Till LT Debatt
2009-04-25
Gnosjöandan finns även i Södertälje
Södertäljes företagsklimat renderar ständiga bottenplaceringar i Svenskt Näringslivs rikstäckande kartläggningar över det lokala företagsklimatet. Det finns en politisk överenskommelse om behovet av att avancera i denna rankning, men åtgärderna har ännu inte burit frukt. Därför är det viktigt att ta lärdom från andra kommuner som har lyckats bättre.
Sinnebilden för ett dynamiskt näringsliv finns i småländska Gnosjö. Där svensk kultur i allmänhet formats av lutheransk visdom som försiktighet och medelmåttighet har Gnosjö utvecklat en affärskultur som bejakar win-winsituationer. Ett talande exempel är Jantelagen som säger “om min granne inte har, då ska inte heller jag ha”.
I Gnosjö har denna urminneslag använts i närmast omvänd riktning, som bäst fångas i talesättet “om min granne kan, så kan jag”. I kombination med grannsamverkan och ett starkt föreningsliv har denna inställning legat till grund för uppkomsten av branschspecifika industrier.
Just Gnosjö är särskilt intressant att jämföra med, då framgångsfaktorerna bakom ortens välkända rykte ”Gnosjöandan” går att känna igen även i Södertälje. Genom släktskap, nära sociala relationer samt drivande föreningar och kyrkor har assyrier/syrianer berikat Södertälje med många småföretag, imponerande idrottsliga framgångar, världsomspännande TV-kanaler och en sagolik katedral.
En annan grupp som gjort stort avtryck i vårt näringsliv är antroposoferna, vars samlade näringar brukar sägas vara Södertäljes fjärde största arbetsgivare. Saltå Kvarn, Vidarkliniken, Nibble Trädgård och Kulturhuset i Ytterjärna är bara några verksamheter som bär antroposofins signatur. Det är ingen överdrift att säga att dessa grupper balanserat Södertäljes industrikaraktär med en entreprenörsanda, som kan förädlas ytterligare om rätt förutsättningar ges.
Folkpartiet vill nu förbättra företagsklimatet genom att ta vara på de entreprenörer
som vi har och attrahera nya. Våra världsföretag kan vi inte påverka i någon större utsträckning, de lever sina egna liv. Det gör förvisso även de minsta företagen. Men om vi kan hjälpa dem att öka sin personalstyrka med en anställd, ja då kommer Södertäljes arbetslöshet minska drastiskt.
Södertälje behöver helt enkelt en attraktivare marknad för företag att slå rot och växa. Visserligen håller nyföretagandet bland unga hög takt i jämförelse med länet, enligt en färsk rapport från Svenskt Näringsliv, men när den totala företagsamheten summeras hamnar vi sist.
Företag vill utvecklas och expandera och precis som i Gnosjö måste politiker, tjänstemän och näringsidkare gå åt samma håll. Här är det viktigt att kommunen betraktar företagare som kunder och anpassar servicenivån därefter. Alla företag, stora som små, oavsett bransch, ska mötas av en varm och öppen famn.
Folkpartiet har varit drivande i inrättandet av tjänsten som företagslots och nästa steg är att utveckla ett företagskansli. Här ska företagen kunna uträtta alla sina ärenden enligt ”One-stop-shop-modellen”. Företagslotsen bör dessutom utveckla en tjänstegaranti, som innebär att ärenden ska hanteras snabbt och korrekt inom bestämd tid.
För att klara framtidens utmaningar måste näringslivet stimuleras. Det vill Folkpartiet göra genom att avveckla den förlegade handelspolicyn, öka exploateringsintäkterna, reformera ”bygglov över disk” och inte minst förenkla kommunala upphandlingar. Det skapar även en motvikt mot de starka kommunala bolagen. Samtidigt vill vi underlätta situationen för näringsställen och butiker, som brottas med allt från tillståndsbyråkrati till nitiska miljöinspektörer.
Vi välkomnar den nya lagen om godkända kassaapparater i kontantbranschen. Men hårdare krav måste följas upp med bättre service på lokalnivå. Endast så kan vi värna den lokala företagsamheten, vilket i slutänden är det som avgör var unga yrkesverksamma väljer att bosätta sig.
Mats Siljebrand (FP)
Ninos Maraha (FP)