Ny politik för nyanländas etablering
2009-11-26
I dag lämnar regeringen propositionen "Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering - egenansvar med professionellt stöd" till riksdagen.
Mediantiden från att en nyanländ fått uppehållstillstånd till arbete är sju år. Det visar på betydande strukturella problem i introduktionen av nyanlända. Därför presenterar regeringen en proposition med förslag till en helt ny organisation för vad som händer den första tiden i Sverige för nyanlända.
- Den här reformen ska bereda vägen till arbete, språkkunskaper och självförsörjning. Det som händer första tiden i Sverige är avgörande för hur framtiden i det nya landet blir, säger integrationsminister Nyamko Sabuni.
- Reformen för nyanländas etablering utgår från individens förutsättningar och behov. Jag välkomnar det perspektivskifte som genomsyrar förslagen där vi nu från första dagen fokuserar på att göra rätt sak från början, säger Nyamko Sabuni.
Reformen föreslås att träda i kraft 1 december 2010.
Reformen i korthet:
Ett statligt huvudansvar genom Arbetsförmedlingen
I dag ansvarar kommunerna för introduktionsinsatserna. Insatserna som erbjuds den nyanlände skiljer sig åt i olika delar av landet. För att tydliggöra vikten av snabb arbetsmarknadsetablering får Arbetsförmedlingen en central roll och ett huvudansvar.
Kommunerna kommer även fortsättningsvis ha viktiga uppgifter i flyktingmottagandet och för nyanländas etablering. till exempel sfi, bostadsförsörjning, samhällsorientering och insatser för barn och unga.
Skräddarsytt stöd för individen
Den första tiden i Sverige är avgörande. Arbetsförmedlingen ska tillsammans med den nyanlände upprätta en etableringsplan med utgångspunkt i tidigare utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Det innebär bättre individuell planering där den enskilde själv medverkar aktivt. Det är första gången insatserna och ansvaret regleras samlat i en lag. En ny aktör - etableringslots - ska stödja den nyanlände att hitta sin väg till arbete. Lotsen är en fristående aktör som arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Den nyanlände ska själv kunna välja lots genom ett valfrihetssystem med etableringslotsar. Lotsen ska vara stödjande och pådrivande under hela etableringsperioden och tillsammans med den nyanlände vara med och utveckla den etableringsplan som Arbetsförmedlingen och den nyanlände upprättat. Ersättningen till lotsarna kommer vara prestations- och resultatbaserad.
Minskad trångboddhet - utökad hjälp att flytta dit jobben finns
Många nyanlända bosätter sig hos släktingar snarare än där det finns jobb och upptäcker först efter en tid svårigheter med att få egen bostad. I dag har den nyanlände bara en månad på sig att få hjälp att flytta till annan kommun med bättre förutsättningar för jobb och eget boende. Nu utökas tiden till sex månader.
Ny ersättning kräver aktivitet från såväl kvinnor som män
I dag bestämmer kommunen om nyanlända ska få försörjningsstöd eller introduktionsersättning. Nu kommer nyanlända som deltar i aktiviteter ha rätt till etableringsersättning. Aktiviteterna ska som huvudregel motsvara verksamheter på heltid och minst innehålla sfi, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. En individuell ekonomisk ersättning som inte påverkas av inkomsterna hos andra personer i hushållet bör också medföra bättre förutsättningar för nyanlända kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. På samma sätt som för studerande med studiestöd ska nyanlända kunna arbeta vid sidan av etableringsinsatserna utan att etableringsersättningen sätts ned.
Samhällsorientering förmedlar samhällsinformation och demokratiska värden
Samhällsorienteringen ska förmedla vikten av grundläggande värden som demokrati och alla människors lika värde. Den bör innehålla kunskapsinhämtning och reflektion över vad det innebär att leva i det svenska samhället, jämställdhet och respekt för ungdomars integritet. Den ska också ge tydlig information om den enskildes rättigheter och skyldigheter.