vägrar att uppfylla direktivet är kanske inte det största priset att betala. Om Thomas Bodström får sina data- baser kommer terroristerna att ha vunnit. De skulle ha förstört våra värderingar och vår övertygelse att individens frihet är av överordnad betydelse. Har vi råd att betala det priset?


Camilla Lindberg, Erik Josefsson
Camilla Lindberg, fp, är riksdagsledamot.
Erik Josefsson, v, är kandidat till Europaparlamentet.

Publicerad i Expressen Sidan 4 debatt 2009-01-16