Motion till Göteborgs Kommunfullmäktige
2009-10-13

Olika former av boende – bättre livskvalitet och trygghet för äldre göteborgare

För många av dagens pensionärer väntar år av glädje. Det skulle nästan kunna kallas den andra tonårsperioden för dem som växte upp som de första tonåringarna en gång i tiden när det begreppet etablerades, en tid av självförverkligande. 15 % av befolkningen är idag över 65 år i Göteborg. 5 % är över 80 år och det kommer att fortsätta att öka åren framöver.

Men det är olika, för en del kommer krämpor och åldersrelaterade problem tidigare. För dem i gruppen 85 år och äldre gör sig åldersbesvären allt mer påminda. Ibland går det väldigt fort, men oftast har det funnits tid att fundera och planera och vidta åtgärder. En av de viktigaste frågorna är förstås hur man bor och hur man vill bo. De flesta vill bo kvar hemma så länge som möjligt, men det gäller inte alla och det kan också vara olika vad som är ett eget hem.

Den som kan undvika det flyttar nog inte gärna till ett så kallat särskilt äldreboende, som är allt mer av sjukhem än boende med allt fler allt äldre och riktigt sjuka personer.

Olika undersökningar visar att uppemot hälften av alla äldre har funderat behovet av att inom överskådlig tid byta boende av ålderskäl. Att hålla ordning på den egna villan och trädgården eller ta sig upp och ned i trapphus utan hiss är inte det man egentligen vill ägna tid och kraft åt. Det blir svårare att ta sig till och från vårdcentral, apotek, affär med mera. Det är därför en fördel att flytta medan man fortfarande har orken.

Problemet är att det finns få alternativ att tillgå. Det blir dessutom inte billigare utan tvärtom dyrare att sälja villan eller lämna hyreslägenheten och köpa en ny modern lägenhet. En kompakt men bra disponerad lägenhet/småhus kan ändå vara en bättre investering än att bo kvar om det nya boendet verkligen i sin tur är anpassat för den som börjar få problem med syn, hörsel och fysik. Bostäderna bör vara förbereda för anpassningar till hemtjänst och hemsjukvård. Det finns stora vinster för hela bostadsmarknaden om fler ser över sitt boende i rätt tid och att det finns alternativ med olika upplåtelseformer att tillgå. Det öppnar också för de yngre som kan bo i en lägenhet högt upp utan hiss eller vill ha en villa för sin familj.

Äldreboendedelegationen har lanserat så kallade trygghetsboenden, ett boende mellan det vanliga boendet och dagens äldreboende. Det kan passa för en stor grupp äldre som idag kommit i skymundan. Det är ett boende för den som känner otrygghet och isolering och har svårt att komma ut. Där finns tillgång till gemensamhetsutrymmen samt stationerad personal/hemtjänstteam, aktiviteter, mathållning, trygghetslarm med mera. Den enskilde betalar inte en dyr insats utan lägenheterna förmedlas som hyresrätter.

För kommunen blir det sannolikt billigare och fungerar förebyggande. Man slipper omfattande insatser i de ordinarie hemmen och vårdkrävande äldreboenden av dagens snitt. Det finns anledning att studera hur kommunen kan bistå äldre för vilka hyrorna i nya mer anpassade boenden är för höga. Idag finns ju regler om förbehållsbelopp som den äldre minst ska ha kvar efter att ha betalt inom äldreomsorgen. Det kommer nu därtill ett statligt investeringsstöd för att kunna etablera trygghetsboenden och därmed sätta igång sådan byggnation.

Anpassade ordinära boenden kan också vara ett slags trygghetsboenden om de ordnas på rätt sätt i nära samverkan mellan byggherrar, kommunens omsorgsverksamhet, sjukvården samt andra vård- och omsorgsaktörer. Det kan vara trappuppgångar, lägenheter i bottenplan, radhus, parhus, fristående mindre villor. Alla har det gemensamt att de ligger nära service och sjukvård. De har tillgång till omsorgspersonal, gemensamhetslokal och olika aktiviteter som även kan vara öppna för andra i närområdet.

Samhället har under decennier planerats för att vara allt mer tillgängligt för allt fler. Lagstiftningen är tydlig på den punkten. Vid nybyggnation borde det vara självklart, men så är det inte. Även i helt nybyggda områden anläggs trappavsatser, tunga ytterdörrar, dålig belysning, minimalt med gemensamhetsutrymmen, svårt att komma till samhällsservice av olika slag med mera. Trots att badrummen är gjorda för jacuzzi och annat utrymmeskrävande är de inte förberedda för handikappanpassning. Trösklarna är kvar, badrummen inte gjorda för gå- eller rullstol och taket bär inte en tung vårdutrustning den dagen det kan behövas. Om detta byggs in från början blir det inte dyrare än vanligt byggande.

Det pågår diskussioner och planering och ändå byggs det som man alltid gjort. De lagkrav och regelverk som finns, töjs på. Kommunen sätter inte tillräcklig press på dem som bygger att ta sitt ansvar. Kommunen är inte heller en så aktiv part som den kan vara. Anpassningar i efterhand blir dyrare och sämre för alla. En viss andel av lägenheter i varje nybyggnadsprojekt borde vara fullt anpassade. Det bör ske i samverkan med kommunen och sjukvården.

Samhället har blivit allt mer ålderssegregerat. Olika åldersgrupper lever och verkar allt mer åtskilt. Vi måste bryta den trenden genom att bygga in möjligheter till att blanda olika åldersgrupper i bostadsområdena. Äldre människor är inte annorlunda än andra. De vill leva så nära livet som möjligt och inte bli placerade för sig själva. Däremot behöver en del äldre av olika skäl mer hjälp av olika slag för att leva ett fullvärdigt liv. Människor som trivs mår också bra. Det är ett vinna - vinna koncept för både individen och samhället. Det gäller i lika hög grad för människor med funktionsnedsättning och barnfamiljer som också vinner på ökad tillgänglighet i vardagen in i det egna hemmet.

Folkpartiet har tidigare i kommunfullmäktige motionerat om att kommunen ska ta fram en plan för vilka boendeformer som kan erbjudas. Svaret blev att det ska lösas av planerings-regionerna inom stadsdelsnämnderna. Hittills har det varit skralt med detta. Kommunen måste ha en mycket tydligare sammanhållande roll i dessa frågor.

FÖRSLAG TILL BESLUT

att                  uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en plan för etablering av trygghetsboenden i Göteborg och se över möjligheterna att söka investeringsstöd för olika slags trygghetsboenden samt se vilka regler om förbehållsbelopp och motsvarande som kan användas för dessa boendeformer.

att                  uppdra åt fastighetsnämnden att utöva ett samordningsansvar i alla ny- och ombyggnadsobjekt för att öka andelen boenden för äldre och människor med funktionsnedsättning i enlighet med denna motion.