Det talade ordet gäller.

Anförande av Jan Björklund vid Folkpartiets landsmöte
i Växjö den 20 november 2009

”Jag kommer att vara rädd när jag går tillbaka till skolan. Tänk om vi dör.”

Så säger Tahira, 11 år gammal.

Tahiras skola utsattes för ett gasanfall. Hennes skola tar emot flickor. När talibanregimen störtades 2001 återinfördes skolplikten för flickor. Men talibanerna bränner ner skolor, genomför gasattacker mot skolor och sprutar frätande syra i ögonen på skolflickor.

Vänsterpartiet kräver nu att Sverige ska lämna Afghanistan.

Om världssamfundet nu lämnar Afghanistan överlämnas landet återigen till talibanerna. Kvinnor skulle utsättas för det djupaste förtryck. Oliktänkande skulle komma att stenas. Afghanistan skulle förflyttas till medeltiden. Landet skulle återigen bli bas för internationell terrorism.

Det krävs en civil återuppbyggnad och ekonomisk utveckling av Afghanistan. Men inget av detta kan ske utan ett beskydd av säkerhetsstyrkor. Talibanerna attackerar FN:s hjälparbetare. Vilken signal sänder man om terrorister med våld ska få sin vilja igenom? Lars Ohly visar än en gång hur oförmögna Vänsterpartiet skulle vara att ta ansvar i regeringsställning.

Till Tahira, 11 år, sänder vi ett budskap. Vi stannar i Afghanistan. För din skull.

 

    - ¤ -

I går uppmärksammade vi Sveriges nya EU-kommissionär. Och i går kväll enades Europa om vem som ska bli den gemensamme utrikesministern. Vi liberaler önskar att Europa ska kunna uppträda mer enat i utrikespolitiken.

Men det är inte de Gaulles Europa som vi liberaler strävar efter. Frankrike och andra har under efterkrigstiden försökt skapa en europeisk stormakt som ska vara ett alternativ till USA. Vi liberaler vill ha ett Europa som arbetar tillsammans med USA.

Tre gånger har USA räddat demokratins fortlevnad i Europa; första världskriget, andra världskriget och under det kalla kriget. Hitler-Tyskland hade sannolikt förlorat andra världskriget även utan den amerikanska insatsen, men det hade då skett till priset av en total sovjet-kommunistisk dominans i Europa efter kriget.
 
USA är en ung nation, men det är världens äldsta existerande demokrati. Utan USA hade demokratin som samhällssystem inte existerat i världen efter 1945.

Den så kallade intellektuella kulturvänstern, enligt min mening mer vänster än vad den är intellektuell eller kulturell, har USA som sitt hatobjekt. Den yttrandefrihet som de utnyttjar när de skäller på västvärldens värderingar, existerar inte i de samhällssystem de själva har omfamnat.

Det transatlantiska samarbetet, samarbetet mellan Europa och Nordamerika, är inte bara ett geografiskt samarbete över Nordatlanten. Det är ett samarbete för demokrati, för frihet och för pluralism. Det är ett samarbete för liberalism. Inte undra på att Lars Ohly är emot.

   - ¤ -

När jag var liten samlade vi in pengar i sparbössor till fattiga barn i Sydostasien. Nu har den generationen vuxit upp, och nu köper de våra bilfabriker.

En förälder berättade för mig om ett föräldramöte på den Internationella skolan i Shanghai.

Först begär de europeiska föräldrarna ordet och säger till lärarna: ”Ni måste ge barnen färre läxor – de blir stressade.” Sedan begär de asiatiska föräldrarna ordet: ”Ni måste ge barnen mer läxor – de har mer att ge.”

I dessa länder, som nu reser sig snabbt ekonomiskt, har man mycket höga ambitioner. Detta handlar ju inte i första hand om läxor, utan om en attityd. I vårt land är det många som tar vår välståndsnivå som given.

Vårt mål måste vara att Sverige ska vara ett av världens mest framgångsrika länder också på 2000-talet, precis som vi tidvis var under 1900-talet. Men då krävs politiskt mod.

Alliansen har påbörjat viktiga kursomläggningar i Sverige, allra mest när det gäller arbetslinjen, utbildningspolitiken och energipolitiken.

Samtidigt vill jag varna för att vi nöjer oss med vad vi hitintills gjort. Förnyelse är viktigare än förvaltning.

