Publicerad i GT den 29 januari 2010


Vi måste få fler organdonatorer

År 1964 genomfördes den första njurtransplantationen i Sverige. Det var början till en revolutionerande, ny era i behandlingen av patienter med bristande njurfunktion men också av patienter med annan livshotande organsvikt.

I dag kan vi även transplantera hjärtan, lungor, levrar med mera med gott resultat. De forskningsframsteg som gjorts och görs har lett till att behandlingsresultaten hela tiden förbättras och ger patienter möjligheter till ett fortsatt gott liv.

I Sverige väntar just nu cirka 600 personer på en organtransplantation, en tillvaro som de delar med ytterligare cirka 50000 personer i resten av Europa. Varje år avlider mer än 5500 personer runt om i EU i väntan på organ.

I dag försvåras organutbyte över nationsgränserna av skillnader i lagstiftning, rutiner och traditioner. Den stora vinsten med ett gemensamt regelverk på EU nivå är att rätt organ kan ges till rätt mottagare, under säkra och administrativt enkla former.

De nationella regeringarna har ansvaret för lagstiftningen kring organtransplantation, något som inom kort kommer att kompletteras av regler på europeisk nivå för att säkerställa en hög säkerhet och god kvalitet vid organtransplantationer inom hela EU. Genom väl fungerande donationsregister och information till medborgarna kan de nationella regeringarna bidra till att öka tillgängligheten på organ.

De lokala myndigheterna, såsom Västra Götalandsregionen, har i sin tur möjlighet att bidra genom väl fungerande rutiner och organisation, särskilt vid de stora sjukhusen. Ett viktigt exempel på detta är initiativ som den regionala enheten för organdonation vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Centret är en mycket viktig pusselbit i arbetet med att förbättra rutiner och information och därmed öka antalet donerade organ vilket ger nya livsmöjligheter och ökad livskvalitet för de människor som är i behov av dessa.

Även i det europeiska samarbetet finns stora möjligheter. Det är tyvärr ofta svårt att hitta lämpliga organ för donation, särskilt till känsliga personer och barn.

För ett litet land som Sverige är det därför inte bara viktigt med effektiva rutiner och annat arbete på hemmaplan utan också med ett förbättrat internationellt samarbete för att skapa en så stor "pool" av tillgängliga organ som möjligt.

Vi måste få fler människor att ställa upp som donatorer. I kampen för de människor som runt om i Sverige och resten av Europa i ovisshet och under lång tid står i kö i väntan på organ måste vi vara lyhörda och ständigt leta efter metoder som visat sig effektiva för att öka viljan att donera organ. Landsting och regioner, liksom EU:s medlemsländer, måste lära av varandra och sprida goda rutiner och arbetssätt. På så sätt kan fler liv räddas.

Cecilia Wikström (FP) är Europaparlamentariker.

Barbro Westerholm (FP) är riksdagsledamot

Jonas Andersson (FP) är regionråd i Västra Götland.
  

Artiklar


Tipsa en vän om denna sida

Till (e-post)
 
Från (e-post)