Det talade ordet gäller.
Jan Björklunds huvudanförande vid partiledardebatten inför Europavalet
Herr talman! Som julklapp fick jag Peter Englunds bok om första världskriget. Det är en läsvärd skildring av enskilda människoöden under ett fruktansvärt krig i Europa, av hur en hel generation av ungdomar från Europas stora länder bokstavligen slaktades i skyttegravar på västfronten under de mest fasansfulla förhållanden.
25 år senare kastades Europa in i ett andra världskrig. Många tiotals miljoner människor dödades. Vi har alla sett, läst och hört de skräckfyllda skildringarna från Auschwitz och Buchenwald.
Ska jag vara helt ärlig måste jag säga att det europeiska samarbetet i dag, som jag upplever det, många gånger är tålamodskrävande med 27 länder och snart kanske 35 och ännu fler språk och med olika religioner, olika politiska värderingar och olika kulturell syn på olika frågor. Det är ett oändligt förhandlingsarbete, som ofta är tröttande och byråkratiskt, och en ändlös rad sammanträden.
För att förstå vitsen med samarbetet måste man förstå bakgrunden, så hellre bemöta varandra i talarstolar än med gevärsmynningar, hellre hantera konflikter vid förhandlingsbordet än på slagfältet och hellre byråkrater än soldater.
Europeiska unionen är skapad av länder som har valt demokratin, friheten, marknadsekonomin och humanismen som vägledande värderingar. Europeiska unionen består av länder som har valt liberalismen som samhällssystem. Det räcker inte att landet ligger i Europa. De kommunistiska länderna var aldrig välkomna in i denna union – inte undra på att de liberala partierna i Europa oftast är de mest EU-vänliga, inte undra på att Lars Ohly vill lämna den här unionen.
Just nu undrar många varför man ska rösta i det här Europaparlamentsvalet. Låt mig utnyttja min återstående sju och en halv minuts talartid till att ge exempel på fem frågor där Sveriges samarbete i Europa konkret påverkar vanliga svenskars vardag.
40 procent av EU:s budget är jordbrukspolitik. EU:s budget måste sägas vara anpassad efter gårdagens Europa. Bakgrunden till detta är att det finns å ena sidan en stark koalition av planekonomiskt tänkande bland socialistiska partier i Europa och å andra sidan ett antal stora borgerliga partier i Europa där jordbrukslobbyn har haft ett mycket starkt inflytande.
Liberala partier i Europa går, liksom många svenska partier, till val på att stoppa detta slöseri med resurser. Pengarna borde gå till att bygga morgondagens Europa, till höghastighetståg och spjutspetsforskning.
Ett par svenska partier tycker att Lissabonfördraget borde stoppas. Låt mig understryka att om man stoppar det kommer det inte att gå att ändra jordbrukspolitiken. Med nuvarande beslutsregler har varje land veto i fråga om den typen av förändringar. Ett avskaffande av jordbruksbidragen kommer de länder som får de största bidragen med största sannolikhet att motsätta sig.
Genom de här subventionerna och handelshindren stängs fattiga länder ute från Europas livsmedelsmarknader. På så sätt ökar fattigdomen i tredje världen också på grund av Europas jordbrukspolitik. Det är dags att föra EU:s budget från 1950-talet och in i det tjugoförsta århundradet!
Herr talman! Allt fler nyheter i medierna visar på de skrämmande konsekvenserna av internationell brottslighet: ungdomar som fastnar i knarkträsket, unga flickor som blir traffickingoffer och vanliga människor som kan drabbas hårt när internationella kriminella ligor ska skaffa fram sina pengar, sitt kapital.
Brottsligheten blir alltmer gränsöverskridande. Problemet är att brottsligheten internationaliseras i snabbare takt än polisens arbete.
Folkpartiet går som det enda svenska partiet till val på att Europeiska unionen bör inrätta ett europeiskt FBI, en gemensam polisstyrka för att bekämpa den allra grövsta internationella brottsligheten. Ytterst handlar det om vanliga människors säkerhet och trygghet.
