Integration

Efter år av socialdemokratiska misslyckanden med integrationspolitiken, har Alliansregeringen sedan maktskiftet tagit kampen mot utanförskapet på allvar. Grundläggande för vår integrationspolitik är att vi ska riva hinder och öppna möjligheter för alla. Det är utanförskapet, inte invandrarskapet, som definierar den liberala integrationspolitikens arbetsområde.

Det är genom arbete, bra skolor, trygga bostadsområden och en oförsonlig kamp mot diskrimineringen som vi kan bygga upp ett integrerat Sverige. Det är också viktigt att de berörda blir aktiva i kampen mot utanförskapet. Då krävs en politik med arbete i stället för bidrag och eget ansvar i stället för omhändertagande. Denna nya politik har Folkpartiet påbörjat i regeringsarbetet med ansvaret för integrationsdepartementet.

Utanförskapet drabbar många personer som har utländsk bakgrund men långt ifrån alla. Den stora majoriteten av de två miljoner svenskar som har invandrat eller flytt hit, eller som är barn till invandrare och flyktingar, deltar i samhällslivet och försörjer sig av egen kraft. De behöver knappast någon integrationspolitik.

Samtidigt finns det många personer som inte har invandrarrötter och som lever i utanförskap. Integrationspolitik inkluderar också dessa, eftersom integration handlar om alla människor som står utanför, som saknar makt, resurser och möjligheter att bli delaktiga i samhällslivet. Därför är den liberala integrationspolitiken i huvudsak en generell politik för lika rättigheter och lika möjligheter oavsett födelseort, hudfärg, religion eller kultur.

Även om mycket återstår att göra har regeringens jobbskapande politik redan gett tydliga resultat för dem som står längst bort från arbetsmarknaden. Av de 92 000 jobb som skapades under 2007 gick 41 000 till en utrikes född person. Hittills i år har utrikes födda svarat för hälften av den totala sysselsättningsökningen jämfört med samma period året innan.

Folkpartiet vill:
•  Införa språkkrav för medborgarskap.
•  Tredubbla antalet närpoliser i utanförskapsområden.
•  Bekämpa diskrimineringen.
•  Ha en human flyktingpolitik.
•  Genomföra en informationssatsning och diskussion om samhällets värdegrund.

Vi har genomfört:
•  Jobb- och utvecklingsgaranti, som går ut på individuellt utformade åtgärder indelade i tre faser för människor som länge stått utanför arbetsmarknaden.
•  Nystartsjobb, som innebär att den som anställer en långtidsarbetslös, en tidigare långtidssjukskriven eller en relativt nyanländ flykting eller anhöriginvandrare slipper betala arbetsgivaravgifter för den anställde.
•  Instegsjobb, som ger en kraftig subvention för den som anställer en nyanländ person som kombinerar sitt arbete med studier i svenska.
•  Sfi-lyftet, som innebär en genomgripande satsning för att förbättra undervisningen i svenska för invandrare (sfi). Sfi-lyftet består av ett sjupunktsprogram med bland annat kompetenshöjning för sfi-lärarna, nationella slutprov på samtliga studievägar och tydliga mål i kursplanen för sfi.
•  En ny sammanhållen diskrimineringslagstiftning från årsskiftet och en gemensam myndighet för samtliga diskrimineringsgrunder för en effektivare tillsyn.
•  Mångfald i boendet i storstädernas förorter, genom slopandet av den så kallade stopplagen.
•  Säkerställande av validering av nyanlända invandrares tidigare yrkeserfarenheter inom tre månader efter det att uppehållstillstånd beviljats.
•  Avsatt medel för ett åtgärdsprogram för att underlätta invandrares företagande.
•  Infört avidentiferade ansökningshandlingar på försök inom den offentliga sektorn.
•  I budgetpropositionen 2009 aviseras 2 miljarder till integrationsområdet mellan åren 2009-2011. Bland annat satsas 920 miljoner kronor per år satsas fr.o.m. 2010 på att reformera mottagandet av nyanlända. 51 miljoner kronor per år tillförs för kompletterande högskoleutbildningar för utländska akademiker under de närmaste åren och 15 miljoner kronor för validering. 61 miljoner kronor har avsatts för att lyfta sfi-lärarnas kompetens.