För en månad sedan hade Socialdemokraterna samma tillställning, som vi har nu. De kallade sin kongress för ”Jobb-kongressen”. Det är en vågad rubrik. S-kongressens viktigaste beslut var: högre skatter på arbete, högre skatter på företagande och högre bidrag för den som inte arbetar och mera AMS-åtgärder.

Rätt benämning på Socialdemokraternas kongress vore ”Anti-jobb-kongressen”.

Mina vänner,
välkomna hit till Växjö. Till den riktiga jobb-kongressen!

    - ¤ -

Liberalismen är en ideologi sprungen ur utvecklingsoptimism.

Socialdemokraterna mest dominerande ledare under efterkrigstiden var Tage Erlander. Hans vision var ”det starka samhället”. Med det menade han att staten ska bestämma mer och mer över människor. Vad socialdemokrater aldrig har förstått är att en alltför stark överhet kommer att förkväva individers vilja och förmåga att ta initiativ och att ta ansvar.

I det starka samhället blir individerna svaga. Till sist anses de flesta tillhöra någon svag grupp som ska få stöd av det starka samhället.

Mot denna syn ställer vi liberaler upp en alternativ vision; Ska Sverige växa måste människor få växa. Människor måste själva få fatta beslut, ta ansvar och styra sina liv.

En del tror att ekonomisk utveckling kommer av rik tillgång på råvaror, arbetskraft, teknik och kapital. Det socialistiska Östeuropa hade ett överflöd av alla dessa faktorer, de fick ändå ingen utveckling. Det som saknades var frihet för människor att ta initiativ, frihet att etablera verksamheter och frihet att utmana de etablerade aktörerna och intressena. Det som saknades var liberalism.

Låt mig här peka ut tio förändringar som är nödvändiga om vi vill ha ett växande Sverige.

    - ¤ -

För det första; skatterna.

Kunskap måste löna sig. Hårt arbete måste löna sig. Ansträngning, flit och ambition måste löna sig. Sverige får nu från årsskiftet den högsta marginalskatten i världen, den så kallade värnskatten. Vänstertrojkan tycker detta är för lågt och vill höja den ytterligare.

Vänstertrojkan i Sverige har en mycket statisk syn på vad som är rättvist. Deras tanke utgår från att inkomstskillnader är orättvisa.

Vi liberaler menar att det måste finnas löneskillnader. Sjuksköterskan med stort ansvar och lång högskoleutbildning måste ha högre lön än undersköterskan som har mindre ansvar och kortare utbildning. Undersköterskan måste i sin tur ha högre lön än vårdbiträdet. Dessa löneskillnader är inte orättvisa, de löneskillnaderna är rättvisa.

Den som har utbildat sig länge och tar mycket ansvar på jobbet, till exempel att leda andra människor, ska ha högre lön än den som inte gör detta. Det är inte orättvist. Det är rättvist.

Låt mig upprepa det som stod på Folkpartiets valaffischer redan under Bertil Ohlins tid som partiledare: Det måste löna sig att arbeta! Det måste löna sig att utbilda sig!

 

   - ¤ -

För det andra; globaliseringen.

Under mitt tal kommer 800 barn under fem år, att dö av svält och fattigdom någonstans i världen. Barnadödlighet beror nästan helt på en låg ekonomisk utvecklingsnivå, om man har råd med vaccinering, mediciner, näringsriktig kost, hygien och utbildning.

En liberal minister från Senegal berättade för mig att hans land är bördigt och klimatet lämpar sig utmärkt för jordbruksodlingar. Om landet tilläts exportera livsmedel till Europa skulle de kunna lyfta sig ur fattigdom.

Att länder som Indien och Kina nu lyfter hundratals miljoner människor från fattigdom och svält till drägligare levnadsförhållanden, beror på att man släppt fram fri företagsamhet, fri konkurrens och att handla fritt med andra länder.

Protektionismen i Sverige brukar gömma sig bakom ädla argument; inte ska vi väl handla med länder som inte har samma fackliga rättigheter och sociala standard som vi själva har? Inte är det väl miljövänligt att transportera livsmedel mellan olika världsdelar?

Värst är Miljöpartiet. När det gäller livsmedel kräver Miljöpartiet att de ska framställas ”närodlat” och småskaligt. De kräver att lagen om upphandling ska ändras så att stat och kommuner ska införa sociala kriterier och miljökriterier. Detta ska uppnås genom skatter, subventioner och regler. De vill ha stenhårda skattehöjningar på transporter.

