December 2009
Hej,
Förra veckan hade riksdagen sitt sista sammanträde innan juluppehållet. Jag deltog i en debatt om regeringens utnämningspolitik. Det fanns ju en oerhört stark kritik mot hur den förra regeringen hanterade tillsättandet av myndighetschefer. I princip kom endast de ifråga som fanns i Göran Perssons svarta, lilla bok. Transparency International (en internationell organisation som jobbar mot korruption runt om i världen) påpekade att det fanns en risk att slutenheten som omgärdade utnämningarna kunde leda till att särintressen främjades.
Alliansregeringen har genomfört en stor förändring av utnämningsprocessen för att säkerställa att det är grundlagens krav på förtjänst och skicklighet som styr. I forskning brukar det påpekas att tre kriterier är särskilt viktiga för detta. Det första kriteriet rör den krets som är inblandad när det gäller att utse dem som ska utnämnas. Det andra kriteriet rör öppenheten kring utnämningsprocessen. Och det tredje kriteriet gäller vad man sätter upp för formella meriter och krav i den här processen.
Större krets inblandad
När det gäller den krets som är med i utnämningspolitiken har den gått från att skötas av statsministern till att numera involvera varje berört departement och statsråd.
Annonsering av generaldirektörer
Öppenhet har uppnåtts genom att annonsera om tillsättningar. Därmed kan alla medborgare komma i fråga för en statlig chefsbefattning. Av de tjänster som hittills utannonserats har nästan två tredjedelar tillsatts med en person som har lämnat in en intresseanmälan. Så intresseannonseringen har betydelse även i praktiken. Annonsering ska vara mer regel än undantag, men dock inte användas i alla fall. Chefen för Säkerhetspolisen, landshövdingar och överbefälhavare är till exempel tjänster som även i framtiden är lämpliga att de utses direkt av regeringen.
Tydliga kravspecifikationer
Sedan har formella meriter förts in i processen. Regeringen ska innan rekryteringen inleds ha tagit fram en generell kravspecifikation för alla generaldirektörer, men också en specifik som behövs om man ska rekrytera en generaldirektör för just Vägverket. Det gör att det går att granska i efterhand att den person som tillsatts uppfyller kraven.
Sekretess för ansökarna
Socialdemokraten Berit Andnor var oerhört upprörd i debatten och hade ett högt tonläge med kritik mot regeringen. Det kändes som ett spel för gallerierna. För läser man socialdemokraternas motion så har de insett att den gamla ordningen inte var bra. Överlag genomför vi just det som socialdemokraterna efterlyser: öppenhet, kravprofiler, spårbarhet, systematisk uppföljning och sekretess för dem som söker och inte vill att deras namn ska offentliggöras.
Reformerna har också fått resultat. Det har inneburit färre chefer som har tillsatts med politisk bakgrund och bland de chefer som har tillsatts med politisk bakgrund har majoriteten varit socialdemokrater. Att flest socialdemokrater tillsätts är egentligen inget nytt. Det nya är att vi har en regering som har visat en öppenhet för alla personer som är dugliga oavsett partibakgrund. Antalet kvinnliga generaldirektörer har ökat, liksom de med utländsk bakgrund. 1 200 personer har fått en chans att söka en tjänst som generaldirektör. En del av dem har också fått bli en av statens främsta tjänare. Människors livschanser har ökat.
Nu när riksdagen har stängt passar jag på att åka tre dagar till Vitryssland för att leda en delegation från OSSE:s parlamentariska församling. Vi ska träffa företrädare för föreningar, opposition och parlamentet. Sen blir det julfirande med släkten.
Jag önskar dig en god jul och ett riktigt gott nytt 2010!
Cecilia Wigström