Till LT Debatt
2009-01-30
Vägs ände för flum(s)kolan
I ett inlägg i LT den 16 januari sanktifieras Mona Sahlin av Thomas Johansson (s). Efter årets första partiledardebatt i riksdagen kungör utbildningsnämndens ordförande: ”Hon är den statsministerkandidat som har mest och bäst svar på finans- och jobbkrisen.” Men hallå, Johansson, förlåt om jag väcker dig!
Har det helt undgått Johansson att alliansregeringen skött finanskrisen enligt regelboken? Under de goda åren har vi betat av på statsskulden och samlat i ladorna. Inför kommande vedermödor kan vi gott säga som Per-Albin; vår beredskap är god. Så mycket som 40 miljarder satsas i år på reformer för jobb och utveckling.
Arbetsmarknadspolitiken vässas och byggsektorn får nya fundament på både offentlig och privat mark. Extra pengar går till vägar och järnvägar och skatteavdraget för reparation, ombyggnad och underhåll av fastigheter för hushållen (ROT) gör comeback. Avdraget för hushållsnära tjänster har vi redan fixat. Det blev en succé, alltifrån Göran Perssons herrgård i grannskapet till ensamstående tvåbarnsmamman Tove Torssons trea i Trelleborg.
Totalt handlar det om 1,3 procent av bruttonationalprodukten, vilket betyder att Sverige hör till de länder i Europa som mobiliserat mest och bäst för att möta krisen. Till detta ska läggas lån och garantier till fordonsindustrin på 28 miljarder. Men i s-budgeten finns det alltid ett lämpligt antal miljarder till. De vill exempelvis att staten ska använda pensionsmedel som smörjmedel i Volvo och Saab. Vad säger pensionärerna om det?
Johansson valsar vidare med lyriska verser om hur det socialistiska guldregnet ska falla som manna från skyn över den svenska skolan. Som i ett infall av självplågeri försöker han göra upp med den havererade socialdemokratiska skolpolitiken med en genant uppräkning av allt det som Wernersson och Baylan inte orkade med under regeringsåren 1994-2006; ”fler lärare, ökade resurser till läxhjälp, mindre undervisningsgrupper, fler specialpedagoger, fler behöriga lärare och fler lärare som får chans till vidareutbildning”.
Är det inte märkligt att allt som socialdemokraterna inte kunde göra då, vill de göra nu - när alliansen regerar? Man undrar om karln´ verkligen hänger med i svängarna, Johansson alltså. Har han fullständigt missat att inget samhällsområde genomgår en så omfattande restaurering som utbildningsväsendet?
Låt mig bara ta några axplock ur Jan Björklunds ministerportfölj: Ny skollag, nytt betygssystem, skriftliga omdömen från årskurs 1, nationella prov i 3:an, betyg från 6:an, nytt gymnasium med elitklasser och lärlingsexamen, ny lärarutbildning samt ett gigantiskt kompetenslyft för skolans absolut viktigaste resurs – lärarna. Dessutom tillförs närmare tre miljarder till fler platser inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen.
Här i Södertälje har folkpartiet, tillsammans med övriga allianspartier, lyckats driva igenom en extra läsa-skriva-räkna-satsning på 10 miljoner från 2007, en skolakut med start 2008 och en förstärkning på 6 miljoner för skolpersonal 2009. Vi ska noga bevaka att läsa-skriva-räkna-pengarna verkligen går rakt in i klassrummen för pedagogiska insatser och att kommunen skärper sig och tar vara på Lärarlyftet.
Förra året använde vi bara 35 procent av de statliga bidragen för lärarfortbildning, vilket renderade i en jumboplats bland länets kommuner. Underkänt, Johansson!
Folkpartiet strider för att höja ambitionen, kvaliteten och resultaten i den svenska skolan. Tokvänsterns glada dagar med betygs- och läxfria sammelsurier är räknade. Vi levererar skarpa förslag för en bättre skola – som också har ett massivt stöd hos Sveriges elever, föräldrar och lärare.
Så för att travestera Johansson; är det inte dags att byta till en lite mer kompetent regering – i Södertälje?
Mats Siljebrand (FP)
Kommunalråd i opposition