27 februari 2009
Hamiltons blandning
BNP-fallet: Staten är krigskassa mot krisen. Grym optimism krävs.
Det 5-procentiga BNP-fall som SCB-offentliggör idag för 4:e kvartalet 2008 understryker Statens upplåningsförmåga och statsbudgetens nya roll som krigskassa mot krisen. BNP-tillväxt är inte längre en självklarhet eller någon evighetsmaskin som kan mjölkas på ökade offentliga utgifter och åtaganden.
Krigskassan visar sig nu snart ha en botten.
Krisen är inte svensk eller hemmagjord. Den är importerad. Sällan har vårt lands brist på inflytande i omvärlden känns så frustrerande som nu. Vårt land hotas av internationell finanskris och låg utländsk efterfrågan på vår industrivaruexport. Men vi hotas också av andra länders protektionistiska motåtgärder mot krisen. De motåtgärderna slår mot Sverige, framför allt andra länders och bankers prioritering av inhemska låntagare -- särskilt när regeringar kräver att deras stödmottagare köper inhemskt.
I detta läge utvidgas - tyngs! - nu också Sverige och Nordens ansvar till att omfatta även de baltiska ekonomierna och deras problem. Det är en europeisk trend. Hela "gamla" EU:s ansvar utvidgas nu till att hantera även problemen i "nya" EU och Ukraina; se t ex Angela Merkels kommentar om detta idag
http://euobserver.com/9/27690/?rk=1 .
Bestämda åtgärder mot finanskrisen krävs i andra länder också för Sveriges skull.
Sverige drabbas hårdare än andra länder. Vi är ett mer exportberoende land än de flesta andra. Vår export består av större andel investeringsvaror än de flesta andra länders. Att låna till investeringar är idag svårt i de flesta länder på grund av den globala finanskrisen. Det har som en effekt mindre import från Sverige. För oss är det därför viktigare än för andra länder att finanskrisen i andra länder - våra exportmarknader! - blir löst hemma i dessa andra länder; att regeringarna där tar tag i sina sjuka banker med sina giftiga lån - går från tvekan och hummande till att ta ett aktivt ansvar! - och inte tror - eller politiskt paralyseras - att problemen i deras länders finansmarknader löser sig av sig självt, eller utan hjälp av Staten till sjuka inhemska banker.
Grym optimism krävs.
En positiv överraskning i dagens SCB-tal är den snabba lagerutvecklingen. Varför? Jo, man hade kunnat tro att fabriker producerat "för hyllan" när efterfrågan vikt. Men nej, det har man faktiskt inte gjort. Det innebär - eftersom det är tomt "på hyllan" - att omslaget till ökad produktion och BNP-tillväxt i Sverige blir desto snabbare och kraftigare när efterfrågan väl kommer. För den kommer: bilar, kylskåp, borrar, och andra verkstadsprodukter slits ut och behöver ganska snart bytas ut mot nytt - dvs. mot importerade svenska verkstadsprodukter.
Här hemma är ett positivt inslag i bilden de ökade inkomsterna, särskilt för de 92-93 procent som har jobb. Fallande bensin och råvarupriser, och ökade (avtalsenliga) löneökningar före skatt som ökar ännu mer efter skatt p g a jobbskatteavdrag mm. Klyftorna i samhället både ökar och minskar - den fallande börsen och fastighetsprisutvecklingen har gjort mången fattigare (mindre klyftor), medan ökad arbetslöshet ökar inkomstklyftan mellan de som har och de som inte har jobb.
Ser man närmare på hushållens bedömning är de idag mer positiva än man var före jul beträffande den egna ekonomiska situationen och risken för arbetslöshet. Det gäller inte bara Sverige utan flera länder i Europa.