I dag är det smällkallt ute. Minus 20 biter rejält i kinden. Efter några dagars bitvis intensiva snöande är det nu äntligen uppehållsväder. Förutom att jag är tämligen trött på snö nu så tänker jag också att kommunen ”sparar” 350 000 kronor per dygn som det inte snöar. Det kan vara en tuff uppgift att ha budgetansvar när man än så länge inte har funnit något sätt att styra vädret.

 

Det har nu gått en månad av mandatperiodens fjärde år. Om knappt åtta månader är det val. Då är det viktigt att vi kan redovisa hur vi har förvaltat det förtroende vi fick av väljarna för knappt fyra år sedan. Har man trovärdighet beträffande ”leverans” så kan man sedan gå vidare och redovisa vad man vill göra de kommande fyra åren.

 

När det gäller Folkpartiets löften i valet 2006 så känns det bra. Jag känner att vi med gott samvete kan möta väljarna och redovisa hur vi har förvaltat det politiska mandatet.

 

Folkpartiet gick till val 2006 med fem övergripande vallöften. Vi lovade att arbeta för:

 

 

 

 

När det gäller bättre skola lovade vi att verka för att alla elever skall gå ut grundskolan med tillräckliga kunskaper. Vi skrev att grundskolans fokus ”måste ligga på att ge eleverna kunskap” och att detta inte kan åstadkommas ”utan kunniga och engagerade lärare”. Det som behövs för en bättre skola är ”bra lärare, goda läromedel, läxor, prov, betyg tidigare än i dag och arbetsro”. Skolarbetet måste bedrivas ”i en lugn, harmonisk och tillitsfull miljö.” Vi skrev i vårt program inför valet 2006 att en ”stökig skolmiljö drabbar alla elever, men framförallt de elever som behöver skolan bäst.”

 

Hur ser det då ut? Ja, såväl politiker och tjänstemän inom skolområdet i Haninge åker land och rike runt och beskriver hur man genom strategiska åtgärder med kunskap och resultat i

 

som fokus kan nå väldigt långt. Haninge tar emot åtskilliga studiebesök där besökarna vill veta mer om detta viktiga förändringsarbete. Media uppmärksammar nästan varje vecka olika steg på den inslagna vägen. Senast fick skolinspektionen ”krypa till korset” och ta tillbaka tidigare kritik mot de kunskapskontroller som äger rum i Haninges förskolor.

 

En viktig grund i denna utveckling är kommunens skolplan. Planen är ett strategiskt styrdokument som tydliggöra mål och motiv. Den skolplan som nu gäller antogs av kommunfullmäktige i mars 2008. Planen anger, tillsammans med de nationella kurs- och läroplanerna, minimikraven på undervisningen.
 
Planen slår fast att skolans och förskolans uppgift är att se till att alla barn och elever lär sig det de behöver i livet. För skolans del gäller fokus på kunskapsmålen och elevernas resultat. Ansvaret för att verksamheten planeras så att alla kan uppnå kunskapsmålen vilar på skolan och personalen. Skolans lärandemiljö byggs med hjälp av engagemang, gott samspel och en fungerande pedagogik. Den pedagogiska personalen är skolans viktigaste resurs och det är därför viktigt med utbildad och kompetent personal. 
 
I skolplanen uttalas klart att undervisningen måste anpassas efter elevernas särskilda behov. I stället för att utgå från individuella svårigheter skall skolan odla en lärandemiljö som ger plats för alla. I Haninge arbetar vi för att alla barn skall kunna läsa efter ett år i skolan och i år tre skall alla ha grundläggande matematikkunskaper. Målet är att alla som går ut grundskolan och gymnasiet i Haninge skall ha fullständiga betyg.
 
Det är viktigt att en sådan kunskapsgaranti som Haninge utfärdar i denna skolplan kombineras med en kontroll av att målen nås. Kunskapskontroll är därför en förutsättning för garantin.  Med kunskapskontroll kan vi dessutom se om lärandemiljön i skolan och förskolan fungerar. 
 
