Publicerad i Hallandsposten, 2010-01-11
Vad händer med boken?
Att kunna läsa ordentligt är viktigt. Litteraturen innebär möjligheter att förstå mer om sig själv och möjligheter att möta människor från andra generationer, landsändar, samhällsgrupper och nationer.
Sverige har en tradition av att ligga långt framme i internationella studier av läsförståelse, läsförmåga och läsintresse. Under några år har vi också kunnat se en fantastisk utveckling inom bokbranschen, fler böcker säljs och utgivningen har ökat.
Förra året minskade försäljningen med sex procent. De stora förlagen har deklarerat att de det närmaste året kommer att minska antalet utgivna titlar med runt en tredjedel. En förklaring är naturligtvis den ekonomiska krisen, men det finns också underliggande trender som påverkar, såsom teknikskifte, sociala förändringar och internationalisering.
Allt detta innebär att vi sannolikt går in i ett avgörande skede vad avser bokens ställning. Den digitala tekniken skapar många nya möjligheter för skapande, distribution och läsning. Snart får vi förmodligen se ett rejält genombrott för e-boken och läsplattan. Men man måste blunda för att inte se att ny teknik också innebär nya utmaningar för läsandet och boken.
Upphovsrättsfrågorna är centrala i sammanhanget, ska vi ha framstående författare måste man kunna få betalt för sitt arbete. Vi som gillar ny teknik och hyllar möjligheterna, måste också se att det är skillnad mellan att läsa Den fula Ankungen och hundra sms.
Ett Sverige som ska lyckas stå starkt i globaliseringens tidevarv måste vara ett Sverige där läsning står stark. För att vara välrustade behövs en rejäl diskussion och förutsättningslös analys av hur man stärker läsningens, bokens och författarnas ställning i 2010-talets Sverige.
Christer Nylander (FP), vice ordförande i riksdagens kulturutskott