Hej!

 

God fortsättning på det nya året! I detta månadsbrev tänkte jag berätta lite om min resa till Minsk, Belarus (efter brev från flera undertecknare, inklusive mig själv, beslöt Svenska Akademien i höstas att substantiven 'vitryss' och 'vitryska' framgent skall ersättas med 'belarusier' respektive 'belarusiska' och adjektivet 'vitrysk' med 'belarusisk'). Jag var där i tre dagar, just innan jul. Kylan hade precis kommit till landet och det djupa snötäcket låg vackert vit.

 

Den parlamentariska församlingen inom OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) har en vitrysslandsarbetsgrupp där jag ingår. Vi är sex parlamentariker under ledningen av tyskan Uta Zapf. Hon kunde dock själv inte delta denna gång, utan jag fick istället leda delegationen som också bestod av polacken Pavel Poncyljusz och italienaren Claudio D'Amico samt Anna Chernova från sekretariatet i Köpenhamn.

 

Arbetsgruppens uppdrag är att främja en dialog mellan regeringen och oppositionen i Belarus i syfte att nå fria och rättvis val samt att främja den belarusiska demokratiseringsprocessen. Senast vi var i landet var i våras då vi ordnade ett gemensamt seminarium med parlamentet om ekonomiska investeringar; både talare och deltagare kom från båda sidor.

 

Resan nu ville vi göra för att följa situationen i landet, prata med människor och förbereda nästa seminarium med parlamentet. Mötena med civilsamhället och oppositionspartierna gav dock tyvärr en dyster bild av de senaste månaderna. Den luft som hade blivit lite lättare att andas under de senaste en till två åren har åter igen blivit tyngre.

 

 

Luften har blivit tyngre att andas

En student som hade deltagit i ett EU-möte i Bryssel blev avstängd från universitetet. Unga aktivister har arresterats i upp till två veckor och ett par unga aktivister hade till och med blivit bortförda av civilklädda personer, hotats till livet och släppts fria först flera mil in i skogen utanför Minsk.

 

På tio år har inte ett enda nytt politiskt parti tillåtits att registrera sig. Senast att få avslag var ett kristdemokratiskt parti, vars grundande medlemmar hotades av att bli av med jobben på den mestadels offentliga arbetsmarknaden. Mer än 20 journalister har enligt det oberoende journalistförbundet varnats för de texter de hade skrivit.

 

Vi tog givetvis upp dessa och andra övergrepp när vi träffade vice justitieministern respektive vice utrikesministern, tyvärr utan att få några tillfredsställande svar. Men det känns ändå oerhört viktigt att vi träffade dem och gjorde klart att detta är oacceptabelt. Vi nådde inte ända fram i diskussionerna med parlamentet om temat för nästa seminarium i mars, men ett av ämnena som vi diskuterade var medias frihet.

 

Sedan EU för drygt ett år sedan började engagera Belarus i en dialog, istället för isolering, märks ett nytt samtalsklimat och belarusierna har också visat sig mer intresserade av att delta i OSSE:s verksamheter. Men frågan är vad det ger i praktiken. En ny vallag har precis antagits, men vi fick bara ta del av referat av innehållet. Det ska bli oerhört intressant att se vad OSSE:s valövervakningsorganisation gör för bedömning av lagen och om den internationella kritiken mot den tidigare lagen har beaktats.

 

 

Slutligen vill jag bjuda in dig att vara med och tycka till om Folkpartiets valprogram för Göteborg. På http://fpgoteborg.wordpress.com/ lägger vi ut förslag som du gärna får kommentera. Eller så kan du lämna egna förslag på hur vi bör utveckla Göteborg för framtiden. Programmet ska slutligt antas på vårt årsmöte i slutet av februari.

 

Vänliga hälsningar,
Cecilia Wigström