1 december 2009
Nu återinförs gymnasieingenjörsexamen
Idag har jag tillsammans med Leif Östling, VD för Scania och ordförande för Teknikföretagen, presenterat ett förslag om att återinföra gymnasieingenjörsexamen i gymnasieskolan.
Många ingenjörer med kortare utbildningar, som t ex gymnasieingenjörer, går i pension de närmaste åren. För att fylla den lucka som kommer att uppstå behövs attraktiva, kortare ingenjörsutbildningar. Det är utbildningar som vi tror både kan locka fler elever och fylla viktiga behov på arbetsmarknaden.
Inom kort kommer regeringen ge Skolverket i uppdrag att föreslå hur det nationella teknikprogrammet i den nya gymnasieskolan ska utformas. Teknikprogrammets elever ska efter tre år ha en god grund såväl för tekniska högskolestudier som för ett fjärde, frivilligt tekniskt år på gymnasiet. Ett sådant fjärde år ska leda till en gymnasieingenjörsexamen. Examen ska få en tydlig yrkesinriktning och innehålla kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden.
Oacceptabelt med orättvisa betyg
Den svenska skolan har under lång tid haft problem med stora skillnader i betygsättningen av elever. Vilken gymnasieskola en elev går på och vilken lärare eleven har kan vara avgörande för vilket betyg en elev får.
Jag ser detta som ett stort problem. Det är orättvist för de elever som får ett felaktigt betyg och det snedvrider konkurrensen i antagningen till högskolan.
För att komma åt problemet har alliansregeringen satt igång ett antal stora, nya reformer på skolområdet. Vi inför bl a tydligare kunskapskrav i de nya kurs- och läroplanerna, för att göra det lättare för både elever och lärare att förstå vad som krävs för att nå ett visst betyg. Regeringen arbetar också med en ny lärarutbildning, som ska ha större fokus på just betygsättning och bedömning.
Men den kanske viktigaste insatsen tror jag är den nya Skolinspektionen, som har den särskilda uppgiften att granska betygssättningen. Skolinspektionen har fått i uppdrag att kontrollrätta ett urval av de nationella proven i grund- och gymnasieskolan. Totalt är det 35 000 prov som kommer att omrättas, med start under jullovet och i början av nästa år.
Det ska bli intressant att följa utvecklingen på området. Ett förändringsarbete av detta slag tar självklart tid, men jag är övertygad om att det går att skapa väsentligt mer rättvisa betyg än i dag.
Debatt om förslag om engelska från årskurs 1
Folkpartiets förslag om att införa obligatorisk engelska från och med årskurs ett i skolan har skapat en hel del debatt. Några debattörer har hävdat att engelskans status redan är för hög i Sverige och att eleverna först måste behärska modersmålet.
De har dock fått starkt mothugg från forskarhåll, b la från Hugo Lagercrantz, professor och överläkare, som pekar på att hjärnforskningen visar att språk måste läras in tidigt. Lagercrantz vill ha in fler språk redan i förskolan, och helst inte bara engelska utan även ett tredje språk, för att det är i den åldern man har bäst förutsättningar för språkinlärning.
Jag blir glad för forskningsstödet i frågan. Och Folkpartiets förslag handlar verkligen inte om att stärka engelskan på bekostnad av svenskan, vi vill stärka svenskkunskaperna också. Förlaget bottnar i en övertygelse om att språkkunskaper är centrala i en globaliserad värld, och att elever i årskurs ett har alla förutsättningar att ta till sig ett nytt språk på ett bra sätt.
Liberala hälsningar,
Jan Björklund