Både teoretiska och praktiska gymnasieprogram
Gymnasieskolan
Gymnasiet är den skolform som har haft störst problem. Många har hoppat av och det individuella programmet har varit bland de största på många gymnasieskolor. På de yrkesförberedande programmen har avhoppen varit stora.
Även bland elever som klarat en gymnasieutbildning och gått vidare till högre studier har det funnits stora kunskapsbrister. Därför har regeringen satsat på att uppvärdera betydelsen av ämnen såsom språk och matematik när man söker till högskolan.
Gymnasiet måste innehålla studievägar för både den teoretiskt kunskapstörstiga eleven och eleven som lättare lär med händerna och vill utbilda sig inom ett yrke. Därför har vi valt att införa lärlingsutbildningar och satsat på att göra om gymnasieskolan så att det är större skillnad på teoretiska och praktiska program.
Folkpartiet vill:
• De studieförberedande programmen ska vara inriktade mot högskolestudier och fokusera på ämnesfördjupning. Programmen ska avslutas med en studentexamen.
• Yrkesprogrammen ska vara inriktade mot yrkeskunskaper och avslutas med en yrkesexamen. Eleverna ska kunna välja mellan högskoleförberedande och yrkesförberedande kärnämneskurser.
• Slopa kravet att alla gymnasieelever måste uppnå högskolebehörighet.
• Avskaffa det individuella programmet. För i stället över resurserna till grundskolan så att stödet kan sättas in tidigare.
• Alla elever ska erbjudas att läsa kinesiska i gymnasiet.
Vi har genomfört:
• En gymnasieutredning är tillsatt och ska lämna förslag till utformning av en ny gymnasieskola.
• Historia ska bli kärnämne och svenskämnet ska förstärkas.
• Vi har infört incitamentet att välja svåra ämnen som fördjupningskurser i språk och matematik till förmån för kurser av hobbykaraktär genom att ge mer poäng för sådana kurser vi ansökan till högskolan.
• En modern lärlingsutbildning har inrättats som avslutas med lärlingsexamen.