Vi liberaler har en annan grundsyn. Globaliseringen är inte av ondo. Den är av godo. Fler människor än någonsin lever i marknadsekonomier och i länder som deltar i internationellt handelsutbyte.

Att livsmedel ska framställas ”närodlat” är en omskrivning för att vi inte ska importera från u-länder. Samtidigt är det ju just modernt jordbruk och livsmedelsproduktion som skulle kunna lyfta dessa länder ur fattigdom.

Miljöpartiets inställning till handel är direkt u-landsfientlig. Inga förslag i svensk debatt skulle så effektivt låsa in de fattigaste länderna i permanent fattigdom.

Miljöpartiets mantra är ”tänk globalt – handla lokalt”. Det betyder i verkligheten ”handla inte med Afrika, men tänk gärna på dem.”

Vi liberaler tänker på Afrika. Därför säger vi ”tänk globalt, och handla globalt!”

    - ¤ -

För det tredje; utbildning.

I våras beslutade riksdagen om ett nytt betygssystem med fler betygssteg. Till våren kommer riksdagen att anta en ny skollag och en ny svensk lärarutbildning. Läroplanerna skrivs om med tydligare kunskapskrav. I den nya skollagen ställs högre krav på kommuner och friskolor om att alla elever ska ha tillgång till skolkurator och skolbibliotek. Föräldrar som är missnöjda med det extra stöd deras elever får skolan, om de har svårt med studierna, får rätt överklaga. Lärarna får större disciplinära befogenheter. Vi inför nu en helt ny gymnasieskola, med högre krav och en ny lärlingsutbildning.

Tobias Krantz förbereder nu en stor kvalitetsreform i den svenska högskolan, där kraven och ambitionerna ska höjas. Kvalitet kommer att gå före kvantitet.

Men vill vi ha en skola i världsklass så kommer det att kräva ytterligare reformer.

Det var Göran Persson som kommunaliserade den svenska skolan för snart 20 år sedan. Det mesta skulle bli bättre, lokal frihet skulle öka kreativiteten och höja resultaten, sade Persson.

Nu, två årtionden senare, kan man konstatera att kunskapsresultaten blev inte bättre – resultaten har sjunkit sen början av 90-talet.

Det kan skilja 50 000 kronor per elev varje år mellan de kommuner som satsar mest på sin grundskola och de som satsar minst. Det är inte rimligt att investeringarna i barnens framtid i så hög grad beror på i vilken kommun familjen är bosatt.

Vår kritik mot kommunaliseringen är inte huvudsakligen en kritik mot de personer som leder skolväsendet ute i kommunerna, jag har själv varit kommunal skolpolitiker i 15 år, utan mot ett rörigt styrsystem.

Jag vill också påstå att läraryrkets lägre status i dag delvis beror på kommunaliseringen. Detta erkänner numera Göran Persson själv i sina memoarer.

Landsmötesdeltagare!
Det är hög tid att riva upp Göran Perssons kommunalisering av den svenska skolan!

    - ¤ -

För det fjärde; jämställdhet.

Vi har beslutat att inför detta landsmöte särskilt uppmärksamma de många kvinnliga liberala politiker som gjort viktiga insatser under 1900-talet, i boken ”De gjorde skillnad”.

Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot var folkpartisten Kerstin Hesselgren. Den första kvinnliga talmannen var folkpartisten Cecilia Nettelbrandt. Den första kvinnliga finansministern var Anne Wibble. Av Folkpartiets riksdagsledamöter är nu 16 kvinnor och tolv män. Folkpartiets ledare i våra storstäder är alla kvinnor.

Liberale statsministern Nils Edén lade fram förslaget om kvinnlig rösträtt. Liberale utbildningsministern John Almqvist öppnade gymnasiet för flickor. Liberala riksdagskvinnan Ingrid Gärde Widemar drev fram avskaffandet av sambeskattningen, så att det lönade sig för kvinnor att arbeta. Jämställdhetsminister Eva Winther införde jämställdhetslagen.

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har infört jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen, som går till kamp mot hedersvåld och hedersförtryck. Det är den här regeringen som nu har infört avdragsrätt för hushållsnära tjänster som gör att tiotusentals kvinnor som tidigare fått jobba svart, nu kan försörja sig på vita jobb.

Folkpartiets arbete för ordning och studiedisciplin i skolan är i verkligheten oftast en genusfråga, där ingen sätter tydliga gränser för stökiga grabbgäng, där flickor får finna sig i sexuella trakasserier och ett kränkande språkbruk.