Herr talman! Växthuseffekten är kanske den största utmaningen som mänskligheten står inför. Vi måste minska utsläppen av koldioxid. Att EU lyckas nå konkreta resultat i klimatförhandlingarna i höst under det svenska ordförandeskapet är kanske ännu viktigare för våra barn och barnbarn än för oss själva.
Vi vill att framtidens kommunikationer ska ske med höghastighetståg och elbilar. Men den moderna klimatvänliga tekniken kräver också elektricitet. Den svenska basindustrin kräver även den, om vi vill ha kvar denna, mycket elektricitet.
En av de större frågorna i Europa just nu när det gäller elförsörjningen är att många länder håller på att avveckla kärnkraften samtidigt som de i stället vill öka importen av gas från Ryssland. Liberala partier i Sverige, Finland och Tyskland går till val på att behålla och utveckla kärnkraften.
Rysk gas har egentligen bara två nackdelar. Den ena är att det är gas. Den andra är att gasen är rysk. Gasförbränningen förvärrar nämligen när det gäller växthuseffekten, och Ryssland har visat att man vill använda gasexporten för att öka sin politiska makt på vår kontinent. Därför blir det ett europeiskt intresse att nu bibehålla och utveckla kärnkraften.
Herr talman! Låt mig berätta om Susanne som för Aftonbladet berättar om sin kamp för att få vård mot sin livshotande sjukdom. Susanne var 35 år när hon fick en livsfarlig inflammationssjukdom som successivt förlamade olika organ i kroppen. Vård fanns inte i Sverige, men vård fanns i Tyskland. Svenska myndigheter vägrade dock att betala för hennes vård i Tyskland. Men det gällde livet för Susanne så hennes föräldrar tog ett lån på huset och betalade 600 000 kronor för vården i Tyskland. Susanne blev frisk. Men i sex år fick hon sedan föra en kamp mot svenska myndigheter för att få ersättning för denna dyra behandling som för Susannes del räddade hennes liv.
Från allianspartierna och Folkpartiet menar vi att människor ska ha rätt att söka vård utomlands. Ni i de rödgröna partierna säger nej till detta. Med er linje blir följden att det krävs väldigt mycket pengar i den egna plånboken för att kunna köpa sig förbi vårdköerna. Följden av er politik är att den skapar klyftor.
Liberaler vill att människor ska ha rätt till vård. Socialister vill att människors rätt ska inskränkas till att stå i landstingets vårdkö.
Herr talman! Vi vande oss länge vid att 1 euro kostar si så där 9 kronor. I februari i år kostade euron mer än 11,57 enligt Riksbanken. Kronan har fallit med 13 procent på ett enda år, vilket är väldigt mycket i sådana här sammanhang. Det beror på att många samtidigt vill sälja sina kronor och i stället ha sina tillgångar i en mer stabil valuta, och kronan åker jojo.
Det är skillnad på en stor valuta och en liten valuta. När det råder stiltje på oceanen, när det är goda tider, spelar storleken på båten inte så stor roll. Men när det blåser upp till storm är det säkrare att vara på ett stort fartyg än i en liten jolle.
Det var ett viktigt argument för nej-sidan vid omröstningen om euron 2003 att man inte vet hur det kommer att gå med euron, den var så ny. Hur kommer det att gå om det blir kris och dåliga tider? Men nu har Europa snart tio års erfarenhet av euron, nu har euron prövats i den värsta av alla kriser i modern tid, och den har bestått provet. Euroländernas kraftfulla agerande i höstas bidrog i stor utsträckning till att dämpa det akuta krisförloppet. Länderna som var utanför fick följa besluten och rätta sig efter dem men inte vara med och bestämma i det skedet.
Herr talman! Det är dags för Sverige att gå över till euro.
Valet den 7 juni är viktigt för Europas framtid. Partierna skiljer sig åt i olika frågor. Vi skiljer oss också åt när det gäller själva synen på Europeiska samarbetet. En del partier i denna kammare vill att Sverige ska lämna arbetet i den europeiska unionen. De säger nej till Europa. Sedan finns det partier som säger nja till Europa. Vi liberaler går till val på att vi säger ja till Europa.