5 juni 2009
På lördag firar jag Sverige,
på söndag röstar jag för Europa.
Jag är stolt över Sverige. Vårt land är fantastiskt att leva i. Sommaren är underbar, men alltför kort. När den blågula flaggan fladdrar i vinden över Skansen på lördag och musikkåren klämmer i Du gamla du fria, vet jag att jag kommer att känna mig rörd. I den meningen är jag nationalist.
Problemet med ordet "nationalist" är att det kan stå för väldigt mycket. En del tycker att det egna landet, det egna folket, är bättre än andra. En del tycker att varje land ska sköta sig själva och strunta i de andra. En del tycker att vi ska vara mer protektionistiska. För den sortens nationalism har jag inget till övers.
Både Europa och världen behöver mer samarbete. Ska vi klara av att lösa klimatfrågan, den ekonomiska krisen eller den grova brottsligheten så måste vi samarbeta mer.
En del partier vill ha mindre samarbete i Europa. Andra vill gå ur EU. Själv är jag övertygad att vi behöver stärka det europeiska samarbetet.
Det finns ingen motsättning mellan att vara stolt över Sverige, att fira Sverige på lördag och att hålla på Sverige i landskampen mot Danmark, och samtidigt vara för ett starkt europeiskt samarbete.
Jag tänker fira Sverige på lördag. Och heja på Sverige i fotboll. Men på söndag röstar jag för Europa.
Liberala hälsningar,
Jan Björklund