Folkpartiets arbete för att det ska löna sig mer att arbeta handlar inte minst om akademikeryrken där kvinnor dominerar; lärare, sjuksköterskor, bibliotekarier, socionomer.

I den manligt dominerade privata sektorn, där har man högre löner, många olika arbetsgivare och karriärmöjligheter. Den som har idéer kan starta företag och tjäna pengar. I den kvinnligt dominerade offentliga sektorn, där är löneskillnader mellan låg och hög utbildning små. Där råder jantelagen.

Den man som startar en renhållningsfirma, säljer sina tjänster till kommunen och tjänar pengar anses vara en framgångsrik entreprenör. Den kvinna som startar en fristående förskola eller en vårdcentral och tjänar pengar kan snabbt räkna med att bli uthängd och skandaliserad. Vinst är fint i traditionellt manlig sektor, men fult i traditionellt kvinnlig sektor.

Den vänsterorienterade feminismen är kollektivistisk och handlar om att mänskligheten delas in i två könskollektiv som ska bekämpa varandra. Den liberala feminismen handlar om att erkänna att människor är individer som ska värderas på egna meriter oavsett kön.

Landsmötesdeltagare,
Jämställdhet mellan kvinnor och män, lika rättigheter och lika möjligheter, har alltid varit och kommer alltid att vara en hörnsten i liberalismen.

    - ¤ -
 

För det femte; klimat och energi.

Människan måste utnyttja naturen och naturtillgångarna. Men vi måste göra det på ett sätt som gör att också kommande generationer kan få uppleva oförstörd natur. Om man bygger ut kraftverk i en älv så hotas den biologiska mångfalden. Växtarter och djurarter som bara finns där i sin miljö går förlorade för alltid. Den absoluta huvuddelen av våra älvar är utbyggda för kraftproduktion. Det är bara fyra återstående norrlandsälvar som nu är oförstörda.

Och, Folkpartivänner, de fyra orörda norrlandsälvarna ska räddas åt framtida generationer!

Ja till kärnkraft – det är väl ingen miljöfråga. Hur ofta får jag inte den reaktionen av den vänsterinriktade delen av miljörörelsen. Ska man vara politiskt korrekt i sitt miljöengagemang måste man vara kärnkraftsmotståndare. De vill inte höra talas om att kärnkraft skulle kunna vara en del av lösningen på klimatkrisen. De sitter kvar i sin egen 70-talsretorik.

Men inget enskilt politiskt beslut i Sverige under de närmsta fem åren kommer tillnärmelsevis att påverka klimatet lika mycket, som besluten om den svenska kärnkraftens framtid. Avvecklas den svenska kärnkraften så har vi två alternativ att välja på; antingen ökar vi kraftigt importen av energi, sannolikt då av rysk gas, eller så avvecklar vi den svenska basindustrin. Vi i Folkpartiet tycker dessa alternativ är sämre, det är därför vi inte slutar lyfta frågan om kärnkraft.

Jag har utmanat Mona Sahlin på sex energidebatter under vintern och våren. Hon har hittills vägrat svara. Jag är gärna generös och är beredd att ta debatterna på socialdemokratisk hemmaplan. Luleå, Skellefteå, Sundsvall, Gävle, Borlänge och Karlstad. Delar av Sverige med tung elintensiv basindustri och där Socialdemokraterna historiskt har ett starkt väljarstöd. Men vad händer med dessa orter om Mona Sahlin blir statsminister, Lars Ohly näringsminister och Peter Eriksson energiminister?

Det är dags för Mona Sahlin att sluta fega ur och att möta oss i en öppen debatt!

    - ¤ -

För det sjätte: integrationen.

Sverige hade inte varit det land är i dag utan invandring. Tyskarna utvecklade vår handel under medeltiden, holländare och valloner utvecklade gruvnäringen under 1600-talet och britterna moderniserade Sverige under 1700-talet. Utan arbetskraftsinvandringen under efterkrigstiden hade svensk industri inte varit så framgångsrik, många invandrargrupper i dag utvecklar entreprenörskap och småföretagsamhet inom servicesektorn och tjänstesektorn.

Och visst hade väl Sverige varit fattigare utan Zlatan, med rötterna på Balkan, den store cykelfabrikören Salvatore Grimaldi, uppvuxen i Italien, Nyamko Sabuni, uppvuxen i Kongo, och drottningen, uppvuxen i Brasilien.

