21 april 2009
Hamiltons blandning
Blir konjunkturstimulansen alltför stark? Sänkt ränta ger ännu en massiv stimulans av konjunkturen.
Riksbanken har idag halverat styrräntan från 1 procent till 0,5 procent. Riksbankens penningpolitiska åtgärder är kraftfullare än de som är möjliga med regeringens finanspolitik. Enligt OECD och trots oppositionens mekaniskt upprepade påståenden om motsatsen för regeringen 2008-10 den sammanlagt mest expansiva finanspolitiken av alla länder i OECD (mätt som procent av BNP).
Sammantaget förs idag i Sverige en stimulanspolitik som riskerar att väga över åt det alltför expansiva hållet. Problemet är kreditproblem och låg efterfrågan på våra exportmarknader, och det är inte en vanlig konjunkturnedgång.
Vi som beslutsfattare bör vara mer pro-aktiva och nu börja analysera och diskutera hur en snabb "exit" ur expansionspolitiken ska kunna genomföras. Vidtagna åtgärder får inte genom långsamhet i handlaget låsa fast ekonomin i gårdagens produktionsstrukturer utan åtgärderna måste tids- och volymmässigt skalas ned i takt med att konjunkturen på Sveriges exportmarknader svänger om. Annars väntar i Sverige inflation, alltför långsam produktionsökning, och långsiktigt högre arbetslöshet.
Förutsatt att dagens räntesänkning helt förs vidare till hushållen minskar deras räntekostnader med totalt ca 12 miljarder kronor per år räknat på hela stocken av lån. För hela den svenska ekonomin minskar räntekostnaderna på ett års sikt med ca 44 miljarder kronor för alla låntagare, räknat på samma sätt.
Stabiliseringspolitiken förs huvudsakligen av Riksbanken. Så ska rollfördelningen mellan regering och riksbank vara.