Den nya skolplanen betonar förskolans läroplansuppdrag att stimulera barnens utveckling när det gäller språkutveckling och det matematiska tänkandet. Tidig stimulans är nödvändig och därför måste förskola och skola länkas samman av en gemensam grundsyn. 

 

 

 

Ett annat viktigt dokument för skolutveckling i Haninge är den handlingsplan för trygghet och arbetsro som har antogs 2008. I denna slås fast att en förutsättning för att klara skolans kunskapsmål och nå ökad måluppfyllelse är att den pedagogiska studiemiljön präglas av ordning, trygghet och arbetsro. Handlingsplanen ger tydliga besked om hur Haninges skolor skall arbeta för att uppnå detta. Det handlar till exempel om att motverka kränkande beteende i skolan och att det skall finnas tydliga och förankrade ordningsregler på alla skolor.

Jag kan utan vidare konstatera att de strategiska och viktiga styrdokument som nu gäller för Haninges skolor i väldigt hög grad innehåller och vidareutvecklar det som Folkpartiet skrev i sitt i valprogram 2006. Då kan naturligtvis någon ”vän av ordning” säga att planer nog är bra, men att det viktiga är vad som händer ”i verkligheten”. Låt mig då redovisa några viktiga fakta från verkligheten i Haninges skolor.

 

Förra våren visade kvalitetsuppföljningen inom skolan att andelen elever som klarade läsutvecklingsmålet i grundskolans år 3 ökade från 75 till 78 %. Andelen elever som klarade alla delproven i matematik i grundskolans år 3 ökade från 53 till 70 %. Andelen elever som klarade målet 18 a i grundskolans år 5 ökade från 41 till 59 %. Det genomsnittliga meritvärdet i grundskolans år 9 steg för första gången i Haninges skolhistoria över nivån 200. Det kan jämföras med 183 som var motsvarande värde år 2000. Haninges genomsnittliga meritvärde i år 9 har således ökad med 17 enheter på åtta år, medan det genomsnittliga meritvärdet i år 9 i riket under samma tid har ökad med knappt 7 enheter. Inom några månader får vi se vad kvalitetsredovisningen för år 2009 visar, men jag har goda förhoppningar om att förbättringarna visar sig fortsätta.

 

Sent i höstas redovisades i grund- och förskolenämnden en uppföljning av handlingsplanen för trygghet och arbetsro. Av redovisningen framgick att andelen elever i grundskolan som känner sig trygga ökar i alla åldrar om man jämför mellan 2008 och 2009. I de yngsta åldrarna ökar andelen med nästan 10 procentenheter och i gymnasiet med hela 15 procentenheter. Detta vittnar förstås om att ett målmedvetet arbete med trygghets- och arbetsroskapande åtgärder ger resultat. Jag är övertygad om att ökad trygghet och större arbetsro inte bara ger bättre och tryggare upplevelser hos barnen och eleverna, utan att det också i förlängningen förstärker möjligheterna att nå kunskaps- och resultatmålen.

 

Det är ingen tvekan om att Folkpartiet har ”levererat” när det gäller punkten bättre skola i Haninge. Vi kommer i handlingsprogrammet inför höstens val tydliggöra hur vi vill fortsätta att arbeta för en allt bättre skola i Haninge. Det är då givetvis ingen nackdel att alla kan se hur det förhåller sig med det som vi lovade i förra valet.

 

Folkpartiet – för både förnyelse och erfarenhet

Folkpartiet behövs i Haningepolitiken och i Haninges kommunledning. Vi har idéer och visioner samt ett starkt inslag av förnyelse och föryngring i partiet. Vi har också erfarna och kompetenta politiker som vet hur man leder en kommun. Denna kombination är naturligtvis oslagbar både nu och i framtiden.