Att vi inte skulle ha plats för ensamkommande flyktingbarn i ett av Europas mer glesbefolkade länder är naturligtvis inte sant. Det moderata kommunalrådet i Vellinge har fått välförtjänt kritik. Jag välkomnar att de nu har ändrat sig.

Den helt överordnade strategin för lyckad integration handlar om att invandrare ska jobba och försörja sig själva. Egen försörjning ger ekonomisk trygghet och det bygger självförtroende. På jobbet umgås man med andra svenskar och praktiserar svenska språket.

Integrationsminister Nyamko Sabuni flyttar nu ansvaret för flyktingars introduktion i Sverige från kommunernas socialtjänst till arbetsförmedlingen. Vi inför ett försörjningskrav för anhöriginvandring, alltså att den som fått uppehållstillstånd snabbare får ta hit sina anhöriga om man kan försörja sig själv. Men vi splittrar inte barnfamiljer. Vi öppnar upp för arbetskraftsinvandring; den som har jobb och egen försörjning finns ingen anledning att stoppa. Vi genomför en stor SFI-reform för att lyfta kvaliteten och kravnivåerna.

Utvecklingen visar också att vi får mer och mer rätt i det krav vi lyfte fram redan 2002 om att man ska förstå svenska om man vill bli svensk medborgare. Den norska rödgröna regeringen har nyligen infört ett liknande språkkrav i Norge, och de flesta andra europeiska länder har det.

I år har vi haft flera incidenter i några av våra utanförskapsområden, där unga gäng har tänt eld på bilar och sedan attackerat räddningstjänsten. Inget skulle vara så diskriminerande mot invandrare i Sverige som att acceptera att i invandrartäta områden så visar vi förståelse för våld och kriminellt beteende.

Invånare i Rosengård vill lika lite ha kravaller i sitt område som någon annan vill ha det i sitt. Att räddningstjänstens personal möts med stenkastning är fullständigt oacceptabelt. Ingen bristande integration i världen kan ursäkta ett sådant beteende. Till sist måste samhällets ordningsmakt vara beredd att ingripa och ytterst vara beredd att agera kompromisslöst, för att säkerställa att också människor i våra utanförskapsområden får hjälp och skydd av brandkår och ambulans. Allt annat vore att kapitulera.

Vilka var det som utvandrade härifrån Småland till Amerika? Det var de initiativkraftiga, de modiga. Samma sak är det idag, de som flyttar till en helt ny världsdel och till en helt ny kultur är personer som besitter en stark vilja och initiativkraft. Men när de kommer till Sverige så behandlar vi dem ofta som sociala klienter som måste tas om hand och försörjas av samhället.

Vi kommer att möta de som anser att det inte finns plats i Sverige för människor i nöd med en hård debatt, antingen detta är i Vellinge eller någon annanstans, men vi kommer också att vara starka kritiker av en socialdemokratisk integrationspolitik som förts i Sverige de senaste decennierna som varit alltför omhändertagande och som därför har misslyckats.

 

    - ¤ -

 

För det sjunde; Vård och omsorg.

Albin och Gunborg har bott ihop hela livet. De har varit gifta i 61 år. Nu är de gamla och Albin behöver nu så mycket hjälp att han måste flytta in på ett äldreboende. Gunborg vill flytta med Albin, men det får hon inte. Det har kommunen bestämt.

I ett reportage i SVT:s Nordnytt berättar Gunborg att maken sitter på äldreboendet och ropar efter sin Gunborg. Och Gunborg sitter hemma och gråter.

”Tills döden skiljer oss åt.” Vi är många som stått framför prästen eller någon annan vigselförrättare och uttalat de där orden. Men i vårt land förekommer det att kommunen skiljer människor åt i livets slutskede.

Barbro Westerholm och jag lade i går fram ett förslag om parboendegaranti. En make eller maka ska få flytta in tillsammans med sin livskamrat på äldreboendet om man själv så önskar.

Albin och Gunborg, som levt ihop i 61 år, ska få leva ihop också i livets slutskede. Det har de förtjänat.

    - ¤ -

För det åttonde; socialförsäkringarna.

För två veckor sedan godkände det amerikanska representanthuset president Obamas förslag till allmän sjukvårdsförsäkring.

Det är märkligt att det 2009 fortfarande finns ett stort svart hål i de svenska socialförsäkringarna. Över en miljon mänskor i Sverige är inte försäkrade mot arbetslöshet, de är inte medlemmar i en A-kassa. Jag är helt medveten om att regeringens avgiftshöjningar 2007 ledde till att fler lämnade A-kassan, men över en halv miljon människor stod utanför A-kassan även under den förra regeringens tid.

Det märkliga är att i Sverige är det Socialdemokraterna som är de ivrigaste motståndarna mot en allmän arbetslöshetsförsäkring. De är rädda att folk går ur facket om inte A-kassan finns i facket som ett lockbete.

Det är nu dags att alla får en försäkring mot arbetslöshet!

    - ¤ -

För det nionde; euron.

I tisdags konstaterade Estland att man nu uppfyller kraven för euro-medlemskap och att man siktar på en övergång under nästa år. När Sverige folkomröstade 2003 var det 12 länder i Europa som hade euron; nu är det 16 men det är ytterligare ungefär åtta länder som planerar för och vill byta till euron.

Euro-samarbetet har visat sina allra starkaste fördelar under krisen. Euro-länderna samlades tidigt och kom överens om skarpa krisåtgärder. Vi andra fick sitta vid sidan av.

Vi blir också fattigare av att stå utanför. Ekonomiprofessorn Harry Flam har visat att svenska företag går miste om exportmöjligheter i storleksordningen 100 miljarder kronor varje år på vårt utanförskap.

Det är hög tid att Sverige blir medlem i Europa fullt ut, att vi också går över till euron!

    - ¤ -

För det tionde; företagsklimatet.

Arbetsrätten är inga problem, säger en del. Låt mig ta ett exempel på motsatsen här från Småland:

Atlas Copco i Kalmar tillverkar bland annat borrmaskiner till gruvor. De har fått gå från 230 anställda till 150 under krisen. De kör idag fyradagarsvecka. Personalchefen, Eva Holm, berättar att några mycket kompetenta blev uppsagda, på grund av turordningsreglerna. Mer fokus på kompetens skapar ökad konkurrenskraft i företagen.

För ett litet eller medelstort företag med allt från några stycken anställda till några hundra, så är det inte ovanligt att en mindre grupp medarbetare besitter sådan nyckelkompetens eller engagemang att de är oumbärliga. Om de försvinner hotas företagets överlevnad och tryggheten för alla andra anställda.

Vi ska ha en gedigen anställningstrygghet i Sverige. Men när ett företag står inför personalneddragningar, så måste företaget ha rätten att behålla den kompetens som gör att företaget har störst chans att överleva på sikt.

Den svenska arbetsrätten måste moderniseras och liberaliseras!

    - ¤ -

Liberalismen är en optimistisk ideologi. Vi tror på framtiden. Vi tror på utveckling, och att mer kunskap löser framtidens utmaningar.

De med andra värderingar är ibland mer tveksamma till framtiden.
En del längtar tillbaka till 1900-talet när socialismen fortfarande var gångbar.
En del längtar tillbaka till klasskampen.
En del ser den tekniska utvecklingen som ett problem, och vill att vi ska leva som vi gjorde förr.
En del är rädda för globalisering och vill att vi ska tänka lokalt i stället för globalt.
Många andra är rädda för utvecklingen.

Liberalers grundattityd är att vara framtidsoptimister. Utvecklingen kan ibland stå still, och ta ett mindre steg åt fel håll. Men huvudriktningen på utvecklingen är åt rätt håll. Världen går mot mer globalisering, mer frihet, mer demokrati. Fler människor äter sig mätta varje dag än i någon tidigare generation. Fler människor får välja sina egna regeringar än i någon tidigare tid. Fler människor än någonsin tidigare får möjligheten att förverkliga sina livsdrömmar.

Någon kan fråga: Vilken är mänsklighetens bästa tid?
-En kommunist svarar kanske 20-talet och längtar tillbaka till klasskampen.
-En konservativ svarar kanske 1800-talet.
-En miljöaktivist svarar kanske 50-talet, innan kärnkraften och innan bilen blev var mans egendom.
-Någon svarar kanske 30-talet när huvuddelen bodde på landsbygd och levde på jordbruk.

Ställ frågan till en liberal om vilken som är mänsklighetens bästa tid, och du får svaret:
Mänsklighetens bästa tid ligger framför oss. Vi står på tröskeln till den. Liberaler säger ja till framtiden.